Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
där en del hamnat i vatikanska biblioteket under
namn af "Bibliotheca Alexandræ reginæ". Genom
krigsbyten förstorade Karl Gustaf betydligt
bibliotekets samlingar, hvilka genom köp ytterligare
tillväxte. Vid den stora slottsbranden 1697 gingo
de dock till största delen förlorade (17,386 bd
och 1,103 handskr.), så att endast omkr. 6,700
bd och 283 handskr. återstodo. Därefter inrymdes
kungl. biblioteket i grefve Lillies hus vid
dåv. Norrmalmstorg 1697–1702, Bondeska huset
(nuv. rådhuset) 1702–30 och i grefve Per Brahes
hus på Helgeandsholmen 1730–68, då det erhöll den
därför afsedda lokalen i nordöstra slottsflygeln,
som dock först 1796 blef färdiginredd, och
i hvilken det förblef till nov. 1877, då det
öfverflyttades till den för detsamma efter ritning
af prof. F. G. A. Dahl för en kostnad af 923,258
kr. 1871–77 i Humlegården uppförda byggnaden (jfr
Biblioteksbyggnader). Genom 1661 års kansliordning
och k. förordn. 5 juli 1684 stadgades, att
kungl. biblioteket skulle få ett exemplar af allt,
som trycktes i Sverige. Detta stadgande inrycktes i
nu gällande tryckfrihetsförordning af 16 juli 1812
(se Arkivexemplar).
Det årliga anslaget till inköp och bindning af böcker,
hvilket i 1713 års stat för kungl. kansliet bestämts
till 600 daler silfvermynt och från 1788 utgjorde 155
rdr 26 sk. 8 rst b:ko, höjdes 1799 till 500 rdr b:ko,
1805 till 1,000 rdr b:ko, 1823 till 3,000 rdr b:ko,
1841 till 5,000 rdr b:ko, 1845 till 8,000 rdr b:ko (=
12,000 kr.), 1877 till 18,000 kr., 1883 till 25,000
kr. och 1895 till 34,000 kr.
Efter antikvitets-arkivets upphörande (1780) erhöll
kungl. biblioteket större delen af dess samlingar,
1792 fick det Gustaf III:s enskilda bibliotek
(14,500 bd) och 1796 Gustaf IV Adolfs (7,500
bd). Genom årliga inköp äfvensom genom åtskilliga
större gåfvor – bl. a. rosenadlerska boksamlingen
(1856, 2,000 bd), engeströmska boksamlingen
(1864, 14,000 bd), biblioteken å Drottningholm
(1863, 3,000 bd) och Gripsholm (1866, 1,600 bd),
netzelska donationen (1,000 bd), den af staten
1873 inköpta Karl XV:s enskilda boksamling och
Rosersbergs bibliotek (30,000 bd, hvaraf delar
äfven tillfallit biblioteken i Uppsala och Lund),
rålambska donationen (1878 af 1,630 n:r i 3,268
bd svensk litteratur före 1750 och 1886 rålambska
handskriftsamlingen 437 n:r), J. S. Gieseckes
boksamling (1880, 2,500 bd), Vegaexpeditionens
af Nordenskiöld öfverlämnade samling af japanska
böcker (1881, 6,500 häften), möhlmanska samlingen,
inköpt och skänkt af John Ericson (1886, 8,000 bd),
samt Fr. Fehrs efterlämnade, af hans vänner inköpta
och 1897 hitskänkta boksamling (omkr. 5,000 n:r) i
teologi och kyrkohistoria – har kungl. biblioteket,
som vid 1800-talets början egde omkr. 30,000 bd, efter
hand så ökats, att det hade 1844 omkr. 70,000 bd,
1863 omkr. 132,000 bd samt enligt företagna räkningar
1888 (i maj) 232,598 bd och 1903 (i dec.) 314,902 bd,
däribland 10,435 handskrifter samt 9,202 portföljer,
innehållande inemot en million häften (under 100
sid.), flygblad, kartor, planscher och porträtt. Den
däraf upptagna sammanlagda hyll-längden uppgick till
10,069 meter förutom 698 kvadratmeter, upptagna af
tidningar, kart- och planschportföljer i liggande
folioformat. Härvid bör dock märkas, att de ofvan
meddelade siffrorna om bandantal icke kunna utan
vidare läggas till grund för jämförelser med liknande
uppgifter från utländska
bibliotek, enär i kungl. biblioteket, liksom ock
universitetsbiblioteken i Uppsala och Lund, en stor
mängd obundna småskrifter förvaras uti portföljer,
hvilka i andra bibliotek äro uppställda på hyllorna
och räknas som vanliga bokband. Enligt uppgifter
från utländska bibliotek befinnes det på hyllorna
uppställda antalet bokband växla mellan högst 50
och lägst 39 bänd på en meters hyll-längd. Sålunda
skulle, om sistnämnda siffra lägges till grund för en
uppskattning af kungl. biblioteket, detsamma innehålla
397,000 bd.
I 1713 års kansliordning bestämdes att det skulle
höra till kansliet och dagligen på vissa tider
stå öppet för dem, som erhållit kanslikollegiets
(efter 1801 hofkanslerns) tillstånd, men att
det vore ingen tillåtet bära några böcker ur
biblioteket, hvilket stadgande upprepades i alla
följande kansliordningar. Först i det 13 dec. 1863
utfärdade "Reglementet för kongl. bibliotekets
vård", bestämdes, att boklån, mot vederbörlig
borgen, därur kunde erhållas. Genom det nu gällande
"Reglementet för kongl. biblioteket af 9 nov. 1877"
blef detta, som dittills hört till konungens kansli,
ett själfständigt ämbetsverk under överbibliotekarien
såsom chef. Dess hufvuduppgift är att bilda en såvidt
möjligt fullständig samling af svensk eller Sverige
rörande litteratur. Inköp för bibliotekets samtliga
afdelningar bestämmes af öfverbibliotekarien i samråd
med bibliotekarierna. Af utländsk litteratur böra dock
icke inköpas specialarbeten i de vetenskapsgrenar,
för hvilka särskilda bibliotek finnas i Stockholm
(såsom naturvetenskap, matematik, medicin, teknisk
och landtbrukslitteratur, krigsvetenskap, numismatik
och officiell statistik).
Biblioteket är deladt i tre hufvudafdelningar:
den svenska, den utländska och
handskriftsafdelningen. Inom dessa äro böckerna
systematiskt ordnade efter innehåll samt inom de
särskilda underafdelningarna uppställda på hyllorna
i alfabetisk ordning efter författarnamn eller
titlarnas hufvudord, hvarigenom ingen numrering
behöfver användas, då en bok lätt på facket
kan framtagas, när man känner dess författare
eller titel, öfver samlingarna finnas åtskilliga
kataloger. År 1862 påbörjades en för all framtid
beräknad katalog, skrifven på lösa oktavlappar,
hvar och en upptagande titeln på blott en bok. Den
omfattar alla fr. o. m. 1864 inkomna utländska arbeten
äfvensom allt svenskt tryck fr. o. m. 1890; en stor
del af det äldre bokförrådet är ock numera förtecknad
i den nya lappkatalogen. Boktitlarna afskrifvas i
två exemplar, den ena för nominalkatalogen, den andra
för realkatalogen, samtliga förvarade i kartonger.
Kungl. biblioteket är hela året om tillgängligt
för allmänheten alla söckendagar kl. 10 f. m.–3
e. m. samt dess läsesal sedan 1892 års början,
då den elektriska belysningen infördes därstädes,
äfven kl. 5–7 e. m. Utom biblioteket utlånas böcker
till de personer, som kunna lämna godkänd borgen
för deras behöriga återställande, ja äfven till
offentliga institutioner i utlandet (handskrifter och
rariteter endast med.k. m:ts tillstånd på diplomatisk
väg). Antalet besökande i låne- och läsesalarna 1903
var 34,492 personer, antalet ur samlingarna för deras
räkning framtagna volymer var 73,622 och hemlånta
volymer 11,949 (mot resp. 9,880, 18,400 och 5,000 år
1878, första året efter bibliotekets flyttning till
den nya lokalen). Under 1903 vann kungl. biblioteket
en tillväxt af 28,113 tryckalster, hvaraf 23,609
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
