Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tillhörde dess svenska afdelning (motsvarande siffror
1878 voro 12,540 och 7,070). I kungl. bibliotekets
visningssal äro uti 10 montrer till beskådande
framlagda autografer af märkliga personer, svenska
kartor, serier af böcker, utvisande boktryckarkonstens
och bokbinderiets utveckling, samt åtskilliga
märkliga handskrifter, bland hvilka särskildt må
nämnas "Gigas librorum" (den s. k. djäfvulsbibeln)
och "codex aureus" (se dessa).
Kungl. bibliotekets personal består af en
öfverbibliotekarie, två bibliotekarier, fem
amanuenser och (1904) sex e. o. amanuenser samt fem
vaktmästare, däraf en tjänstgör såsom maskinist
för värmeledningen. 1903 utbetalades till löner
och tjänstgöringspenningar 34,333 kr., ålders- och
dyrtidstillägg 4,310 kr., till vikariatsersättningar
och arfvoden 10,000 kr., till bokinköp 25,528
kr., till bindning 8,471 kr. och till expenser
(skrifmaterialier, eldning, belysning, tryckning af
accessionskataloger m. m.) 10,500 kr.
Kungl. biblioteket utgifver årligen sedan 1879 ett
häfte af "Kongl. bibliotekets handlingar" 1 (1878)
–25 (1902) samt fr. o. m. 1887 "Sveriges offentliga
bibliotek. Accessionskatalog" 1 (1886)–10 (1896) jämte
"Tioårsregister 1886–96", utg. af E. V. Dahlgren,
samt 11 (1897)–17 (1902), utg. af Emil Haverman,
hvari de årligen till Sveriges offentliga bibliotek
(i början 7 st., efter hand ökade till 30 st.,
1902) inkomna utländska arbetena äro förtecknade. I
"Årskatalog för svenska bokhandeln" äro de viktigaste
årligen utgifna svenska skrifterna förtecknade.
Om kungl. biblioteket och dess samlingar jfr Celsius,
"Historia bibliothecæ regiæ holmiensis" (1751);
B. Lundstedt, "Om kungl. biblioteket i Stockholm"
(1879); H. Wieselgren, "Drottning Kristinas bibliotek
och bibliotekarier före hennes bosättning i Rom"
(i Vitt. hist. o. ant. akad:s handl., ny följd,
13: 2, 1901); E. V. Dahlgren, "Stockholm, Sveriges
hufvudstad" d. 1: s. 454–67: om bibliotek (1897);
G. Stephens, "Förteckning öfver de brittiska och
fransyska handskrifterna i Kongl. biblioteket"
(1847); A. I. Arwidsson, "Förteckning öfver
Kongl. bibliotekets isländska handskrifter"
(1848); Gödel, "Katalog öfver kongl. bibliotekets
fornisländska och fornnorska handskrifter"
(1897–99); Elof Tegnér, "Kongl. bibliotekets
samling af svenska brefväxlingar" (1880); L. de
Rosny, "Catalogue de la bibliothèque japonaise de
Nordenskiöld" (1883); Fausböll, "Förteckning öfver
de af frih. A. Nordenskiöld från Ceylon hemförda
pâli-manuskript" (i Ymer 1883); Chr. Eichhorn,
"Öfversigt af utställningen i visningssalen"
(1885); Wieselgren, "Rålambska handskriftsamlingen
på kongl. biblioteket" (i Hist. tidskrift 1887)
samt "Reconditi labores. Otryckta böcker af
svenska författare från 15- och 1600-talen i
Kongl. biblioteket" (i Samlaren 1888); Eichhorn,
"Kongl. bibliotekets samling af utländska porträtt"
(i Meddel. af fören. f. grafisk konst 1893) samt de
(sp. 267–269) nämnda bibliografierna af Klemming,
Lundstedt, Snoilsky, Almquist och Geete, hvaraf de
flesta äro tryckta i "Kungl. bibliotekets handlingar",
m. fl. skrifter förtecknade af Almquist i "Tryckta
skrifter om kungl. biblioteket i Stockholm" (1904).
I Stockholm finnes en mängd specialbibliotek, bland
hvilka främst må nämnas Kungl. vetenskapsakademiens
bibliotek för naturvetenskap, matematik och astronomi,
som leder sitt ursprung
från akademiens stiftelse 1739. Det ökades sedermera
efter hand. Det har ett årligt anslag för bokinköp af
10,000 kr. samt står i utbyte af skrifter med
700 vetenskapliga samfund och institutioner och
eger omkring 90,000 bd, 30,000 småskrifter samt
en handskriftsamling, som hufvudsakligen består af
svenska naturforskares brefsamlingar och skrifter,
bland hvilka särskildt märkas Swedenborgs och
Berzelius’ manuskript. Det har en bibliotekarie samt
en amanuens och är sedan 1893 öppet 3 timmar dagligen,
med vissa inskränkningar på sommarmånaderna.
Karolinska mediko-kirurgiska institutets bibliotek
innehåller landets största samling af medicinsk
litteratur (35,000 bd och 15,000 småskrifter);
fr. o. m. 1900 har det ett årsanslag af 7,000
kr. till bokinköp, bindning m. m. Svenska
läkarsällskapets bibliotek omfattar medicinsk
litteratur, hufvudsakligen tidskrifter som erhållas
i utbyte mot "Hygiea" eller särskildt inköpas
(20,000 bd), Veterinärinstitutets bibliotek för
veterinär medicin (10,000 bd), Farmaceutiska
institutets bibliotek för farmaci och kemi
(2,500 bd), Gymnastiska centralinstitutets
bibliotek för gymnastik, fysisk uppfostran,
anatomi och fysiologi (5,500 bd),Tekniska
högskolans bibliotek för teknisk litteratur
m. m. (26,000 bd),. Landtbruksakademiens bibliotek
för landtbrukslitteratur och husdjursskötsel (10,000
bd),. Vitterhetsakademiens bibliotek för arkeologi,
numismatik och historia (16,000 bd), Nordiska
museets bibliotek för kulturhistoria och etnografi
(8,000 bd), Svenska akademiens Nobelbibliotek
för utländsk vitterhet, litteraturhistoria och
encyklopediska arbeten (30,000 bd), Akademiens
för de friakonsterna bibliotek för
arbeten om skön konst (4,000 bd och 11,000 gravyrer),
Musikaliska akademiens bibliotek för musiklitteratur
och musikalier (10,000 bd), Riksdagens bibliotek
för rätts- och statsvetenskaper samt främmande
länders parlamentsförhandlingar (33,000 bd och 1,165
handskr.), Statistiska centralbyråns bibliotek för
officiell statistik och statsvetenskap (35,000 bd),
Patent- och registreringsverkets bibliotek för teknisk
litteratur (6,000 bd) och patentbeskrifningar (700,000
st.), Krigsvetenskapsakademiens bibliotek (8,000
bd) och Generalstabens bibliotek för krigsvetenskap
och topografi (22,500 bd), Flottans stabs bibliotek
för sjökrigsvetenskap (5,400 bd) samt Pedagogiska
biblioteket för pedagogik, skol- och läroböcker
(15,000 bd).
Af landsortens bibliotek är Uppsala universitets
det förnämsta. Ofvan nämndes, att från äldre tider
vid Uppsala akademi fanns ett bibliotek,, hvarur
jesuiterna 1576 läto till Stockholm föra åtskilliga
böcker. Gustaf II Adolf lade 1621 grunden till ett
nytt universitetsbibliotek, då han dit skänkte den
del af det gamla klosterbiblioteket, som ännu fanns
kvar på Riddarholmen, samt sedermera äfven de i Riga
och Braunsberg tagna boksamlingarna. Af samme konung
skänktes dit större delen af det 1631 tagna biskopliga
biblioteket i Würzburg. Karl X Gustaf skänkte detsamma
de under polska kriget tagna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
