Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Birmingham. 1. Stad i England, sedan 1888 eget grefskap - Birmingham. 2. Stad i staten Alabama - Birmingham wire gauge, eng., i staden Birmingham uppställda tabeller - Birnam, kulle vid Dunkeld - Birnbaum, Karl Josef Eugen, agronom - Birney, James Gillespie, nordamerikansk politiker, abolitionist - Biron, fransk adlig ätt från Périgord - Biron. 1. Armand de Gontaut, baron de B. - Biron. 2. Charles de Gontaut, baron, sedermera hertig de B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vetenskapliga samfund och 4 teatrar. Det är rikt på
välgörenhetsanstalter och har bl. a. nio sjukhus. –
B:s industri, som i många fall drifves äfven som
husslöjd, omfattar i första rummet metallvaror
(hardware) –, alla slags metaller bearbetas här. I
största skala fabriceras ångmaskiner, gevär,
verktyg, velocipeder, fjädrar, spik, skrufvar,
symaskiner, nålar, stålpennor, pläterade artiklar,
järnvägsvagnar o. s. v., äfven glas och
kristallvaror, reseffekter, guld-, silfver- och bronsarbeten,
imiterade juveler, papier-maché-varor och kemiska
artiklar. Värdet af den årliga produktionen stiger
till omkr. 140 mill. kr. pr år, och antalet arbetare
utgör omkr. 100,000. – Sitt dricksvatten får B. genom
en vattenledning från Wyes källfloder Elan och
Claerwen i de walesiska grefskapen Cardigan, Radnor
och Brecknock, där jättelika dammar och reservoarer
anlagts, hvarifrån vattnet i kanal öfver och under
jord föres till B., som därigenom kan få öfver
1,2 mill. hl. vatten om dagen under den torraste
årstiden. – B. omtalas väl redan i Domesdaybook,
men det är först sedan Cromwells tid det haft någon
betydelse. Dock var det med ångans införande som
drifkraft (1780), som dess storhetstid började. Det
har flera gånger varit skådeplatsen för våldsamma
upplopp, särskildt 1791 och 1839. Dess folkmängd steg
i slutet af 1600-talet till knappt 5,000, men 1801
redan till 70,670 inv.
2. Stad i nordamerikanska staten Alabama, anlagd
1871. Staden hade 1880 endast 3,086, men 1900
38,415 inv., af hvilka 40 proc. färgade. För
den snabba tillväxt, som förskaffat den namnet
”the magic city” (trollstaden), har staden att
tacka den stora utvecklingen af norra Alabamas
stenkols- och järnindustri. Det närbelägna Red
mountain innehåller jämte kol och kalksten ofantliga
tillgångar på järnglans. Mer än 20 masugnar lämna
dagligen öfver 2,000 ton järn, och många stora
stenkols-, förädlings- och landbolag hafva sitt
säte i staden. Flera viktiga järnvägslinjer mötas
där, bl. a. Louisville–Nashville-, Alabama–Great
Southern- och Georgia–Pacific-järnvägen.
J. F. N.
Birmingham wire gauge [bə̄′miŋəm ωa͡ı′ə ge͡ı′dʃ̇], eng.,
”Birminghams trådmätare”, i staden Birmingham
uppställda tabeller, på hvilka medelst nummer äro
betecknade dimensionerna af tråd m. m., hvarvid hvarje
nummer motsvaras af vissa delar af engelsk tum.
Birnam [bə′nəm], kulle vid Dunkeld, Skottland,
410 m. hög, med vacker utsikt öfver Taydalen, är
bekant från Shaksperes ”Macbeth” genom sin fordom
präktiga skog.
Birnbaum, Karl Josef Eugen, agronom, f. 1829 i
Louvain i Belgien, var 1860–66 föreståndare för en
landtbruksskola vid Frankfurt a. M. och 1869–86
professor vid universitetet i Leipzig. 1871–73
var han medlem af tyska riksdagen. B. inlade stora
förtjänster vid grundandet af ”de nord-tyske (numera
tyske) landtbrukarnas kongress”. Utom uppsatser
i sin tidskrift, ”Deutsche monatsschrift für
landwirthschaft und einschlagende wissenschaften”
(som fortgått ifrån 1869), har han bl. a. skrifvit
Ueber die wirthschaftssysteme (1857), Lehrbuch der
landwirthschaft (1858–63), Die universitäten und die
isolirten landwirthschaftlichen lehranstalten (1862)
och Die kalidüngung in ihren vortheilen und gejahren
(1868). Jämte Werner
redigerade B. Thiels "Landwirthschaftliches
konversationslexikon" (7 bd, 1876–81; suppl. 1884
och 1888).
Birney [bə′ni], James Gillespie, nordamerikansk
politiker, abolitionist, f. i Danville, Kentucky,
1792, d. i Perth Amboy, New York, 1857, tillhörde en
från Ulster utvandrad skotsk-irländsk protestantisk
familj, blef 1814 advokat, 1816 medlem af Kentuckys
legislatur och flyttade 1818 till Alabama, där
han inköpte en bomullsplantage och liksom förut i
Kentucky ifrade för negerslafvarnas gradvis skeende
frigörelse mot ersättning till egaren, en politik,
för hvilken han förgäfves sökte vinna sin vän Henry
Clay. B. anslöt sig äfven för en tid till ”amerikanska
kolonisationssällskapets” sträfvanden att i unionens
sydvästra områden få till stånd odlingsverksamhet af
frigjorda negrer. 1834 afbröt han sin förbindelse med
sällskapet och öfvergaf äfven sina forna åsikter
om att emancipationen borde ske gradvis. Han
frigaf sina egne slafvar, bildade i Kentucky ett
anti-slafverisällskap och slöt sig allt närmare
till nordstaternas abolitionister. B. kallades
1837 till amerikanska antislafverisällskapets
sekreterare och ledde som sådan från New York
dess organiserade agitation genom utsändning af
talare, skrifters utgifvande o. s. v. I motsats mot
abolitioniströrelsens fanatiker höll han orubbligt
på unionens bestånd och iakttog nästan alltid lugn
moderation i sitt uppträdande. Vid presidentvalen
1840 och 1844 uppträdde abolitionisterna som
eget parti, det s. k. ”liberty party”, båda
gångerna med B. som presidentkandidat, men han
samlade ej något större röstetal. Efter ett svårt
olycksfall 1845 måste B. draga sig ifrån aktivt
deltagande i det politiska lifvet, men fortsatte
sin skriftställarverksamhet. Han har utgifvit
en mängd skrifter i slaffrågan och redigerade
1836–37 veckotidningen ”The philantropist”. Jfr
lefnadsteckning (”James G. Birney and his times”,
1890) af sonen W. Birney.
V. S–g.
Biron [birå′], fransk adlig ätt från Périgord, med
anor från den äldre medeltiden. 1. Armand de
Gontaut, baron de B., f. omkr. 1524, d. 1592, kämpade
först under Brissac i Italien och sedermera på hofvets
sida i de franska religionskrigen, där han med stor
utmärkelse deltog i de flesta drabbningarna, vid Dreux
(1562), Jarnac (1569) och Montcontour (s. å.). Han
blef kungligt statsråd 1569 och marskalk af Frankrike
1576. B. var (1589) en bland de förste, som slöto
sig till Henrik IV, i hvars tjänst han stupade vid
belägringen af Épernay. Jfr ”Correspondance inédite
d’Armand de Gontaut-Biron, maréchal de France”
(utg. af Barthélemy 1874).
2. Charles de Gontaut, den föregåendes son, baron,
sedermera hertig de B., f. 1562, d. 1602, utmärkte
sig i faderns strider mot hugenotterna och slöt sig
jämte honom tidigt till Henrik IV, som han gjorde
väsentliga tjänster. Efter att hafva beklädt flera
höga poster inom hären, blef B., som på grund af sin
stora personliga tapperhet kallades ”fulmen Galliae”
(”Frankrikes ljungeld”), 1592 ”amiral af Frankrike
och Bretagne” och 1594 marskalk af Frankrike. Han
ansåg sig emellertid tillsidosatt af Henrik IV och
inledde hemliga underhandlingar med spanjorerna,
men fortsatte dock att med framgång bekämpa dem i
Bourgogne och Flandern, hvarför han 1598 blef hertig
och pär samt efter freden i Vervins s. å. ståthållare i Bourgogne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
