Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad / 605-606 (1905) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Björn-ön, Beeren-eiland l. Cherryön, obebodd ö i Norra ishafvet - Björsjö, bruksegendom med masugn i Norrbärke socken, Kopparbergs län - Björskog, socken i Västmanlands län, Åkerbo härad - Björsäter. 1. Socken i Skaraborgs län, Vadsbo härad - Björsäter. 2. Socken i Östergötlands län, Bankekinds härad - Björviken (Bœjarvík, Bjärvík, Byviken), en arm af Kristianiafjorden - Bks., i naturvetenskapliga beteckningar förkortning för Jos. Banks - B. L., förkortning för eng. Bachelor of laws. Se Bachelor - B. L., förkortning för lat. benevole lefctorl, benägne läsare! - Bl., i botaniska beteckningar förkortning för Karl Ludvig Blume, holländsk botanist - Blaas. 1. Karl von B., österrikisk målare - Blaas. 2. Eugen von B., den förres son, österrikisk målare - Blaas. 3. Julius von B., den förres broder, österrikisk djurmålare - Blaaskavlen, en 1,773 m. hög bergtopp i landskapet Sogn, Norge - Blaavandshuk, västligaste punkten af Jylland - Blacas d’Aulps, Pierre Louis Jean Casimir, hertig de B., fransk diplomat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nästan lodräta väggar, från ganska betydlig höjd
(200-400 m.) i hafvet och omgifves af små öar och
isolerade klippor, ofta af fantastiska former. På
östra sidan, ej långt från sydspetsen, ligger
Sydhamnen, som är väl skyddad för västliga och
nordliga vindar, men ej har god ankargrund. – Mount
Misery, som dominerar öns östra del, är ett platåberg
med tre pyramidformiga toppar. Tre kronor, af hvilka
den högsta når 536 m. (enl. Mohn 544 m.). Dessa bestå
af mjuka skiffrar, hörande till triassystemet,
medan Mount Miserys lodräta sidor bestå af
permokarbonsystemets horisontala kalklager. Den
låga marken norr och nordväst om detta berg består
af sandsten, som genom frostsprängning sönderfallit
i stora skarpkantiga block och är så steril, som
gärna kan tänkas. Vid kusten stupar äfven denna låga,
40 à 50 m. öfver hafsytan belägna mark på de flesta
ställen lodrätt och bildar en mängd små vikar och
uddar. Den låga, vågformade ytan hyser en ofantlig
mängd grunda småsjöar. En större sådan är Elias sjö
i sydvästra delen, en klar och djup fjällsjö, som
innehåller fisk. Emedan ön ligger i Atlantens varma
ström, är klimatet i förhållande till det nordliga
läget mildt; medelårstemperaturen uppgifves till
- 4,9°, de varmaste månaderna äro juni-augusti med
+ 3,1° medeltemperatur. Glaciärer förekomma
icke, men glacialräfflor visa, att ön förr
varit nedisad. Vegetationen är mycket fattig och
omfattar blott 45 arter kärlväxter. Äfven faunan är
formfattig. Af däggdjur förekomma fjällräfven samt
på vintern isbjörnen; hvalrossen, som förr förekom
i mängd, är nu utrotad där. Ofantliga fågelskaror
häcka på ön. – På öns norra del träda stenkolslager
fram i dagen, hvilka möjligen en gång kunna få
betydelse; kolförande sandsten upptager 86 kvkm. af öns ytinnehåll.

Från Björnön. Den s. k. borgmästarporten.

B. upptäcktes af W. Barents 1596 och erhöll sitt namn
efter en där dödad isbjörn. 1603 togs den i besittning
för engelsk räkning under namn af Cherry-ön. Ön har
under senare tider varit föremål för många svenska
forskares undersökningar. Särskildt må påminnas
om expeditionen 1868 under A. E. Nordenskiöld,
Antarctic-expeditionen 1898 under A. G. Nathorst och
expeditionen under J. G. Andersson 1899. Se härom Ymer 1898, 1900, 1901.
J. F. N.

Björsjö, bruksegendom med masugn i Norrbärke socken,
Kopparbergs län, fordom tillhörig Klotens aktiebolag,
eges numera af staten, som utarrenderat densamma till
enskild person. År 1903 framställdes vid bruket 2,540
ton smidestackjärn och direkt ur
masugn framställdt gjutgods jämte 149,736 hl. träkol.
K. K.-Å.

Björskog, socken i Västmanlands län, Åkerbo
härad. 5,089 har. 1,666 inv. (1903). B. utgör ett
konsistoriellt pastorat, Västerås stift, Köpings
kontrakt.

Björsäter. 1. Socken i Skaraborgs län, Vadsbo
härad. 3,740 har. 1,260 inv. (1903). B. bildar med
Lugnås och Bredsäter ett konsistoriellt pastorat
i Skara stift, Kinna kontrakt. – 2. Socken i
Östergötlands län, Bankekinds härad. 11,882 har. 1,425
inv. (1903). B. bildar med Yxnerum ett konsistoriellt
pastorat i Linköpings stift, Skärkinds kontrakt.

Björviken (Bœjarvík, Bjärvík, Byviken),
en arm af Kristianiafjorden, bildar den inre del af
Kristianias hamn, som går förbi Akershus in till Oslo.

Bks., i naturvetenskapliga beteckningar förkortning för Jos. Banks.

B. L., förkortning för eng. Bachelor of laws. Se Bachelor.

B. L., förkortning för lat. benevole lefctorl, benägne läsare!

Bl., i botaniska beteckningar förkortning för Karl
Ludvig Blume, holländsk botanist, f. 1796, d. 1862, professor i Leiden.

Blaas [blas]. 1. Karl von B., österrikisk
målare, f. 1815, d. 1894, blef 1850 professor vid
konstakademien i Wien och fick 1856 samma anställning
i Venezia. Han behandlade företrädesvis historiska,
religiösa och mytologiska ämnen. Såsom hans bästa
verk anses Karl den store på besök i en goss-skola
(1855) samt freskerna i Wiens arsenal (med ämnen ur
Österrikes historia) och åtskilliga kyrkfresker. Hans
själfbiografi utkom 1876 i Wien. – 2. Eugen von B.,
den förres son, österrikisk målare, f. 1843. bosatt
i Venezia. Af hans arbeten må nämnas Rhetiernas
omvändelse genom S. Valentin, Dogaressan* kyrkogång,
Brudfölje i Markuskyrkan samt många folklifsscener,
men främst Decamerone, mötet mellan de unga flickorna
och männen, som enligt Boccaccio drogo sig undan
från pesten 1348, en bild, utmärkt genom naivitet
och behag. – 3. Julius von B., den förres broder,
österrikisk djurmålare, f. 1846, målar hästar,
marknadsscener, bilder från romerska kampanjan o. d.
(G-g N.)

Blaaskavlen [blås-], en 1,773 m. hög bergtopp i landskapet Sogn, Norge.

Blaavandshuk [-vanns-], västligaste punkten af
Jylland, i Ribe amts norra del, Väster Horne härad,
55° 33’ n. br. Liksom de närliggande Hornsbergen
höjer det sig endast omkr. 16 m. ö. h. Därutanför
sträcker sig Hornsref, Danmarks och ett af världens
farligaste ref.

Blacas d’Aulps [blaka’ då], Pierre Louis Jean Casimir,
hertig de B., fransk diplomat, f. 1771, d. 1839,
emigrerade vid utbrottet af 1789-års revolution samt
tjänade i Condés armé och i Vendée mot republiken,
begaf sig sedermera till Verona till Ludvig
XVIII, blef af honom skickad såsom sändebud till
Petersburg och följde honom 1814 till Paris samt blef
statsminister och minister för det kungliga huset. Han
uppträdde nu såsom en af de ifrigaste reaktionärerna,
hvarför han blef allmänt hatad. Fruktande, att hans
impopularitet skulle återfalla på konungen, ville
han efter Waterloo icke återvända till Frankrike,
utan skickades såsom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>