Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blindhetsstatistik - Blindinstitut. Se Blindanstalter och Institutet för blinda - Blindknaggsläktet, zool. Se Blindbromssläktet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blindprocenten af sympatisk oftalmi i medeltal
uppgått till 10,6 proc., under det att medelsiffran
för Europas blindinstitut enligt Magnus är endast
4,58 proc.
En framträdande blindhetsorsak är för öfrigt äfven i
Norden ögonvarflytning hos nyfödda. Bland eleverna vid
blindinstituten har under de senaste åren procenten
blinda af denna sjukdom uppgått i Stockholm till
24,6, i Köpenhamn till 23, i Kristiania till 20,25,
i Hälsingfors till 25,7, i Kuopio till 34 mot 23,5,
hvilket är medelsiffran för Europas blindinstitut
(enligt Magnus).
Blindhet har i nyare tider visat stark tendens att
aftaga. I Preussen var blindsiffran 1871 9,3, 1895
6,7. Danmark hade 1870 7,o, 1880 6,3, 1890 5,31 och
1900 4,4 blinda på 10,000. I Norge förekommo 1845
20,7, 1855 18,5, 1865 13,6, 1875 13,6, 1890 12,8 och
1900 8,7; i Finland 1864 28,7, 1873 21,4, 1880 21,1,
1890 15,5 och 1900 11,9 blinda på 10,000. I Sverige
har visserligen den totala blindsiffran hållit
sig nästan lika: 1860 8,2, 1870 8,1, 1880 8,2,
1890 8.3. 1900 6,7. Men äfven hos oss spårar man en
tydlig minskning, om man jämför blindfrekvensen i de
skilda åldersklasserna. I åldern öfver 60 år, hvilken
lämnar den största kontingenten blindhet, förekommo
nämligen 1860 47,9, 1870 42,7, 1890 36,31 och 1900
26,8 blinda på 10,000. Att trots denna betydliga
minskning den totala blindsiffran hållit sig nästan
lika, beror därpå, att vi för närvarande hafva så
många flere gamla personer i Sverige än för 30 år
sedan. Och grunden därtill åter är i främsta rummet
den kolossala utvandringen, hvilken decimerat de yngre
åldersklasserna, men lämnat de äldsta jämförelsevis
oberörda. Om förekomsten af blindhet i hvarje ålder
varit densamma 1860 som 1890, hade blindsiffran för
förstnämnda år uppgått till endast 6,98 i stället för
8,3 (Stat. centr.-byrån). I Sverige spårar man denna
utvandringens inverkan äfven å de skilda länen. För
Småland, hvilket lämnat en relativt stor kontingent
till utvandringen, är blindsiffran jämförelsevis hög
(för Kronobergs län 11,0 och för Kalmar län 11,7),
under det att Norrbotten, hvars folkmängd varit i
stark tillväxt och endast obetydligt bidragit till
emigrationen, har en, från andra synpunkter sedd,
förvånande liten blindsiffra (5,8).
Blindhet kan i regel förekommas eller botas, och
dess betydliga aftagande i nyare tider har därför
sannolikt sin grund dels i en lättare åtkomlig vård
och behandling af de ögonsjuke, dels i läkekonstens
egen utveckling. Därpå tyda flera förhållanden. Ett
sådant är den stora olikheten i antalet blinda i
städerna och på landsbygden. I Norge förekommo 1876
i städerna 8,3, å landsbygden 14,5; i Sverige 1890
resp. 5,8 och 8,8; i Finland 7,9 och 16,4 blinda
på 10,000 inbyggare. Äfven den olika förekomsten
af blindhet i skilda delar af samma land talar
till en viss grad för samma sak. Blindsiffran är
i de nordiska länderna lägst i de trakter, där
ögonläkare sedan längre tid verkat. För Finland är
blindsiffran lägst i Nylands län (9,2), för Norge i
Akershus amt (6,5). för Sverige i Stockholms (5,3),
Uppsala (4,7) och Göteborgs län (5,1) samt i Skåne,
särskildt Malmöhus län (4,0). I det egentliga Danmark
förekommo 1890 endast 5,3, men på Färöarna 28,5 och
på det aflägsna Island 38 blinda på 10,000 inv. Bland
läkekonstens storartade framsteg i olika riktningar
hafva i
synnerhet följande fem utöfvat det största inflytande
på blindhetens aftagande: 1) Starrextraktionens
införande såsom allmän metod af Daviel 1748. Den
förut nyttjade metoden, reklination, gaf enligt
Sichel endast i 40 proc. godt resultat, och af
dessa gick likväl synen längre fram förlorad hos
omkr. 20 proc. Men genom Daviels metod återfick det
stora flertalet starrsjuka synen. 2) Vaccinationens
upptäckt af Jenner. I Frankrike t. ex. förekommo
före vaccinationens införande 35 proc. koppblinda,
men efteråt 7 proc., i Preussen före den obligatoriska
koppympningen likaledes 35 proc., men efter dess
införande 2 proc. I de skandinaviska länderna, där
koppympningen sedan länge varit obligatorisk, har
procenten blinda i koppor under de senaste åren varit
för Köpenhamns blindinstitut 2,3, för blindinstitutet
i Kristiania 0. Vid Stockholms blindinstitut, där den
åren 1879–94 i medeltal hållit sig vid 2,54, hade
den 1897 likaledes nedgått till 0. Men i Finland,
där koppympningen blef obligatorisk först 1883,
var procenten för Kuopio blindskola 1887 37,5. 1894
hade denna siffra nedgått till 18. Samma år var den
i Hälsingfors 10,1. 3) ögonspegelns uppfinning af
Helmholtz (1851). Ögonspegeln gjorde det möjligt
att se in i ögat och särskilja de många olika
ögonsjukdomar, hvilka förr med ett gemensamt namn
kallades svart starr. Därmed var ett uppslag gifvet
till en framgångsrik behandling af många bland
dessa sjukdomar. 4) Albrecht v. Græfes upptäckt
(1856), att iridektomien (d. v. s. utskärning
af ett stycke iris) utgör ett kraftigt medel mot
glaukom. 5) Uppdagandet af bakteriernas betydelse
som sjukdomsalstrare. Den med anledning däraf
framkallade behandlingen har bl a. ledt till
ett betydligt aftagande af ögonvarflytning hos
nyfödda. Sedan Neisser upptäckt, att denna sjukdom
beror på en bakterie (gonokocken), lyckades det
snart Credé att i 2 proc. lapislösning finna ett
kraftigt medel att förekomma sjukdomen. Åkomman var
förr genom sin smittsamhet ett verkligt plågoris
för barnbördshusen, men på senare tider har den
genom Credés metod blifvit nästan utrotad från
dessa inrättningar. I Stockholm, där Credés metod
nyttjats i stor utsträckning äfven vid den enskilda
förlossningen, har den likaledes verkat ett starkt
aftagande af sjukdomen. 1884 angrepos ej mindre än
2,27 proc. bland de nyfödde af åkomman, och 99 fall
af densamma vårdades å poliklinikerna. Men 1890 hade
antalet å poliklinikerna nedsjunkit till endast 25 och
har sedan dess ytterligare betydligt minskats. Vid
blindinstitutet i Stockholm har antalet genom
ögonvarflytning blinda lärjungar sjunkit från 29,3
proc. (1881) till 19 proc. (1904). Äfven i ett annat
afseende har bakteriologien haft ett utomordentligt
inflytande på blindhetens aftagande, nämligen genom
att leda till en förbättrad sårbehandling. I 19:e
årh:s början förstördes efter starrextraktion ögat i
omkr. 10 proc. fullständigt genom suppuration. Men på
senaste tiden har under antiseptikens skydd förlusten
genom varbildning sjunkit ner under 1 proc.
En viktig orsak till blindhetens aftagande
är äfven den allmänna välmågans stigande
samt de hygieniska förbättringar, som
däraf medelbarligen blifvit en följd.
J. Wk.
Blindinstitut. Se Blindanstalter och
Institutet för blinda.
Blindknaggsläktet, zool. Se Blindbromssläktet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
