Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Borrar - Borrbagge, zool. Se Borrbill - Borrbill - Borrbrunn. Se Brunn - Borrby - Borrchuck, maskinb. Se Borrar - Borre - Borrebæk, Johan Henrik - Borreby - Borregaard - Borre-koll - Borreria - Borrfoder, maskinb. Se Borrar - Borrhufvud, maskinb. Se Borrmaskiner - Borrhvete. Se Hvete - Borri l. Borro (lat. Burrus), Giuseppe Francesco - Borrie - Borries, Wilhelm Friedrich Ott, grefve von B. - Borrknarr, maskinb. Se Borrar - Borrlunda - Borrmaskiner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
eller ock medelst en klämskruf eller en fjäder. Vid
gröfre borrverktyg och i borrmaskiner fästes
borren vanligen med en särskild på borrspindelns
ände anbragt klämmuff, benämnd borrfoder eller
borrchuck, hvaraf en mycket använd konstruktion
visas i fig. 10. Den består af tre eller fyra
backar E, som centriskt sammanpressas omkring
borren A, därigenom att hylsan D skrufvas upp på
den nedre delen G af borrspindeln B, hvarvid den
koniska delen af samma hylsa klämmes an mot den
nedre, likaledes koniska delen af backarna E,
W. H.
Borrbagge, zool. Se Borrbill.
Borrbill l. Borrbagge, Ptinus, zool., insektsläkte
af ordn. Coleoptera (skalbaggar), omfattar 17
europeiska, däraf 6 svenska, arter. En af dessa,
Ptinus fur, bokborrbillen, är 0,3–0,6 cm. lång,
kullrig, fjunig och rödbrun, med fyra små hvitgula
hårpenslar på ryggskölden och två hvita vågstreck på
skalvingarna, samt har långa, klubbformiga lår. Den
träffas i gammalt trä, i skåp, i naturaliekabinett,
apotek, materialkamrar o. s. v. Dess larver äta och
förstöra uppstoppade djurskinn, torkade insekter,
fåglar, fiskar, växtsamlingar, böcker, pälsverk,
gammalt bröd m. m. A. Sg.*
Borrbrunn. Se Brunn.
Borrby, socken i Kristianstads län, Ingelstads
härad. 3,584 har. 2,207 inv. (1903). B. utgör ett
regalt pastorat i Lunds stift, Albo och Järrestads
kontrakt.
Borrchuck,maskinb. Se Borrar.
Borre, en socken på östra sidan om Kristianiafjorden,
i en fruktbar och väl odlad trakt, har nära
kyrkan flera ansenliga grafhögar, i hvilka,
enligt sägnen, de vestfoldske konungarna af
ynglingaätten äro begrafna. En af dessa högar
(en stor skeppshög) utgräfdes 1852, hvilket
ledde till mycket intressanta resultat.
Y. N.
Borrebæk. Johan Henrik, norsk författare, f. 1860 i
Aker nära Kristiania, praktiserande öfverrättsadvokat
i Kristiania. B. har utgifvit några talangfullt
skrifna, stämningsrika skildringar, förnämligast
från Kristianiadalen:Fugl og trær (1900), Paa
uvante stier (1902) och Planteskitser (1903). Dessa
arbeten gifva äfven folkloristiska bidrag af värde.
O. A. Ö.
Borreby. 1. Herrgård i sydvästra Själland,
vid Skelskör. Den omtalas redan i 14:e årh.,
kom 1410 till Roskilde biskopsstol och efter
reformationen till kronan. Den såldes därefter
till kanslern Johan Friis, som 1556 uppbyggde
den nuvarande präktiga byggnaden. Sedan 1783
har B. varit i släkten Castenskiolds ego.
E. Ebg.
2. Gods i Skåne. Se Borgeby.
Borregaard [-går], norskt säteri i Smaalenenes amt
vid Sarpsborg, fick sitt namn efter Borg och var
ursprungligen kungsgård samt tillhörde sedan under
flera århundraden olika adliga släkter. Den gamla
byggnaden förstördes genom jordskred natten mellan 5
och 6 febr. 1702. Till B. hörde många sågverk, hvilka,
liksom det ofvanför belägna Hafslunds sågverk,
drefvos af Sarpfossen. Dessa ha nu alla nedlagts,
hvaremot i deras ställe stora, moderna fabriker
ha anlagts.
Borre-koll, fjäll i Dalsland, Ors socken, utgör en
del af Kroppefjället. Vidsträckt utsikt. Nedanför
ligger den s. k. Örsjön. I B. finnes en djup grotta,
om hyilken mångfaldiga sägner äro i omlopp. I
grannskapet har man påträffat åtskilliga
fornlämningar.
Borreria Mey., bot., växtsläkte af fam. Rubiaceæ,
med en mängd arter i tropikerna, i synnerhet i
Amerika. Rötterna af flera arter, t. ex. B. capitata
DC. (poaya), B. Poaya DC. och B. cenlranthoides
Cham. et Schlecht., äro i Syd-Amerika högt skattade
för sina medicinska egenskaper (såsom kräkmedel).
G. L–m.
Borrfoder, maskinb. Se Borrar.
Borrhufvud, maskinb. Se Borrmaskiner.
Borrhvete. Se Hvete.
Borri l. Borro (lat. Burrus), Giuseppe Francesco,
beryktad italiensk alkemist och bedragare, f. i
Milano 1627, uppfostrades till jesuit och egnade sig
åt alkemistiska forskningar. Hotad af inkvisitionen
till följd af sina religiösa svärmerier och försök att
stifta en ny sekt (1654), flydde han till Tyskland
och brändes "in effigie" i Rom 1661, hvarefter han
slog sig ned i Amsterdam. Sedermera plundrade han i
Hamburg drottning Kristina af Sverige på penningar,
flydde därefter till Danmark och lockade stora summor
af Fredrik III, för hvars räkning han arbetade som
alkemist först i laboratoriet i Rosenborgs park,
sedan i en särskildt uppbyggd "filosofisk ugn". Vid
Fredrik III:s död (1670) lämnade han Danmark och
styrde kosan mot Konstantinopel, men greps i Mähren
och fördes till Rom, där han efter en ny process
dömdes till lifstids fängelse. Han afled 1695 på
Castel San Angelo.
Borrie, socken i Malmöhus län, Herrestads härad. 408
har. 113 inv. (1903). Annex till Stora Herrestad,
Lunds stift, Ljunits och Herrestads kontrakt.
Borries, Wilhelm Friedrich Otto, grefve von B., tysk
politiker, f. 1802, d. 1883, blef 1851 hannoveransk
inrikesminister i kabinettet Schele, men utträdde
därur 1852. 1855 öfvertog han åter inrikesportföljen
och började som ledande hannoveransk statsman tillämpa
en hänsynslös reaktionspolitik efter mönstret af
v. Manteuffel i Preussen. Särskildt uppträdde han på
det häftigaste mot de tyska enhetssträfvandena. Han
åtnjöt konung Georgs ynnest och blef under striderna
i landtdagen af monarken ostentativt upphöjd till
grefve, men måste 1862, till följd af adelspartiets
påtryckning, åter utgå ur ministären, där han en
tid bortåt maktlös åsett konung Georgs oförsiktiga
österrikiska politik och utmanande hållning mot
Preussen. Emellertid utnämnde konungen honom 1865 till
president i statsrådet. Efter Hannovers förening med
Preussen (1866) hörde B. ej till dem, som bildade den
oförsonliga welfiska oppositionen, utan lät sig (1867)
utnämnas till medlem af preussiska herrehuset och
deltog äfven i den hannoveranska provinslandtdagens
förhandlingar. Se uppsats af F. Frensdorff, i
"Allgem. deutsche biographie", bd 47.
Borrknarr, maskinb. Se Borrar.
Borrlunda, socken i Malmöhus län, Frosta härad. 1,515
har. 531 inv. (1903). B. bildar med Skeglinge
ett konsistoriellt pastorat i Lunds stift, Frosta
kontrakt.
Borrmaskiner. 1.Maskinb. (Borrmaskiner för
metall och trä). Borrmaskiner äro afsedda antingen
att borra hål i massivt gods, borrmaskiner i vanlig
bemärkelse, eller ock att urborra och utjämna redan
befintliga cylindriska hål, cylinder-borrmaskiner
eller ar-borrmaskiner. Alla dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
