Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bosporos - Bosquet - Bosquet, Pierre François Joseph - Bosra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sina förtjusande, af cypresser, lagrar och åldriga
plataner skuggade bukter och dalöppningar samt den
mängd af borgar och ruiner, palats och kiosker,
byar, villor och trädgårdar, som gifva lif åt dem,
en oafbruten följd af de härligaste utsikter. Vid
ingången ur Marmarasjön ligger på europeiska
sidan Konstantinopel jämte Pera, midtemot på
asiatiska sidan Skutari; därefter följa såsom de
mest framstående punkterna på vänstra stranden de
praktfulla kejserliga lustslotten Dolma-Bagtsje
och Tsjiraghan-seraj, där ofvanför Jildiskiosken,
sultanens vanliga residens. Omedelbart därpå följer
byn Ortaköi midtemot Beglerbegköi på asiatiska
sidan. Ungefär vid midten af B. ligga de nu
förfallna slotten Kumili-Hisar på europeiska
sidan och Anadoli-Hisar på den asiatiska, båda
byggda af Muhammed II, det senare länge användt
som fängelse för krigs- och statsfångar. Där
gick Dareios I 513 f. Kr. med sin här öfver på en
skeppsbrygga. Därefter följa Balta-Liman, viken vid
Jeniköi samt Therapia (Tharapia), där Tysklands,
Englands, Frankrikes och Italiens sändebud bo om
somrarna, Böjyk-dere, vid det bredaste stället
af sundet, och slottet Rumili-Kavak. Ofvanför
Böjykdere ligga de stora reservoarerna för
hufvudstadens vattenledning. Slutligen resa sig
vid norra mynningen två gamla genovesiska kastell
vid de ofvannämnda, af strandbatterier skyddade
fyrtornen. Framför Eumili-Fener ligga Symplegaderna
(se d. o.) eller Kyaneiska klipporna. Inloppet till
B. från Svarta hafvet skyddas af en mängd å båda
stränderna från mynningen ända ned till Therapia
anlagda fort och batterier, bland hvilka märkas å
europeiska sidan forten Kilios och Rumili-Kalesi, vid
Svarta hafvet, fort Karibdsje-Kale, vid mynningen,
samt befästningarna vid Böjyk-Liman, Sirat-tasj,
Rumili-Kavak, Kiretsj-Burnu och Kalender, vid
sundet, samt å den asiatiska forten Elmos och
Riva, vid Svarta hafvet, fort Anadoli-Kalesi,
vid mynningen, samt befästningarna vid Poiras,
Fil-Burnu, Anadoli-Kavak, Madjiar-Kavak och Selvi,
vid sundet. Viktigast äro befästningarna vid Rumili-
och Anadoli-Kavak, hvilka under 1890-talet förstärkts
med flera såväl högt som lågt liggande och med
pansarbrytande kruppska kanoner bestyckade batterier
samt med några fasta undervattenstorpedbatterier.
(J. F. N.) L. W:son M.
2. Kimmeriska B.,i forntiden namn på nuv. Kaffa-sundet
l. Kertsj-sundet, mellan Krim och fastlandet,
sammanbindande Asovska sjön och Svarta hafvet. Jfr
Bosporanska riket. J. F. N.
Bosquet [båska], fr., lund, lustpark.
Bosquet [båskä], Pierre François Joseph, marskalk
af Frankrike, f. 8 nov. 1810 i Mont-de-Marsan
(dep. Landes), fick sin militära utbildning vid
polytekniska skolan i Paris och artilleriskolan i
Metz. 1833 underlöjtnant, kommenderades han följande
år till Algeriet, där han på ett glänsande sätt
häfdade sina talanger som krigare. Hans deltagande
i striderna vid Sidi-Lakhdar och Oued-Mélah 1841,
i fälttåget mot stammen flittas 1843, i kufvandet
af upproret i Ouarsenis 1848 och i kriget i
Stora Kabylien 1851 stadfäste hans anseende som
framstående strateg. Han avancerade därför raskt
och återvände i slutet af 1853 som divisionsgeneral
till Frankrike. 1854 fick B. befälet öfver 2:a
infanteridivisionen i den franska fältarmén i
Krimkriget och förde denna från Gallipoli till
Varna och Sumla för att undersöka den turkiska
arméns tillstånd. I slaget vid Alma (20 sept. 1854}
fick han såsom anförare för yttersta fördelningen
af fransmännens högra flygel öppna striden och
bidrog genom sin ståndaktighet och ett skickligt
utnyttjande af terrängen högst väsentligt till
de allierades seger. B. ställdes därefter i
spetsen för en observationskår, som skulle skydda
belägringshären vid Sevastopol mot de framträngande
ryska undsättningstrupperna. I slaget vid Inkerman
(5 nov. 1854) lyckades han genom att i rätt tid
ingripa med sin kår och tack vare sitt förträffligt
ledda artilleri rädda den engelska hären från
nederlag och förbyta detta till seger, hvarför han
också erhöll den engelske öfverbefälhafvaren lord
Raglans tack "i Englands namn" för sitt energiska
uppträdande. B. blef därefter befälhafvare öfver
2:a kåren af den franska, orient-armén och deltog
med stor utmärkelse i striderna vid Sevastopol mot
Mamelon vert och Malakov, men blef i den blodiga
stormningen af "Lilla Redan" (8 sept. 1855) svårt
sårad af en granatskärfva och måste återvända till
Frankrike. 1856 blef han senator och marskalk
af Frankrike samt fick 1858 öfverkommandot i
sydvästra Frankrike, med säte i Toulouse. Hans
sår band honom dock lång tid vid sjukbädden och
medförde slutligen döden, 3 febr. 1861. Jfr Lettres
du maréchal Bosquet à ses amis, 1837–60 (1879).
E. A–t.
Ruiner i Bosra.
Bosra (syr. Bosrà, lat. Bostra. arab. Busera),
eg. "fästning", ruinstad i Syrien, turkiska vilajetet
Damaskus, omkr. 120 km. s. om denna stad, vid
foten af Djebel Hauran. B. var sedan långt tillbaka
i forntiden den naturliga hufvudstaden för det område,
som motsvarar nuv. landskapet Hauran, och möjligen en
hufvudort för Astartekulten, men förföll småningom,
tills det upprättades på nytt af den romerske kejsaren
Trajanus (98–117 e. Kr.), som dit förlade den tredje
cyrenaiska legionen (legio tertia cyrenaica). Denna
omtalas i B. ännu i 5:e årh. e. Kr. Staden kallades
därför äfven Nova
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
