Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Boston - Boston - Boston-massakern. Se Boston - Boston-vals
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som i första hand skapat B:s välstånd. Införseln
(socker, ull – B. är världens andra ullmarknad
– och yllevaror m. m.) hade 1901 ett värde af
61,5 mill. doll., utförseln (bomull, läder,
fläsk, nötkreatur, hvetemjöl, ister, kött
m. m.) 143,7 mill. doll. I hamnen, som är en
af de största och säkraste i världen, inlöpte
1900 (kustfartyg oberäknade) 3,285 fartyg om 4,2
mill. ton. Staden har regelbunden ångbåtsförbindelse
med Liverpool, Antwerpen samt flera hamnar i
Amerika, och 15 järnvägslinjer förena den med
alla delar af unionen. – B. har alltid utmärkt sig
genom sin omvårdnad om undervisningsväsendet. Det
närbelägna Harvard university i Cambridge är unionens
förnämsta bildningsanstalt. I själfva B. ligga –
många läroanstalter oberäknade – det metodistiska
Boston university (grundadt 1869 genom Is. Rices,
Lee Claflins och J. Sleepers frikostiga donationer)
med colleges för juridik, teologi, medicin, konst
och landtbruk (det sistnämnda i Amherst, Mass.),
en medicinsk skola för kvinnor (New England medical
coll.), det 1863 af jesuiterna organiserade Boston
college, det 1861 grundade Massachusetts institute
of technology, den mest framstående anstalt af detta
slag i Amerika, det 1836 af J. Lowell stiftade Lowell
institute för spridande af allmännyttiga kunskaper
(i synnerhet genom föreläsningar), och B. har ett
synnerligen väl ordnadt folkskoleväsen. Af bok-
och andra samlingar förtjäna särskildt framhållas
stadsbiblioteket (grundadt 1852) med omkr. 850,000
bd, Athenæum (grundadt 1807) med offentligt
bibliotek (omkr. 240,000 bd), naturhistoriskt
museum och tafvelgalleri samt ett medicinskt
bibliotek, de båda sista tillhöriga föreningar,
samt Museum of fine arts. Andra föreningar med
konstnärligt och vetenskapligt syfte äro det 1780
stiftade American society of arts and science (med
konstskola), naturhistoriska föreningen (med museum
och bibliotek), New England historic-genealogical
society (med värdefulla samlingar af böcker och
handskrifter) samt trädgårdsföreningen (med stor
utställningsbyggnad). Nämnas må slutligen att
Evangeliska fosterlandsstiftelsen i B. har en
sjömansmission och att en Fredrika-Bremer-förening
där nyligen bildats. J. F. N.
B. bebyggdes först 1630, kort efter att en skara
kolonister under John Winthrop slagit sig ned
i Charlestown på andra sidan Charles-floden (nu
inkorporeradt i staden B.). Först kallades platsen
Tremont l. Trimountaine, efter de tre kullar, på
hvilka den låg, men den fick redan i sept. 1630 sitt
nuv. namn till ära för en af de förste kolonisterna,
som var bördig från Boston i Lincolnshire. Redan
under Karl II:s tid var B. hufvudsäte för de
amerikanske kolonisternas opposition mot moderlandets
regering, och det blef sedermera utgångspunkten
för deras oafhängighetsstrid. Till följd af
koloniernas upproriska hållning förlades dit 1766
en mindre truppstyrka och 1768 en stark brittisk
garnison. Åtgärden ansågs i B. som olaglig, och
ständiga trakasserier mot garnisonen blefvo en följd
af detta obetänksamma steg. Redan 1769 föreföllo ett
par blodiga uppträden, och 5 mars 1770 kom det till
den s. k. Boston-massakern. En pöbelhop förolämpade
och misshandlade en militärpatrull, som slutligen
gaf eld; 3 personer dödades och flera sårades,
hvaraf 2 dödligt. Ett stort folkmöte sammankallades
till följande dag under ledning
af Samuel Adams, hvilken af guvernör Hutchinson
utverkade, att trupperna omedelbart skulle aflägsnas
från staden. Vid anställd rättegång försvarades
soldaterna och deras befälhafvare af John Adams
och Josiah Quincy samt frikändes af en jury från
anklagelsen för mord; två soldater dömdes för
dråp. Under rättegången uppvisades, att skotten
aflossats utan order och till nödvärn, öfverdrifna
och vrängda framställningar af händelsen spriddes
emellertid i alla kolonierna och bidrogo väsentligt
att uppjaga den retade stämningen mot moderlandet. När
engelska parlamentet efter öfriga tullars upphäfvande
behöll den af kolonisterna som olaglig betraktade
införseltullen på te och ostindiska kompaniet lät
afsända fartyg med telast till amerikanska hamnar,
blef 16 dec. 1773 en till B. anländ telast, värderad
till 18,000 pd st., vräkt i sjön af ett femtiotal
till indianer förklädda Boston-bor. Denna våldsamma
demonstration var organiserad af Samuel Adams, hvilken
sedan från B. lifligt deltog i förberedelserna
för oafhängighetskampen. Händelsen med telasten
föranledde, att B:s hamn förklarades stängd (1
juni 1774) och verksamt blockerades af engelska
örlogsfartyg, en åtgärd, som påskyndade konfliktens
utveckling till öppet krig. Staden B. belägrades i 11
månader (19 april 1775–17 mars 1776) af kolonisternas
stridskrafter, och därunder utkämpades 17 juni 1775
träffningen vid Bunkershill (se d. o.), numera inom
B:s område. Sedan Washington, hvilken från juli 1775
ledde belägringen, intagit de staden behärskande
Dorchester-höjderna, utrymde engelsmännen B. och
dess hamn. B. har ofta och med visst fog kallats
den mest engelska af alla amerikanska städer. Blotta
rikedomen betyder där måhända mindre än i någon annan
större stad i unionen, och i litterärt hänseende
intog B. länge främsta platsen ("Amerikas Aten")
samt täflar ännu därom med New York. I B. hade
abolitioniströrelsen en af sina förnämsta härdar;
W. L. Garrison började där 1831 utge "The liberator",
och 1835 föranledde hans agitation därstädes ett
tumult, hvarunder han med nöd undgick att misshandlas
till döds af en upphetsad pöbelhop. B:s Faneuil
hall har sedermera i den liberalt filantropiska
agitationens historia i Amerika spelat en roll,
jämförlig med Exeter halls i London. I B. har
en mängd af Amerikas främste skriftställare –
bl. a. Bancroft, Channing, Emerson, Longfellow,
Motley, Th. Parker och Prescott – lefvat och verkat,
och i B. föddes Benjamin Franklin 1706. Jfr Winsor,
"Memorial history of Boston" (4 bd, 1880–82), Lodge,
"Boston" (1891, i "Historic town series"), samt om
"Boston-massakern" Winsor, "Narrative and critical
history of America", VI, Lecky, "Englands historia
i 18:e århundradet", III, och Hosmer, "Samuel Adams"
(1885). (V.S–g.)
Utanför B:s hamn stod 2 juni 1812 ett sjöslag mellan
engelsmän och amerikaner.
Boston, ett slags kortspel, som uppfanns i
Nord-Amerika och bär namn efter staden Boston. Det
spelas af fyra personer med en fullständig
kortlek. Dess regler och bud erinra i viss mån om
vist. Till Europa infördes det på 1780-talet.
Boston-massakern. Se Boston.
Boston-vals, dansk., en i Amerika omtyckt sorts vals
i föga snabbt tempo; en efter denna uppkallad dans,
som på senaste årtiondet kommit på modet i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
