Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Botkin, 1. Vasilij Petrovitj - Botkin, 2. Sergej - Botkin, 3. Michail Petrovitj - Botkyrka - Bot- och böndag. Se Böndag - Botokuder - Botosani - Botrychium, bot., ett växtsläkte. Se Opioglossales - Botrycoccus. Se Botryomykos - Botrydiaceæ, bot. Se Heterocontæ - Botryllus, zool. Se Stjärn-askid - Botryomykos - Botrytis - Botrytisk - Boträd. Se Vårdträd - Botsaris, suliotsläkt. Se Botzaris - Bott, Jean Joseph - Botta - Botta, 1. Carlo Giuseppe Guglielmo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
personligt inflytande på sina litteräre vänner,
Bjelinskij och Granovskij, genom sitt öppenhjärtiga
väsen och sitt sunda omdöme. Själf blott dilettant
i skönlitteraturen, var han en nitisk medarbetare
i 1840-talets frisinnade tidskrifter. Han dog
23 okt. 1869, testamenterande 70,000 rubel
till understöd för litteratur och konst.
A–d J.
2. Sergej B., den föregåendes broder, rysk
läkare, f. 1832 i Moskva, blef student därstädes
1850, undergick läkarexamen 1855 och begaf sig strax
därpå till krigsskådeplatsen (Krim), där han arbetade
under Pirogov. 1860 blef han adjunkt och 1861
professor i terapi vid mediko-kirurgiska akademien i
Petersburg samt kvarstod i denna befattning till sin
död, 1889. B. vann hastigt ett mycket betydande
anseende både såsom klinisk lärare och praktisk
läkare, och sjuka från Rysslands alla delar uppsökte
honom. Därjämte inlade han stora förtjänster om
sjukvårdsanstalterna i Petersburg och utöfvade en
omfångsrik litterär verksamhet. Hans 1867 på ryska
språket utgifna arbete öfver de inre sjukdomarnas
klinik betecknas såsom epokgörande inom den ryska
medicinska litteraturen. Slutligen redigerade han
två ryska medicinska tidskrifter, nämligen ett arkiv
för invärtes medicin och en klinisk veckoskrift.
R. T–dt.
3. Michail Petrovitj B.,
den föregåendes broder, rysk historiemålare,
f. 1839. Efter utländska studier blef han 1863
invald i konstakademien för sina båda taflor
Backantinna med tamburin och
Gråt vid Babylons älfvar.
B. var den egentlige arrangören
af den ryska konstafdelningen på utställningen i
Köpenhamn 1888. Redan 1869 hade han invalts i
det tyska arkeologiska institutet i Rom. Såsom hans
bästa dukar nämnas
Begrafning hos de förste kristne och
Söndagsmässa i Assisi
B. har äfven skrifvit en
värdefull biografi öfver den ryske målaren Ivanov,
af hvars skisser han eger många.
A–d J.
Botkyrka, socken i Stockholms län, Svartlösa
härad. 8,938 har. 2,731 inv. (1903). B. bildar
med Salem ett konsistoriellt pastorat i Strängnäs
stift, Södertörns kontrakt. Inom socknen ligga Tumba,
riksbankens pappersbruk, och flera gamla herresäten,
af hvilka några inköpts af Stockholms stad för dess
vattenledning.
Bot- och böndag. Se Böndag.
Botokuder (port. botócudos, af botoque, tapp), äfven
kallade Aymores, Aimores, Guaymores l.
Burung, af kolonisterna merendels Bugres, en
till gesfolken hörande indianstam i östra Brasilien, i
dalarna mellan Rio Pardo och Rio Doce. Botokuderna äro
högeligen vilda och grymma samt voro särskildt fordom
en skräck för de hvite. Stammen utgöres numera af
omkr. 5,000 individer, som delvis förmåtts att bosätta
sig i byar, ehuru fientligheterna med brasilianerna
därför icke upphört. De hafva för sed att genomborra
barnens underläpp eller öronflikar samt att insticka
träpluggar i hålen. De gå fullständigt nakna,
förtära allt ätbart, äfven jord (gällde fordom för
kannibaler), samt äro skickliga bågskyttar. Se vidare
uppsats af Ehrenreich i Zeitschr. f. ethnologie,
bd 19 (1887), och planschen Amerikanska folk.
Botoşanǐ [-sj-]. 1. Distrikt i konungariket Rumänien,
mellan Sereth och Pruth, i norra Moldau. 3,148
kvkm. 170,455 inv. (1899), 54 på 1 kvkm. –
2. Hufvudstad i nämnda distrikt, n. v. om
Jassy. 32,192 inv. (1899), däraf 16,660 judar och
493 armenier. B. har många synagogor, 12 grekiska,
2 armeniska, 1 katolsk och 2 lippovankyrkor. Stor
kvarnindustri, som lämnar det bästa rumänska mjölet.
Botrychium, bot., ett växtsläkte. Se Ophioglossales.
Botrycoccus. Se Botryomykos.
Botrydiaceæ, bot. Se Heterocontæ.
Botryllus, zool. Se Stjärn-askid.
Botrymyces. Se Botryomykos.
Botryomykos, veter., en hos hästar ganska ofta
förekommande sårinfektion, som föranleder kroniska,
hårda och fibrösa förändringar i de väfnader, där
den uppstår. Orsaken härtill är en art af bakterier,
Botrymyces l. Botrycoccus ascoformans. I svulsterna
finner man brunröda, slemmiga uppmjukningshärdar
och i dessa åter, vid mikroskopisk undersökning,
mullbärsformiga konglomerat af bakterier, hvardera
omgifven af en kapsel. Sådana svulster uppstå i
sädessträngen hos valacker och hos hästar i öfrigt
invid främre och nedre delen af bogen (ett slag af
s. k. bogsvulst) samt i andra, yttre delar äfvensom
i inre organ. – Hos kor förekomma sådana svulster,
ehuru sällan, i jufret.
C. A. L.
Botrytis, bot., är ett namn, under hvilket man
sammanfört konidieformer af olika arter bland
askomyceterna. Så t. ex. är med all sannolikhet
den bekanta silkesmaskpesten, "muscardine",
alstrad af B. Bassiana Bals., konidieformen af en
Cordyceps-art. Samma svamp dödar äfven nunnan och
andra skadliga fjärilar och kan därför blifva till
nytta för människan. Stor skada kan däremot förorsakas
af B. cinerea, konidieformen af Sclerotinia fuckeliana,
som angriper och dödar en mängd olika odlade
växter, i synnerhet örtartade, men äfven träd och
buskar. Sjukdomen visar sig först som ett fint grått
mögel på de angripna växtdelarna, i dessa utbildas
sedan sklerotier (se d. o.), genom hvilka svampen
öfvervintrar.
G. L–m.
Botrytisk (af grek. bo’trys, drufva), bot.,
drufartad, drufliknande. Se Blomställning, sp. 763.
Boträd. Se Vårdträd.
Botsaris, suliotsläkt. Se Botzaris.
Bott, Jean Joseph, tysk violinvirtuos och kompositör,
f. 1826, d. 1895, lärjunge af Spohr och Hauptmann,
var kapellmästare först i Kassel, sedan i Meiningen
och slutligen (1865–78) i Hannover. Han var Spohrs
älsklingselev och reproducerade på visst sätt dennes
spel. B:s kompositioner bestå i sånger, stycken
för violin, piano och orkester samt två operor,
Der unbekannte och
Aktäa.
A. L.
Botta, föråldradt italienskt rymdmått för olja,
vin och brännvin, af växlande storlek (mellan omkr. 5
och 12 hl.).
Botta. 1. Carlo Giuseppe Guglielmo B., italiensk
historieskrifvare, f. 1766, d. 1837, blef i
sin ungdom, emedan han ifrigt hyllade franska
revolutionens läror, utsatt för förföljelser från
den sardinska regeringens sida och flydde därför
till Frankrike (1794), men återvände 1796 med den
franska armén och insattes 1799 i den provisoriska
regeringen öfver Piemonte. Efter detta lands förening
med Frankrike lefde B. i sistnämnda land och blef
där medlem af lagstiftande församlingen, hvarest han
bekämpade den napoleonska regeringens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
