Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad / 1319-1320 (1905) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Botta. 1. Carlo Giuseppe Guglielmo B. 2. Paul Àmile B. - Botta. 1. Vincenzo B. 2. Anne Charlotte B. - Bottega - Botten - Bottenband, skepsb. Se Band 1 - Bottenfrysning, meteor. Se Bottenis - Bottenfynd, jur. Se Sjöfynd - Bottengrus - Bottengräs - Bottenhafvet - Botten-Hansen, Paul - Bottenhäll - Botten-is

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

despotiska tendenser. Efter restaurationen blef han
akademirektor först i Nancy, sedan i Rouen. Hans
förnämsta arbete är Storia d’Italia dal 1789 al 1814(4 bd,
1824; ny uppl. 1869). Vidare märkes hans Storia
d’Italia dal 1490 al 1814 (20 bd, 1832), hvilken vill
gälla som en fulländning af Guicciardinis verk; detta
utgör arbetets 6 första delar, från 1534 vidtager
B:s fortsättning till 1789 i 10 bd och därpå hans
ofvan omtalade italienska historia 1789–1814. B:s

arbete utmärkes mera af glänsande stil och patriotisk
lyftning än genom historisk kritik. Jfr Pavesio,
’’Carlo Botta e le sue opere storiche" (1874).

2. Paul Émile B., den föregåendes son, fransk
arkeolog, f. 1802 i Turin, gjorde som helt ung
en resa omkring jorden och hemförde betydande
naturhistoriska skatter. 1830 begaf han sig till
Egypten och inträdde såsom läkare i tjänst hos
Muhammed Ali, hvilken sände honom med en expedition
till Sennaar. Därifrån återvände han 1833 till Kairo
med en samling af 10–12 tusen insekter och omkr. 1,000
skinn af fåglar och fyrfotadjur. 1838 utnämndes
han till iransk konsul i Alexandria och företog på
uppmaning af J. von Mohl en resa i Arabien. Resultaten
af denna färd offentliggjorde han i Relation d’un
voyage dans l’Yémen (1841). 1842–46 anställde han
gräfningar utefter Tigris’ stränder och upptäckte
därvid Ninives ruiner. Sina undersökningar öfver
den assyriska kilskriften framlade han i Mémoire de
l’écriture cunéiforme assyrienne (1848). Den franska
regeringen intresserade sig lifligt för saken;
en kommitté fick i uppdrag att afteckna de gamla
minnesmärkena, och ett arkeologiskt praktverk,
Monuments de Ninivé découverts et décrits par B.,
mesurés et dessinés par E. Flandin, utkom under B:s
öfverinseende (1847–50). Ett utdrag därur, med titeln
"Inscriptions découvertes à Khorsabad", utkom 1848. De
hemförda monumenten uppställdes i Louvre. B. är
grundläggaren af den assyriska arkeologien, om hvilken
man förut endast hade en dunkel aning. 1846 blef
han generalkonsul i Jerusalem och 1857 i Tripolis,
där han stannade till 1868. Död 1870 i Achères vid
Passy. Jfr Assyrien, sp. 253.



<b<Botta.</b> 1. Vincenzo B., italiensk skriftställare,
f. 1818, d. 1894, verkade som lärare i Turin,
valdes 1849 till parlamentsledamot och erhöll 1850
af sardinska regeringen uppdrag att tillsammans med
L. Parola studera undervisningsväsendet i
Tyskland. Deras 1851 afgifna rapport lades till grund
för åtskilliga universitetsreformer. 1853 blef
B. universitetsprofessor i New York. Genom en
mängd tidningsuppsatser, som öfversattes till flera
språk, bidrog han med framgång till att åt det nya
konungariket Italien förvärfva Amerikas och andra
länders sympatier. Af erkänsla för dessa tjänster
lät konung Umberto 1878 prägla en guldmedalj till B:s
ära. Efter Cavours död (1861) skref B, på engelska en
biografi öfver den store statsmannen. Han författade
vidare på engelska ett arbete öfver Dante (1865) m. m.

2. Anne Charlotte B., den föregåendes hustru, född
Lynch, amerikanska, f. 1820, d. 1891, gift sedan 1855,
var författarinna till åtskilliga dikter och romaner
samt instiftade ett pris att af franska akademien
utdelas hvart tredje år för arbeten om kvinnans
ställning. Fredrika Bremer, som under sin amerikanska
resa knöt vänskap med henne, gjorde hennes namn kändt
i Europa.

Bottega (it.), handelsbod; värdshus.

Botten. 1. Landbr. Det jordlager, som ligger under
alfven. - 2. Skpsb. Den del af ett fartyg, som
är nedanför lastvattenlinjen, d. v. s. den linje,
hvartill fartyget nedtryckes, då det är lastadt.

<b<Bottenband,</b> <i<skpsb</i>. Se Band 1.

Bottenfrysning, <i<meteor</i>. Se Bottenis>.

<b<Bottenfynd,</b> jur. Se Sjöfynd.

Bottengrus, <i<geol</i>., stundom benämning på det vanligen
hårdt packade grus, som bildats under inlandsis och
glaciärer, eller m. a. o. materialet i bottenmoräner,
i motsats till det såsom ytmoräner bildade gruset,
hvilket vanligen har ett mindre fast sammanhang. I
folkspråket benämnes det vanligen pinnmo.
Förekomsten af glaciärrepade stenar (glaciärstenar)
i grus är ett godt kännemärke på dess egenskap af
bottengrus. Jfr Morän. E. E.

<b<Bottengräs,</b> de lågvuxna gräsen i en gräsvall. Se
Gräsvall.

Bottenhafvet, södra delen af Bottniska viken. So
Östersjön.

Botten-Hansen, Paul, norsk litteratör och bibliograf,
f. 16 nov. 1824 i Vaage i Gudbrandsdalen, var 1856–60
assistent i riksarkivet samt blef 1860 amanuens och
1864 bibliotekarie vid universitetsbiblioteket. Död
natten till 9 juli 1869. B. var måhända bland sina
samtida den, som egde den största kännedomen om
norsk litteratur, hvilket han bevisade bl. a. genom
La Norvège littéraire au 19:e siècle (1868), som
utgör en med notor försedd systematisk katalog öfver
alla arbeten, som utgåfvos i Norge 1800–67. 1851–66
redigerade han "Illustreret nyhedsblad", hvilket under
hans ledning var Norges mest betydande litterära
organ och innehåller en mängd artiklar af landets
ypperste författare. April 1864–juli 1865 var likväl
F. Bsetzinann redaktör. De i tidningen förekommande
biografierna och kritiska artiklarna äro till större
delen författade af utgifvaren. B. skref jämväl
lefnadsteckningarna i det s. k. "Eidsvolds-galleriet",
en samling porträtt af Eidsvoldsmännen. Tillsammans
med S. Peterson utarbetade B. "Norsk bogfortegnelse
1848–1865" (1867–70). Y. N.

Bottenhäll, metall., kallas en stor, förr
vanligen af glimmerskiffer eller sandsten,,
numera af tackjärn bestående häll, som vid
masugns- och andra hyttbyggnader lägges under
stället och ofvanpå vattenafledningstrummorna.
C. A. D.*

Botten-is, Bottenfrysning, meteor. I sjöar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>