Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bottenkran - Bottenläder. Se Läder - Bottenmorän, geol. Se Morän - Bottenmus, zool. Se Skäggsimpsläktet - Bottennas, metall. Se Nas - Bottenplatta - Bottenplåt - Bottenref, sjöv. Se Refva segel - Bottenring - Bottensjön - Bottenskola - Bottenskrapa - Bottenstock - Bottenstocksplåt, skpsb. Se Bottenstock - Bottenstocksring, skpsb. Se Bottenstock - Bottenstocksvägare - Bottentryck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
orenlighet att inkomma och oklara ventilen eller
kiken. Fördelen af att använda sådana kranar är den,
att krankiken, om blott ventilen först stänges, kan
utan olägenhet uttagas och öfverses, hvilket annars
ej låter sig göra, med mindre fartyget intages i
docka eller upphalas på slip.
Ordet bottenventil nyttjas någon gång i annan
bemärkelse. Vid en ångmaskins luftpump t. ex. har man
en undre ventil, genom hvilken vattnet insuges till
luftpumpen, samt en öfre ventil, genom hvilken det
utpressas därifrån. Den undre af dessa bägge ventiler,
inloppsventilen, kallar man ibland bottenventil,
och den öfre, utloppsventilen, toppventil.
J. G. B.*
<b<Bottenläder.</b> Se Läder.
Bottenmorän, geol. Se Morän.
Bottenmus, zool. Se Skäggsimpsläktet.
Bottennas, metall. Se Nas.
<b<
Bottenplatta,</b< maskinb., detsamma som grundplatta. Se
Axellager.
Bottenplåt. 1. Bergsmek. En stor och grof
gjuten tackjärnshäll, som vid uppsättandet
af ånghammare lägges ofvanpå stengrunden. Som
bottenplåten under hammarens gång är utsatt för
mycket stark påkänning, måste den vara af mycket
grofva dimensioner; också utgöra bottenplåten
och städkubben de två tyngsta delarna af hela
ånghammarställningen. Bottenplåt kallas jämväl
den i lancashire- och franche-comtéhärdar
förekommande tackjärnshäll, som lägges i
bottnen och ofvanpå hvilken hela härden bygges.
C. A. D.*
2. Maskinb. Bottenplåten utgör i de maskiner, där den
finnes, den understa delen af maskineriet och uppbär
cylindrarna själfva eller dessas stöd samt axellagren
m. m. Många maskiner äro dock af den beskaffenhet,
att någon bottenplåt å dem ej finnes, åtminstone har
ingen af deras delar fått detta namn. Vid stående
maskiner framträder bottenplåten mera som en särskild
del af maskinstativet, än hvad fallet är vid liggande
maskiner, och är då gjuten i en eller flera delar
samt ofta vid ångmaskiner så inrättad, att den
äfven utgör kondensor. Äfven bruka mindre maskiner,
t. ex. en ångmaskin med tillhörande dynamomaskin,
uppställas på samma bottenplåt. G. Y. S.
<b>Bottenref,</b< sjöv. Se Refva segel.
Bottenring, mek., en af stål smidd eller gjuten
ring af rektangulär sektion och liknande form, som
i en ångpanna af lokomotivpannetyp nedtill förenar
den yttre eldstaden med den inre och således utgör
afslutningen nedåt af fyrboxen. Se Lokomotiv.
E. Hjr.
Bottensjön i Västergötland, Skaraborgs län, Vadsbo
härad, mellan Vättern och Viken, kan betraktas som en
vik af Vättern. Den ligger på samma höjd som denna
sjö (omkr. 88 m. ö. h.) och är därmed förenad genom
Rödesund. Bottensjön är 6,6 km. lång och delas, genom
ett vid dess midt befintligt näs, i två delar. Vid
den västra stranden ligger Vaberget, och vid sjöns
nordligaste bukt är Forsviks järnbruk beläget.
Bottenskola, en inom den pedagogiska diskussionen
begagnad term, som angifver, att en viss skolas kurs
förutsättes inhämtad vid inträdet i en annan, hvilken
då benämnes den förras "öfverbyggnad". Sålunda är hos
oss "småskolan" bottenskola för den s. k. egentliga
folkskolan och denna i sin ordning för "folkskolans
högre afdelning" eller "högre
folkskolan". Likaså är småskolan jämte egentliga
folkskolans lägsta årsklass bottenskola för
realskolan, dennas fem lägre klasser för gymnasiet,
detta för universitetet o. s. v. Oftast användes
ifrågavarande term i uttrycket "folkskolan såsom
bottenskola", hvarmed man menar folkskolan så
utvecklad, att den, såsom fallet är t. ex. i
Nord-Amerikas förenta stater, i stort sedt, utan
social klasskillnad, utgör grundvalen för hela
nationens allmänt medborgerliga bildning. Se vidare
Folkskola. Frv Brg.
Bottenskrapa, ett redskap, som har stor betydelse
för undersökning af hafs- eller sjöbottnens djur-
och växtlif, består vanligast af en aflångt
fyrkantig järnram, vid hvilken är fastgjord en
säck af duk eller starkt nät. Alltefter det djup
och det slags botten, på hvilka skrapan begagnas,
göres den olika stor och stark. För de kanske
mest vanliga hafsundersökningarna brukar järnramen
vara omkr. 60 cm. lång och 20 cm. bred eller rättare
hög. Skrapan släpas nämligen på bottnen med ramens
ena långsida nedåt. Båda långsidorna bestå af groft,
tillplattadt och framåt oftast eggformigt förtunnadt
järn. Vid hörnen har ramen ledade armar af rundjärn,
hvilka vikas ihop framåt och där fastgöras vid det
tåg, hvarmed skrapan släpas efter fartyget eller
båten. F. T–m.*
Bottenstock, skpsb., del af ett spant. Den stomme,
på hvilken bordläggningen (den yttre beklädnaden)
fästes, utgöres å träfartyg af en samling spant,
hvilka hvar för sig vanligen äro sammanfogade af
flera timmer i dubbla lag eller spantringar. Det i
den ena ringen underst belägna timret, som går tvärs
öfver kölen och fastbultas till denna, får namnet
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
