Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad / 1355-1356 (1905) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bourbon, 3. Ludvig (Luis) Maria af - Bourbonnais - Bourbonne-les-Bains - Bourbon-rör (bot.) - Bourbonska familjefördraget - Bourbonska stjärnorna (sidera bourbonia) - Bourbon-te - Bourbon-Vendée - Bourboule, La - Bourchier, John, baron Berners - Bourdaloue - Bourdaloue, Louis - Bourdelot, Pierre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af Spanien, son till spanske konungen Karl III:s
yngste broder Ludvig, f. 1777, d. 1823, blef 1799
ärkebiskop af Sevilla och 1800 ärkebiskop af Toledo
och kardinal samt alltså innehafvare af det rikaste
stiftet i världen. Under den franska invasionen
(1808–13) var han president för regentskapet i Cadiz,
hvarunder han kraftigt sökte arbeta för den nationella
saken. 1812 sanktionerade han cortes’ beslut om en
frisinnad författning. Vid sin återkomst till Spanien
förvisade därför Ferdinand VII honom till hans stift,
men efter revolutionen i mars 1820 blef han president
i den tillfälliga spanska regeringsjuntan och 1823,
sedan den konstitutionella styrelsen organiserats,
medlem af statsrådet.
(E. A–t.)

Bourbonnais [borbånnä], en af Frankrikes forna
provinser, belägen midt i landet och omfattande
omkr. 8,000 kvkm. Det motsvaras nu af depart. Allier
och en del af depart. Cher. Hufvudstaden var
Moulins. Från 10:e årh. egdes B. af olika feodala
ätter, men hemföll sedan till kronan,
bortgafs 1327 till ättlingarna af en yngre son af
Ludvig IX och upphöjdes då till hertigdöme. I
följd af Karls af Bourbon (se d. o.) förräderi
mot Frans I indrogs länet till kronan 1523,
men förlänades 1651 till huset Bourbon-Condé,
som innehade det till franska revolutionen.
J. F. N.

<b>Bourbonne-les-Bains</b< [borbå^n-lä-bä’], stad i
franska dep. Haute-Marne, vid floden Apance,
272 m. ö. h. 3,719 inv. (1901). Berömd
badort. Hälsokällorna, tre till antalet,
ega en temperatur af 50°, 47,5° och 58,5°
C. samt tillhöra koksaltkällornas grupp.
Ln.

Bourbon-rör [borbå’-], bot. Se Sockerröret.

<Bourbonska familjefördraget, en mellan Frankrike,
Spanien, Neapel och Parma 15 aug. 1761 sluten
öfverenskommelse, att dessa länders härskare, som
alla tillhörde den bourbonska ätten, skulle skydda
hvarandras besittningar. Fördraget var hufvudsakligen
den franske ministern hertig Choiseuls verk, och hans
förnämste medhjälpare därvid var spanske ministern
Grimaldi. Det var egentligen riktadt mot England.

Bourbonska stjärnorna (lat. sidera bourbonia). Se
Solen.

<<b<Bourbon-te</b> [borbå7-], bot. farm. Se Kumarin
och <sp<Te</sp>.

Bourbon-Vendée [borbå^-väde]. Se
La Roche-sur-Yon.

Bourboule [borbo’l], La, badort i franska
dep. Puy-de-Dôme, 800 m. ö. h., i en naturskön dal vid
Dordognes strand. Omkr. 2,000 inv. B. är bekant för
sina källor, som räknas till de alkaliskt nuriatiska
termerna (50° C.). Vattnet liknar till sammansättning
emservattnet. En kall källa håller järn och spår
af arsenik. Säsongen varar från 25 maj till slutet
af sept. B. besökes af 8,000–9,000 kurgäster och
skall hafva varit bekant redan under romartiden. Se
illustr. sp. 1356.

<b>Bourchier</b< [bö’etji-9], John, baron Berners, engelsk
statsman och författare, f. 1467, d. 1533, tillhörde
en släkt, som spelat en framträdande roll under
rosornas krig, och räknades själf bland Henrik VIII:s
personlige vänner. Han var en tid skattkammarkansler
och tjänstgjorde 1520–33 som kommendant i Calais, där
han egnade sin mesta tid åt litterära värf. Ryktbar
är hans på Henrik VIII:s uppfordran företagna öfversättning af
Froissarts krönika ("Chronicles of Froissart", 1:a
d. 1523, 2:a d. 1525, ny uppl. af Utterson 1812),
hållen i en mycket liflig och folklig stil, hvarför
den blef ytterst populär och dels direkt, dels som
källa för Halls och Holinsheds krönikor öfvade starkt
inflytande på ämnesvalet i Elisabetstidens engelska
drama. B. öfversatte äfven "Hyon of Bordeaux"
och "The history of the moost noble and valyaunt
knight Artheur of Lytell Brytaine" från franskan
samt flera arbeten från spanskan, bl. a. Guevaras
"El relox de principes" ("The golden boke of
Marcus Aurelius", 1534), hvarigenom han blef en
förelöpare för "euphuismen" inom Englands litteratur,
V. S–g.


Utsikt till Bourboule (se föreg, spalt).

Bourdaloue [bordalö], fr., urspr, ett simpelt grått
tyg, som fick sitt namn efter pater Louis Bourdaloue
med anledning af dennes ifrande mot prakt och fåfänga
i klädedräkten; sedermera ett slags brokigt linne;
äfven band eller träns kring en hatt.

Bourdaloue [bordalö], <sp>Louisv, fransk predikant,
f. 1632, d. 1704, ingick i jesuitorden, blef lärare
vid akademien i sin födelsestad, Bourges, och kallades
1670 på grund af sin glänsande begåfning som talare
till predikant vid Ludvig XIV:s hof. 1686 sändes han
till Languedoc för att omvända protestanterna till
katolicismen – ett värf, i hvilket han visade en
sällspord måttfullhet och kärlek. B. var en prydnad
för sin orden. Hans föredrag utmärka sig genom klarhet
i framställningen och kraft i bevisningen. B. är den
fransk-katolska predikans egentlige reformator. Se
vidare Lauras, "B., sa vie et ses œuvres" (1881).



Hj. H~-t.

Bourdelot [bordlå], Pierre, fransk läkare, f. 1613
i Sens, hette egentligen Michon, men upptog namnet
B. efter en morbroder. Han blef läkare hos prins
Henrik af Condé och inkallades 1652 till Sverige af
drottning Kristina, hvars ynnest han snart vann. Redan
1653 lämnade han dock Sverige.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>