Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad / 1433-1434 (1905) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Braij, 2. Jan de - Braila l. Brahilov - Brailas, Peter Armeni - Braille, Louis - Braine-le-comte - Brainerd - Braintree - Brake - Brakel, släkt - Brakenburgh, Richard - Brakna - Brakteat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(födelseåret okändt), var starkt påverkad af Frans Hals. Hans
förnämsta verk är Helgeandsstiftelsens fader- och
moderlösa barn klädas (1663, Haarlems museum). I samma
museum finnas af honom fyra s. k. "regentstycken"
(porträttgrupper af föreståndare för fromma
stiftelser), med figurer i naturlig storlek. Så
Styrelsen för barnhuset, fem lifslefvande hedersmän i
höga svarta hattar och stora hvita kragar, kring ett
bord med präktig duk, ett af de vackraste exemplen på
Hollands "historiemåleri"; motstycket är fyra äldre
fruar, "regentessen" för samma stiftelse. De andra
två afbilda regenten och regentessen vid sjukhuset
för spetälska. l dessa sistnämnda, 1667 utförda
målningar spelar, jämte påtagliga reminiscenser
från Frans Hals, Rembrandts ljusdunkel in.

C. R. N.
(O. G–g.)

Braila [bra-i’la] l. Brahilov. 1. Distrikt i konungariket Rumänien,
i östra delen af Valakiet. 4,358 kvkm. 145,284
inv. (1899), 33 på 1 kvkm. – 2. Hufvudstad i nämnda
distrikt, 17 km. s. om Galatz, vid Donau, som där
delar sig i flera armar. 57,961 inv. (1903), mest
greker och bulgarer, hvilka drifva betydlig handel
samt tillverka tvål och ljus. Exporten består mest
af hvete, oljeväxter, talg, kött och ull. Den fordom
starka fästningen ligger numera i ruiner.

Brailas, Peter Armeni, nygrekisk filosof och
diplomat, f. 1812 på Korfu, d. 1884 i London,
studerade juridik och filosofi i Italien och Paris
och blef 1841 domare på ön Zakynthos och föreläste
sedan filosofi vid universitetet i Korfu. 1850 blef
han generalsekreterare i de Joniska öarnas senat,
och mars–okt. 1865 var han grekisk utrikesminister,
sedan öarna förenats med konungariket Grekland. Han
var därefter grekisk minister i London 1867–73,
i Petersburg 1874–80, i Paris 1880–82 och i London
ånyo 1882–84. Bland hans arbeten, i hvilka han visar
sig som en lärjunge till Cousin, märkas de till
franska öfversatta "Essai sur les idées premières
et les principes rationnels" och "Éléments de
philosophie théorique et pratique", äfven öfversatta
till engelska.

Braille [braj], Louis, fransk lärare för blinda,
f. 1806, d. 1852, miste vid tre års ålder sin
syn, fick sin uppfostran vid Paris blindinstitut
och vardt lärare där 1828. Året därpå
offentliggjorde han i Procédé pour écrire
etc. á l’usage des aveugles den nu vanligast
brukade, af blindlärarkongressen i Berlin 1879
framför alla andra rekommenderade skriften för
blinda (se Blindundervisning).



Braine-le-comte [brån-lo-kå’t], flam, ’s Graven-Brakel, stad i
belgiska prov. Hainaut. vid flera järnvägslinjer.
8,935 inv. (1900). Stenbrott. Smörhandel.

Brainerd [bréinöd], stad i nordamerikanska staten
Minnesota, vid Mississippi och nordpacifikbanan. 7,524
inv. (1900). Järnindustri, spannmåls- och trähandel.

Braintree [bréintrl], 1. Stad i engelska grefsk.
Essex, 55 km. n. ö. om London. 5,330 inv. (1900).
Siden- och bomullsmanufakturer. –
2. Stad i nordamerikanska staten Massachusetts, 16
km. s. ö. om Boston. 5,981 inv. (1900). Mångsidig industri.

Brake, stad i storhertigdömet Oldenburg, vid
Weser. 4,718 inv. (1900). Skeppsbyggen, tåg- och
segeltillverkning. Betydlig handel och skeppsfart.

Brakel, livländsk släkt, känd redan under
herrmästarnas tid. Den introducerades på svenska
riddarhuset 1756 och på det finska 1818. – Karl
Adolf B., f. 1774, d. 1861, deltog i krigen 1788
–90 och 1808–09, hvarefter han erhöll afsked såsom
kapten. Sedermera fick han majors titel. Med B:s
namn är oskiljaktigt förbundet minnet af en bland de
redbaraste och älskvärdaste hjältarna från "Finlands
sista strid". På sin ålderdom sammanskref han för
eget nöje minnen från sina fälttåg och lät redan under
sin lifstid åtskilliga författare begagna sig af dessa
anteckningar. Efter hans död utgåfvos de fullständigt
med titeln Anteckningar öfver 1789–1790 samt
1808–1809 årens fälttåg i Finland (1862) och hafva
tillvunnit sig erkännande såsom en af de pålitligaste
källorna för Finlands nyare krigshistoria.

E. G. P.*

Brakenburgh, Richard, holländsk genre- och
porträttmålare samt etsare, f. 1650 i Haarlem,
d. där 1702, var en framstående lärjunge af
Adr. v. Ostade och djurmålaren H. Mommers samt
möjligen äfven af Jan Steen, af hvilken han i alla
händelser var starkt påverkad. Redan vid 19 år (1669)
blef han medlem af Haarlems målargille. Af hans
arbeten märkas Interiör af ett holländskt bondhus (i
Amsterdams riksmuseum), hvari han närmar sig Bega, En
inbillningssjuk kvinna (1696, i Rotterdams museum) ,
där Jan Steens inflytande är tydligt. I samma museum
finnes af honom Värdshuset med ugglan, i Haags museum
Porträtt af en ung flicka (1683). För öfrigt är han
representerad i Bruxelles och Antwerpen, i Lille
och Bordeaux, i flera af Tysklands och några af
Englands samlingar, men oftast lär han förekomma i
Österrike och Ungern. I nationalmuseum finnes ett
af hans bästa arbeten, Dans i en bondstuga (1699).

C. E. N.
(O. G–g.)

Brakna (arab. baraknah), en starkt med negrer och
araber uppblandad berberstam i västra Sahara, på de stora
slätterna mellan floden Senegal och berglandet Adrar. Nomader.

Skåne. Stavanger amt. Västergötland. Brakteater.

Brakteat (af lat. bractea, tunn
metallplåt). 1. Fornk. Rundt, medaljlikt hängsmycke
af guld eller brons med ögla, från senare delen af
hednatiden. De flesta guldbrakteaterna äro mer eller
mindre omedelbara efterbildningar efter romerska guldmynt
eller guldmedaljonger från 4:e årh. e. Kr. Man känner
f. n. (1905) omkr. 200 i Sverige funna guldbrakteater
af detta slag. Flera bland dem hafva inskrifter med
runor; på en, hittad nära Vadstena,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>