Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brandförsäkring ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
brandförsäkringen fart ganska kort efter
oafhängighetsförklaringen, och på 1800-talet
både grundades och upphörde eller uppgick i
andra bolag ett sannolikt vida större antal
än de omkr. 150 privata inhemska anstalter,
hvaribland 140 aktiebolag, som f. n. jämte några
tiotal utländska drifva brandförsäkringsrörelse
i den stora republiken. Angående samfällda
brandförsäkringsbeloppet föreligga inga säkra
uppgifter; ett trettiotal milliarder dollars torde
kunna anses som minimum hos de inhemska bolagen.
I </sp>Frankrike</sp> – och förmodligen i flera katolska länder
– hade före uppkomsten af egentlig brandförsäkring af
kyrkliga myndigheter inrättats några "de brandskadades
byråer", som genom regelbundna insamlingar erhöllo
medel till att delvis ersätta brandskadeförluster;
några sådana speciella välgörenhetsinrättningar finnas
där ännu – eller funnos åtminstone för kort tid
sedan. Före den stora revolutionen uppgifvas blott
en enda ömsesidig anstalt och två aktiebolag för
brandförsäkring hafva grundats (på 1700-talet; under
revolutionen upplöstes åtminstone de förra). Efter
napoleonska krigen tog brandförsäkringen stark fart;
ömsesidiga anstalter inrättades med större eller
mindre territoriellt verksamhetsområde (hela landet,
viss stad, ett eller flera departement). Ännu torde
finnas ett eller annat tiotal sådana; 1903 var
aktiebolagens antal 19 (år 1892 enl. Brämer 32,
men några hafva upplösts eller sammanslagits med
andra). Samfällda försäkringsbeloppet (brutto) torde
utgöra omkr. 150 milliarder francs hvaraf väl minst
3/4 hos aktiebolag.
Frånsedt ett år 1779 grundadt bolag i Hamburg, hvilket
hufvudsakligen afsåg varuförsäkring i sjöstäder,
grundades inga privata brandförsäkringsbolag i
Tyskland förrän under 1800-talets andra och tredje
årtionden, och de första nya bolagens verksamhet
var till följd af offentliga anstalters monopol å
fastighetsförsäkring i många tyska stater inskränkt
till försäkring af varor och lösören. Genom den
kraftiga utvecklingen af tysk fabriksindustri har i
dithörande, af offentliga brandförsäkringsanstalters
monopol icke omfattade verk och inrättningar ett
stort fält stått öppet för den privata verksamheten,
hvarjämte många tyska bolag drifva betydande rörelse
genom filialer eller generalagenturer i andra länder
(i Sverige f. n. 5). Enligt "Assec.-jahrb." utgjorde
vid utgången af 1903 samfällda försäkringssumman
hos de privata tyska bolagen 96,4 milliarder mark
(hvaraf 12,4 hos ömsesidiga bolag), mot nära 56,4
milliarder hos "sozietäten" och 1 1/4 milliard hos
preussiska provinsialföreningar; utgörande således
det hos tyska anstalter försäkrade beloppet brutto
(utan afdrag för återförsäkring) – oberäknadt hos
några lokala anstalter, från hvilka saknas uppgifter
– vid pass 154 milliarder mark. – Inrättandet af
brandförsäkringsbolag blef först 1819 tillåtet i
Österrike-Ungern. År 1903 funnos därstädes 11 sådana
(de två äldsta från 1820-talet) och 12 privata
ömsesidiga bolag. Brandförsäkringarnas bruttobelopp
utgjorde hos de förra 35,9, hos de senare 6,8,
hos de 16 offentliga "landesanstalten" 4,4, hos
"bauern-assecuranzen" 1899 något öfver 8 milliarder
österrikiska kronor (1 österrikisk krona = 76 öre). -
I Schweiz funnos år 1903 två inhemska aktiebolag
(båda från
1860-talet) och ett privat ömsesidigt (från 1826). 31
dec. 1903 utgjorde försäkringssumman hos de kantonala
anstalterna tillsammans nära 7,2 milliarder francs. –
Italien hade s. å. ett tjugutal privatanstalter,
hvaraf 5 eller 6 aktiebolag, med tillsammans
25,8 milliarder lire försäkringsbelopp. Enligt
"Assecuranz-jahrbuch" drefs brandförsäkring i
Belgien af 11 och i Ryssland – utom af ofvannämnda
offentliga anstalter – af 12 inhemska privata bolag;
men uppgifter saknas såväl om talförhållandet
mellan ömsesidiga och aktiebolag som angående
försäkringsbeloppens storlek. Om brandförsäkringen
i öfriga länder äro möjligen tillgängliga uppgifter
i allmänhet mycket ofullständiga eller osäkra.
I Sverige voro och förblefvo 1442 års
landslagsbestämmelser om brandstod – med oväsentliga
förändringar – ännu i kraft, när k. m:t i slutet
af 1600-talet gaf stadfästelse åt bildandet
af frivilliga brandstodsföreningar i Skåne och
Halland äfvensom (1689) af en sådan mellan adeln
och allmogen i Skaraborgs läns femton härader. I
1734 års lag föreskrefs (byggningabalkens kap. 24
§ 6), att i hvarje landsort skulle å tinget, i
kungl. befallningshafvandes närvaro, häradsborna
emellan förening upprättad vara, huru mycket för
hvart och ett nytt hus, å helt hemman eller mindre,
i brandstod gifvas skall och att, när eldskada timat
och blifvit "skådad" af "Häradshöfdingen och af honom
nämnde synemän", häradsrätten skulle pröfva och döma,
"huru stor brandstoden af hvarje hemman, efter
föreningens och husens beskaffenhet, vara skall"
Emellertid bibehölls den gamla grundtanken, att
brandstoden endast skulle sätta egaren i tillfälle att
åter nödtorftigt bebygga afbränd gård, så att den ej
fölle i ödesmål. Det heter nämligen i samma kap. § 4:
"När skada af våda skett eller genom dens vållande,
som skada ej gälda kan, då bör häradet brandstod gifva
för hus, som de voro, när de af brändes och för bonde
nödige äro, så ock för säd, foder och boskap, som
till gårdens bruk tarfvas och han mist hafver, men
för andra lösören och husgeråd gifves ej brandstod,
ej heller för badstuga och kölna". Och vidare (i §
5): "Af alle hemman i häradet skall brandstod gifvas
efter hemmantalet: men frälsemäns sätesgårdar, så
ock prästgård, måge ej brandstod njuta, der de ej
den gifva; ej mätes hus därå högre än å bondhemman".
Med anledning af en petition från allmogen i Sunnerbo
härad af Kronobergs län, att hvart pastorat i häradet
måtte få "särskildt inom sig öfverenskomma och
fastställa" brandstodshjälpen, samla och inrätta
sin särskilda kassa för sådan utgift och därmed
vara fritt från de brandskador, som hände utom
socknen, resolverade k. m:t 9 dec. 1766 bifall
därtill och förklarade sig därjämte "med nådigt
bifall anse, att andra pastorater i riket slike
föreningar ingå vilja och inom sig fastställa,
då hvarken häradsrätten eller andra ämbetsmän sig
därmed befatta skola, utan endast i de tillfällen
handräckning om bristande verkställighet begäres". I
ett k. bref 1 aug. 1770 med förklaring till denna
resolution stadgades uttryckligen, att "socken,
som har för sig slik brandstodsförening särskildt
ingången eller kassa inrättad, må vara alldeles
befriad från brandstodshjälp till andra socknars
invånare uti häradet, utan om så vore, att eldskadan
timat innan föreningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
