- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti /
47-48

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Braunersköld ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

genrebilder och en genom sin realism uppseendeväckande Kristus
på korset
(1891).
(G—g N.)

2. Ernst B., tysk öfversättare, f. 1863 i Königsberg,
där han först åtnjöt undervisning vid gymnasiet och
sedan arbetade som volontär i en bokhandel under tre
år. Efter att ha haft anställning hos en förlagsfirma
i Leipzig begaf han sig på resor för att lära känna
främmande språk och litteratur, framför allt de
skandinaviska. Sedan 1894 var han bosatt i Berlin,
hufvudsakligen sysselsatt med att genom essayer
och öfversättningar göra de skandinaviska folkens
moderna litteratur bekant för tysk publik. Utom
samlingen Nordische meisternovellen (1896, 2:a
uppl. 1898), som innehåller karakteristiker och
berättelser af 26 nordiska författare, har B. utgifvit
öfversättningar af Strindberg, Alfr. Hedenstierna,
Tor Hedberg, Selma Lagerlöf, Tavaststjerna, Juhani
Aho, Ibsen, Lie, Garborg, Alvilde Prydz, Karl Larsen
m. fl. Af B:s öfriga arbeten må nämnas Finland im
bilde seiner dichtung und seine dichter
(1899) och
essaysamlingen Meisternovellen deutscher frauen (2
bd, 1897—98). B. redigerade äfven 1901—02 tidskriften
"Finnländische rundschau". Död 31 okt. 1904.
R—n B.

Braut-Anund (isl. Braut-Ǫnundr), en af Ynglingasagans
Uppsalakonungar. Se Anund.

Brava. 1. En af Kap-Verde-öarna, 56,5 kvkm. 10,265
inv. (1900). Ön är bergig, men mycket bördig och
har ett jämförelsevis sundt klimat, hvarför den
blifvit kallad ögruppens paradis. Palmolja och
kaffe exporteras till Lissabon, spannmål till de
öfriga öarna och Madeira. Dess hufvudstad, São
João-Batista, begagnas af de hvite på ögruppen som
sommarvistelseort. — 2. (Barava) Stad på Afrikas
östra kust, 1° 7′ n. br., sedan 1892 tillhörigt
italienska kolonien Somalia. Omkr. 3.000 inv., mest
somal. B. grundades af araberna, har dålig hamn,
men likväl liflig handel.

Bravad (fr. bravade, af brave, tapper), skryt;
skrytsam handling; öfversitteri.

Bravera, stoltsera. Jfr Bravad.

Bravo (it. bravo, god, utmärkt), bifallsrop:
bra! utmärkt! Superl. Bravissimo. — Bravo,
pl. bravi, förskönande benämning på en bandit.

Bravo, Gonzalez. Se Gonzalez-Bravo.

Bravo-Murillo [-muri’ljå], don Juan, spansk
statsman, f. 1803 i Fregenal (prov. Badajoz),
d. 1873, i Madrid, var ursprungligen advokat i
Sevilla, mottog 1834 ett statsämbete, men uppgaf det
följande år, då progressisterna kommo till makten,
och bekämpade dem (sedan 1837) som deputerad samt i
tidningspressen. Efter drottning Maria Kristinas flykt
1840 måste han, invecklad i en sammansvärjning mot
Espartero, fly till Frankrike, där han kvarstannade
till Esparteros fall 1843. 1847—50 var han först
justitie-, sedan handels-, undervisnings- och
finansminister samt efterträdde i jan. 1851 Narvaëz
som konseljpresident i en reaktionär ministär. 1852
afgick han från denna befattning, sedan hans plan att
genom rent materiella reformer stilla den politiska
oron visat sig outförbar, och lämnade plats för en
absolutistisk ministär. 1854 års revolution tvang
honom att lämna Spanien; han återkom emellertid 1856
och användes sedan flera gånger af drottning Isabella
i viktiga diplomatiska uppdrag. Efter 1868 års
revolution drog han sig tillbaka till privatlifvet.

Bravur (it. bravura), tapperhet, käckt mod;
öfverlägsen teknisk konstfärdighet, särskildt i
musiks utförande. — Bravur-aria, aria, hvari den
sjungande har tillfälle att framför allt glänsa genom
öfvervinnande af tekniska svårigheter. Bravur-stycke,
instrumentalt tonstycke af dylik art.

Braxen, Abramis, zool., ett till cyprinidernas familj
hörande fisksläkte (se Abramis). Det omfattar fyra
skandinaviska arter, som kunna särskiljas enligt
följande schema:
A. Antalet af sidolinjens fjäll mindre än
50; två rader tänder på hvarje nedre svalgben:
björkna (Abramis blicca).
B. Antalet af sidolinjens fjäll större än 50;
en rad tänder på hvarje nedre svalgben.
a. Ryggkanten af stjärten (bakom ryggfenan) kölad:
vimba (Abramis vimba).
b. Ryggkanten bakom ryggfenan rundad (utan skarp
köl).
α. Antalet af analfenans strålar 26—30:
braxen (Abramis brama).
β Antalet af analfenans
strålar omkring 40: flira (Abramis ballerus).


Utom dessa förekommer
emellertid i Sverige (Dalarna) en form, som fått
namnet Abramis Leuckartii och som anses vara
en bastard mellan en braxen-art, braxen eller
björknan, och mört eller sarf. Den liknar björknan,
men skiljer sig från denna därigenom att den har
en kortare analfena, med allenast omkr. 18 strålar,
och därigenom att kölen mellan anal- och bukfenorna
täckes af fjäll i stället för att i kanten vara bar,
såsom på öfriga braxenarter.
illustration placeholder


Fisk-arten braxen, Abramis brama,, är en af
våra största och såsom födoämne mest omtyckta
karpfiskar. Dess kropp är hög, med nästan puckellikt
böjd ryggform; största kroppshöjden är ungefär
en tredjedel af kroppens längd, stjärtfenan
med sina flikar inberäknad. Hufvudet är litet,
dock jämförelsevis större än på någon annan af
de hos oss förekommande större arterna af detta
släkte, utom vimban. Fenorna äro kraftiga. Den höga
ryggfenan har sin plats strax framom den vågräta
höjden öfver analfenans början. Stjärtfenans flikar
äro, som vanligt i detta släkte, olika; den nedre
fliken är längst. Sidolinjen, i hvilken antalet
af fjäll är 51—55, löper något nedom kroppens
midtlinje, i en böjning, som är parallell med
kroppens bukrand. Braxens färg är metallglänsande
gröngul på sidorna; ryggen är grönsvart; frambuken
har anstrykning af rödt, den öfriga buken är hvit;
fenorna äro svartblåa; iris är gul med en svart fläck
upptill. De yngre braxnarna bära dock silfverglans i
st. f. den mässingsfärg, som utmärker de äldre och som
blir ännu mörkare i sjöar, där vattnets och bottnens
färger äro mörka.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Aug 11 11:52:44 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbd/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free