Braxen lefver ett sällskapligt lif. Den är ganska allmän i södra och mellersta Sveriges sjöar och sakta rinnande strömmar, helst där bottnen är lerig eller dyig. Den förekommer äfven i Östersjöns vikar, där vattnet är föga salt, ehuru den där ej synes uppnå sin fulla tillväxt och ej heller blir så fet som i insjöarna. Lämplig beskaffenhet af sjöbottnen är det viktigaste villkoret för att braxen skall trifvas i ett vatten. Braxen är nämligen van att söka sin föda (maskar, insektlarver och andra animaliska äfvensom vegetabiliska ämnen) under rotande i bottenslammet, helst där det s. k. braxengräset (Isoëtes lacustris) växer. Under detta sökande uppgrumlar den vattnet, stundom på långa sträckor. Om man i sjöar, där braxen lefver, finner nämnda planta flyta lösryckt på vattenytan eller vattnet grumligt, kan man vara tämligen säker på att där finna ett braxenstånd. Om sommaren håller braxen sig på djupet, ända till 6-12 famnar ned, där sådant djup finnes, och då biter den lätt på ett agn af vanlig metmask eller af deg; men så lätt är den äldre braxens napp, att äfven den minsta rörelse på flötet är att uppmärksamma. För att på ett ställe få en bättre fångst lockar man braxnarna tillsammans genom att, kvällen innan man ämnar fiska, utkasta deg eller kokad säd i sjön. Under hösten går braxen högre upp; vid stark blåst kommer den då stundom i stora skaror in i de grundare vikarna. Om vintern söker den åter djupet och packar sig tätt på de djupaste ställena, där man söker den med isnot. På ett braxenstånd, det s. k. Hakvarpet i Hallbosjön, nära Nyköping, kunde man fordom i ett enda notvarp fånga ända till 17,000 kg. braxen; men numera, sedan sjön blifvit sänkt, har braxenfisket i densamma förlorat all betydelse. 1877 fångades där (enl. Samzelius) endast 17 kg. af denna fisk. Då enbusken blommar, i maj eller början af juni, går braxen till sin lek på grundt vatten, bland gräs och säf. Försiktig som den är, upphör den med leken, så snart den skrämmes, och den skyr hvarje buller utom det, som den själf åstadkommer med sitt smackande och piskande i vattnet. Vid denna tid få braxenhannarna, liksom de flesta öfriga karpfiskhannarna, ett utslag af hvita, spetsiga knölar på sina fjäll. De äldre leka först sina 3 eller 4 dagar; efter dem infinna sig de yngre, eller ock förirra sig dessa med sin lek in i den ström, som är utlopp för sjön. Liksom hvarje annan nyttig fisk bör braxen skyddas under leken, och dess försiktighet hjälper därvid till. En notdragning medför i de flesta fall tillräckligt buller för att bortskrämma stimmet, hvarför man i stället brukar fånga braxen i nät och ryssjor. Fiskens kött är ett välkändt näringsämne. Läckergommar prisa i synnerhet hufvudet och, främst af allt, tungan. Hos oss når braxen en storlek af ända till omkr. 45 cm. med en vikt af omkr. 1 3/4 kg. I de sydligare trakter, där den förekommer - i Europa träffas den öfverallt norr om Alperna och Pyrenéerna, dock i Norge blott i dess sydöstliga del -, uppgifves den blifva ännu större, ända till 65 cm., och få en vikt af 3 1/2 kg. Dess lifslängd antages uppgå till 8-9 år. F. A. S.* Braxenflisa 1. Braxenpanka, zool., en ej fullt utbildad braxen. Braxenflugor, zool. Se Phryganea. Braxengräs, bot. Se Isoëtes. Braxenmygga, zool. Se Hydrometra. Braxenpanka, zool. Se Braxenflisa. Braxensläktet, zool. Se Abramis och Braxen. Bray [brä], fordom namn på ett landskap i Normandie, motsvarande en del af nuv. depart. Seine-inférieure och Oise. Det egde städerna Gournay, Forges, Aumale och Neufchâtel. Bray [brei'], irländsk kuststad, 21 km. s. ö. om Dublin, i grefsk. Wicklow. 7,284 inv. (1901). På grund af sina vackra omgifningar och sitt milda, sunda klimat är B. ett mycket besökt hafsbad och vinterkurort ("Irlands Brighton"). Bray (Braij), Salomon de. Se Braij. Bray [bréY], Anne Eliza, född Kempe, engelsk författarinna, f. 1790, d. 1883, gift först med målaren Stothard och sedan med prästen Bray, skref en mängd romaner: Gaston de Foix (1826), Trelawny of Trelawne (1837), Trials of domestic life (1848), Hartland forest (1871) m. fl. Braya Sternb. & Hoppe, bot., växtsläkte af fam. Cruciferæ. I Sverige finnas två arter, B. supina Koch, kalkkrasse, växande på fuktiga ställen på Öland och Gottland, samt B. alpina S. & H., mycket sällsynt i Lappland. Båda äro små örter med hvita eller rödlätta blommor. G. L-m. Brayera, bot. Se Kusso. Bray-Steinburg [brä-sta'jn-]. 1. Otto Camil1us Hugo, grefve von B., bajersk diplomat, f. 1807, d. 1899, son af den bajerske diplomaten Franz Gabriel v. Bray (f. 1765, d. 1832), var envoyé i Petersburg, då han 1846 blef bajersk utrikesminister, hvilken post han lämnade i febr. 1847 för att åter bekläda den april 1848-mars 1849. Sedermera blef B. ånyo envoyé i Petersburg och 1860 i Wien, var 1870-71 konseljpresident och därjämte än en gång utrikesminister samt afslöt i nov. 1870 i Versailles det fördrag, till följd hvaraf Bajern inträdde i det nybildade Tyska riket. Han återgick därefter till posten i Wien, som han beklädde till 1896. Af honom författade Denkwürdigkeiten aus seinem leben utgåfvos 1901. - 2. Hippolyt Ludwig Otto, grefve von B., den föregåendes son, tysk diplomat, f. 1842 i Aten, var chargé d'affaires i Stockholm 1875-76, Tyska rikets envoyé i Belgrad 1879-91, i Lissabon 1892-94, i Stockholm 1894-97 och i Bukarest 1897-1900, hvilket sistnämnda år han drog sig tillbaka till privatlifvet. Brazil [brəsi'l], stad i nordamerikanska staten Indiana, mellan Terre Haute och Indianapolis. 7,946 inv. (1900). Järn- och kvarnindustri. Stenkolsgrufvor. Brazos [brā'såus], flod i nordamerikanska staten Texas, rinner upp s. om berget Kioway genom förening af de på kalkplatån Llano estacado upprinnande Double Mountain Fork och Salt Fork, har en längd af omkr. 1,450 km. och utfaller vid Velasco i Mexikanska viken. Den för en ringa vattenmassa; endast om våren kunna ångbåtar gå upp till Washington, omkr. 500 km. från mynningen, andra årstider endast till Columbia, 64 km. från mynningen. Brazza (lat. Brattia), den största bland de dalmatiska öarna i Adriatiska hafvet, mellan ön Lesina och staden Spalato. Den är genom Canale della B. skild från fastlandet. Arealen är 394 kvkm., med