begreppen i allmänna historien, för begynnare" 1835; 7:e uppl. 1866). Bredpannade oxen, zool. Se Nötkreaturet. Bredsdorff, Jakob Hornemann, dansk natur-  och språkforskare, f. 1790, d. 1841, sedan 1828 lektor vid Sorö akademi, var en ovanligt mångsidig vetenskapsman. Hans naturvetenskapliga och historiska afhandlingar äro icke synnerligen betydande, men hans språkhistoriska undersökningar visa, att han på detta område var långt före sin tid. Hans afhandling Om aarsagerne til sprogenes forandringer (1821, ånyo utg. 1886 af V. Thomsen) framhåller samma synpunkter som de, till hvilka den nyaste tidens forskning nått, och likaledes förtjänar hans skrift Om runernes oprindelse (1822) att vara ihågkommen. Äfven hans läsning af inskriften på guldhornen (1839) var i det väsentliga riktig. _ E. Ebg. Bredsida., sjöv., sidan af ett fartyg, med fäst afseende på de där befintliga kanonerna. Att afskjuta den ena sidans alla kanoner kallas att ''gifva en bredsida". - Bredsidefartyg, krigsfartyg med kanonerna uppställda i batteri. Ordet nyttjades egentligen om pansarfregatter, som hade sina kanoner uppställda på nästan samma sätt som äldre örlogsfartyg. Såsom motsats till dessa talade man om tornfartyg. Numera följer man en annan indelningsgrund för örlogsfartygens klassificering. Jfr Pansarfartyg och Tornfartyg. B. P.* Bredsidefartyg. Se Bredsida. Bredsjö, järnbruk i Hjulsjö socken af Örebro län, tillhör aktiebolaget Bredsjö bruk, hvars aktiekapital uppgår till 1,000,000 kr. Vid bruket finnas 2 masugnar, hvilkas tillverkning 1903 uppgick till 6,307 ton tackjärn och direkt ur masugn framställdt gjutgods. S. å. producerades 21,100 hl. träkol. Arbetarnas antal utgjorde 60. Bolaget idkar äfven grufdrift och trävarurörelse. K. K.-Å. Bredsjö-Degerfors järnväg. Se Nora-Karlskoga järnväg. Bredsted, Hans Kristian, dansk pomolog, f. 1829 i Marslev på Fyn, d. 1895, innehade från 1860 stora och ansedda trädskolor i Odense. Han egnade sig med intresse och framgång åt studiet af fruktsorter och bedref i stor utsträckning profodling af nyare eller mindre kända frukter. Sina rika erfarenheter framlade han i två för sin grundlighet och sakkunskap synnerligen framstående arbeten: Hasselnödden (1887) och Haandbog i dansk pomologi (1888-96). C. G. D. Bredstjärtad labb, zool. Se Labbsläktet. Bredsund, det 4 km. breda inloppet midt i Söndmöre, Norge, hvarifrån hafvet går in mellan Godo och Hareidlandet, där det mellan de många öarna delar sig i flera armar: Valderhaugfjorden, som går mot n. ö. mellan Godön och Hessen samt fortsattes i Grytefjord och Ellingsfjord i Borgund socken; Borgundfjord, som går mot ö. mellan Hessen och Sulön; och Sulefjord, som går i s. ö. mellan Sulön och Hareidlandet och fortsattes i östlig riktning under namn af Storfjord (fno. Harundarfjord). Sundet och dess förlängning väster ut, Bredsunddybet, äro bekanta för sitt stora djup, som vida öfverstiger hafvets såväl utanför som innanför och uppgår till 300 m., medan djupet utanför på de stora söndmörska fiskebankarna är mindre än 100 m. O. A. Ö. Bredsådd. Se Sådd. Bredsåningsmaskiner. Se Sådd. Bredsäter, socken i Skaraborgs län, Kinne härad. 1,765 har. 375 inv. (1903). Annex till Björsäter, Skara stift, Kinna kontrakt. Bredsätra, socken i Kalmar län, Runstens härad. 2,790 har. 693 inv. (1903). Annex till Gärdslösa, Kalmar stift, Ölands medelkontrakt. - Inom socknen finnas många fornlämningar, bl. a. de på Kapelludden belägna ruinerna efter Långöre kapell samt ett stenkors, båda från medeltiden. På udden finnes Ölands östra fyr, byggd 1871-72. Bredsöm, sjöv., ett slags söm, som användes å segel, då man vill knappa in på duken, där seglet är särskildt utsatt för sträckning. H. W-l. Bredtorsken, zool. Se Torsksläktet. Bredvik (Brevik, Brefvik), socken i Skaraborgs län, Kåkinds härad. 5,291 har. 1,421 inv. (1903). Annex till Gredbäck, Skara stift, Kåkinds kontrakt. Bredåkra, öfningsplats för Karlskrona grenadjärregemente, belägen i Ronneby socken, n. om staden Ronneby, vid Mellersta Blekinge järnväg. Bredåkra-Tingsryds järnväg, mellan Bredåkra station å Mellersta Blekinge järnväg och Tingsryd i Kronobergs län, är en 41 km. lång enskild bana, som eges af Bredåkra-Tingsryds järnvägsaktiebolag, hvars styrelse har sitt säte i Ronneby. Dess spårvidd är 1,067 m., största lutning 16,67%o och minsta radie 300 m. Anläggningskostnaden var 794,000 kr., och banan öppnades 15 sept. 1896. Aktiekapitalet är 374,800 kr. H. L. Brée. 1. Matthias Ignatius van B., nederländsk målare, f. i Antwerpen 1773, lärjunge af Vincent i Paris, yrkade på ett allvarligt studium af det nakna och af antiken. Död 1839 såsom förste professor och direktör vid konstakademien i Antwerpen. B:s mest betydande målning är Rubens' död (i Antwerpens museum). - 2. Philipp Jakob van B., den förres broder och lärjunge, historiemålare, f. 1786, d. 1871, studerade i Paris och Italien. Bland hans förträffligt komponerade taflor må nämnas Atala, Drottning Blanca och Maria Stuart i dödsstunden. Breenbergh [bren-], Bartholomeus, holländsk målare, f. 1599 i Deventer, d. före 1659 i Amsterdam, var under sju års uppehåll i Rom, där han bodde redan 1619, lärjunge till Paulus Bril, hvarjämte han rönte starkt inflytande af Elsheimer, samt verkade i Amsterdam åtminstone från 1633. I nationalmuseum finnas af honom Italienskt landskap med gamla byggnader och Italienskt landskap med ruiner (1646). Bland hans öfriga arbeten märkas Hvila på flykten till Egypten (i Louvre) och Ruinlandskap med badande kvinnor (i Schwerin). I dessa båda sistnämnda stycken äro figurerna utförda af Corn. Poelenburgh, med hvilken han i Amsterdam samarbetade, men hvars lärjunge han ingalunda var, såsom man förr trodde. Annars befolkade han helst sina ruinbilder med figurer ur bibeln, sagan eller gamla historien. Hans äldre taflor stå Elsheimer så nära, att de tydligen visa inflytandet af denne. Sådana finnas i Kassel, München, Petersburg och flerstädes. Hans bästa arbeten härstamma från 1640-talet och återfinnas, utom de nämnda i Stockholm, i Dresden, Köpenhamn och Antwerpen. C. R. N. (O. G-g.) Bref (af lat. brevis, brcve, kort, kortfattad, med