Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti / 87-88 (1905) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Breislak ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kort före sin död fick han öfverstes afsked. På
grundvalen af de iakttagelser han som slottsadjutant
hade tillfälle göra nedskref B. 1824 en del
anteckningar från åren 1809-18, hvilka anteckningar
ej äro utan sitt historiska intresse. De finnas i
"Svenska memoarer och bref, utgifna af Henrik Schuck
och Oscar Levertin" (1900).

Brellington [bre’linten]. Se Bridlington.

Brem., i zoologiska namn förkortning för den tyske
naturforskaren L. Bremser, f. 1767, d. 1827.

Bremanger, ö i Nordre Bergenhus amt, Norge, utanför
mynningen af den stora Nordfjord. Omkr. 150 kvkm. Den
mindre, östra delen, endast genom ett smalt näs
sammanhängande med det öfriga af ön, tillhör Davikens
härad. Den västra och större delen bildar med den s. v. om denna belägna, genom ett
smalt, af en mängd holmar uppfylldt sund från densamma
skilda ön Fröien jämte en del utanför liggande holmar
och skär samt en större, på östra sidan af den 4
km. breda Fröisjön liggande fastlandsdel omkring
Gulenfjorden häradet B. (347 kvkm., 2,332 inv.). Genom
Bremangerpollen och dess fortsättning Dalevand och
Dalebotten delas den till B. härad hörande delen af
ön B. i två nästan lika stora delar. Terrängen är
både på öarna och på fastlandet mycket bergig; det
odlingsbara och bebyggda området är hufvudsakligen
inskränkt till Bremangerpollens omgifning, Fröiens
östsida, där kyrkan ligger, samt till enstaka delar
af kusten längs Gulen. Hufvudnäringen är fiske.

Brembo, biflod till Adda, i Lombardiet. Längd 74
km. Den genomflyter den vackra Valle Brembana.

Situationsplan af Bremen.

Bremen. 1. Tysk fri riksstad med titel "Fria
hansestaden B.", belägen vid nedre Weser och omgifven
af preussiska provinsen Hannover samt storhertigdömet
Oldenburg, har en areal af 256,69 kvkm. Området består
af tre skilda delar, staden B. med omgifning, längre
ned på Wesers högra strand staden Vegesack och än
nordligare Bremerhaven, 55 km. från B. Största delen
af det egentliga B:s område ligger på ett lågland på
båda sidor om Weser. Nästan hälften däraf ligger lägre
än Weser, hvarför dennas och dess tillflödens stränder
äro garnerade med vallar. Marken är dels sandig,
dels fruktbar marsklandslera. Af den odlingsbara
jorden äro 32 proc. trädgårdar eller åker och 68
proc. äng. Boskapsskötsel är därför en viktig näring,
och kreatursstocken var 1900 6,528 hästar,
16,060 nötkreatur, 16,062 svin och 4,819
getter. – Klimatet är mildt, men fuktigt; årliga
nederbördsmängden är 695 mm.; medelårstemperaturen
8,7°, i juli 17,5°, i januari 0,1°. – Befolkningen
hör till den nedersachsiska stammen och talar
platttyska. Folkmängden var 1 dec. 1900: 224,882
inv. (111,014 män och 113,868 kvinnor). Sedan 1895
hade den ökats med 14,5 proc. Af befolkningssiffran
kommo på staden B. 163,297, på Vegesack 3,943,
på Bremerhaven 20,315 och på landtområdet 37,327
inv. Till den protestantiska läran hörde 92,6
proc. (62 proc. lutheraner, 28,25 proc. reformerta,
resten evangeliska). 5,9 proc. voro katoliker
(13,506), judarna voro 1,409. Af befolkningen lefde
50,6 proc. af industri, 31,2 proc. af handel och 7,3
proc. af åkerbruk.

Författningen (af 21 febr. 1854, reviderad
17 nov. 1875 och 1 jan. 1894) är republikansk.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>