kunde t. o. m. upptäcka släktskap mellan systrar endast genom känseln. Hon kvarstannade till sin död, 24 maj 1889, vid institutet, där hon genom handarbeten, företrädesvis sömnad och virkning, bidrog till sitt underhåll. Med hennes bildningsgång och dess kroppsliga förutsättningar sysselsatte sig från olika vetenskaplig synpunkt Stanley-Hall (1879, fysiologiskt), Jerusalem (psykologiskt; "Laura B. Erziehung einer taubstummblinden", 2:a uppl. 1891) och Donaldson (anatomiskt; "Bericht iiber die sektion des gehirns der Laura B.", i "American journal of psychology", 1890). I litteraturen är hon för öfrigt känd genom Ch. Dickens' sympatiska skildring af henne och hennes uppfostran i "American notes" (1842). Bridgnorth [bri'djnåth] l. Bridgenorth, stad i engelska grefsk. Shrop, vid floden Severn, af hvilken den delas i en öfre, på en sandstensklippa liggande stadsdel och en nedre, förenade genom en stor bro. 6,049 inv. (1901). Bridgwater [bri'djö>åte], riktigare än Bridgewater, stad i engelska grefsk. Somerset, vid floden Parret, som 15 km. nedanför faller ut i Bristolkanalen. 15,209 inv. (1901). Sydöst om staden ligger Sedge moor (se d. o.). Bridlington [bri'dlin,t9n], Brellington l. Burlington, stad i engelska grefsk. York, ej långt från Bridlington-viken. 12,473 inv. (1901). 2 km. östligare ligger Bridlington quay, stadens hamn, med mineralkällor och hafsbad. Nära därintill höjer sig bergsudden Flamborough head med ett 80 m. högt fyrtorn. Bridong (fr. bridon), ett slags betsel utan stänger; tränsbetsel. Se Betsel. Bridport [-påt], stad i engelska grefsk. Dorset, nära Brids mynning i Kanalen. 5,710 inv. (1901). Gammal gotisk katedral. Tillverkning af segelduk, skosnören och nät; liflig kusthandel. Brie [bri], förr landskap i Frankrike, mellan floderna Seine och Marne, nu deladt på depart. Seine-et-Marne, Aisne, Marne och Aube. Det utgjorde länge ett grefskap och tillföll 1328 franska kronan. Brie-Comte-Robert [bri-kät-råbär], stad i franska depart. Seine-et-Marne, nära Seines biflod Yerres, förr hamnstad för västra delen af landskapet Brie. 2,546 inv. (1901). Ruiner af ett slott, som byggdes af Robert, son till Ludvig VI och förste grefve af Brie. Handel med ost ("fromage de Brie"). Jfr Brie-ost. Brieg [brig], 1. Kretsstad i preussiska prov. Schlesien, regeringsområdet Breslau, vid floden Oder. 24,090 inv. (1900), hvaraf 7,722 katoliker och 388 judar. Staden var fordom starkt befäst och belägrades förgäfves af Torstenson 16 juni-17 juli 1642. 4 maj 1741 intogs B. af preussarna och 16 jan. 1807 af de med fransmännen förbundne bajrarna, hvarefter Napoleon I lät förstöra fästningsverken, hvilka sedan förvandlats till promenader. B. var fordom residens i ett hertigdöme med samma namn, som 1742 kom under Preussen, och ruiner finnas där ännu efter det gamla hertigliga slottet. - 2. Kretsstad i Valais. Se Brig. L. W:son M. Brieger [briger]. 1. Johann Friedrich Theodor B., tysk protestantisk teolog, f. 1842 i Greifswald, blef 1870 docent och 1873 e. o. professor i kyrkohistoria i Halle, 1876 ord. professor i samma ämne i Marburg och 1886 i Leipzig. Hans skrifter behandla företrädesvis reformationshistorien. Nämnas må Die angebliche marburger kirchenordnung von 1527 (1881), Quellen und forschungen zur geschichte der reformation (1884 ff.) samt flera smärre afhandlingar och uppsatser, däribland om den katolska aflatshandelns verkliga innebörd vid tiden för Luthers uppträdande. Jämte W. Gäss, A. Ritschl och H. Reuter uppsatte han 1876 "Zeitschrift für kirchengeschichte", som han sedan dess redigerat. (Hj. H-t.) 2. Ludwig B., tysk läkare, f. 1849 i Glatz (Schlesien), blef 1875 med. doktor, 1881 docent, 1890 e. o. professor i Berlin, 1891 föreståndare för kliniken vid institutet för infektionssjukdomar i Berlin och 1899 lärare i allmän terapi, hydriatri m. m. vid universitetet därstädes. B. har utöfvat en omfångsrik författarverksamhet och särskildt genom sina kemiska undersökningar öfver de vid ägghvitekroppars förruttnelse uppkommande giftiga produkterna, ptomainerna, Ůber ptomaine (3 hftn, 1885-86), vunnit stort anseende. R. T-dt. Briegleb [brig-], Hans Karl, tysk rättslärd, f. 1805 i Baireuth, blef advokat i Nürnberg, men kallades 1842 till juris professor i Erlangen och utbytte 1845 denna lärostol mot en i Göttingen. Död 1879. Han var ledamot af hannoveranska ständerförsamlingens första kammare 1849. B. inlade förtjänst om de historisk-teoretiska grundvalarna för civilprocessen och om offentliggörandet af medeltidens processlitteratur. Hans förnämsta arbete bär titeln Über exekutorische urkunden und exekutivprozess (2 bd, 1839; ny uppl. 1845). Briel [brll], romantisk klippdal i grannskapet af Wien. Se Brühl. Brielle [-ä'l] l. den Briel, stad och kustfästning på ön Voorne, vid en af Maasmynningarna, Nieuwe Maas, i nederländska prov. Zuid-Holland. 4,107 inv. (1900). B:s försvarsverk äro gamla, men dess flodfronter hafva på senare tid ombyggts till moderna kustbatterier. Flera holländska sjöhjältar äro födda i B. Där fanns förr ett birgittinkloster, Östvoorne. - Hafsgeusernas eröfring af B. l april 1572 betraktar man som inledningen till nederländska frihetskriget. J. F. N. L. W:son M. Briem, Valdemar, isländsk religiös skald, f. 1848, blef teol. kandidat i Reykjavik och 1872 präst i Hrepphólar. B. deltog 1878-86 i kommittéarbetet för den isländska psalmbokens revision. I den 1886 utkomna nya psalmboken finnas 100 originalpsalmer af B., som dessutom skrifvit flera andliga dikter. Hans skaldskap utmärkes af lysande form och rika tankar. Brienne [-ä'n], stad i franska depart. Aube (Champagne). Omkr. 2,000 inv. I denna stad fanns fordom en berömd krigsskola, i hvilken bl. a. Napoleon I grundlade sin militära bildning. B. är dessutom bekant genom striderna 29 jan. och l febr. 1814. Förstnämnda dag anfölls Blücher af den franska hufvudhären under Napoleon I, som ville hindra hans förening med Schwarzenberg, och tvangs att vika åt Bar-sur-Aube; men tre dagar senare återkom Blücher med 80,000 man och tvang den endast hälften så manstarke Napoleon, som i den närbelägna byn La Rothière afvaktade fredsunderhandlingar, att draga sig tillbaka till Troyes efter en häftig strid, som kostade honom 73 kanoner,