där han snart vann stort inflytande och såsom ledamot af utskottet för utrikes ärenden ("le comité diplomatique") blef den egentlige ledaren af Frankrikes utrikespolitik. B. ansåg, att ett krig med utländska makter skulle gagna Frankrike, och han bidrog därför till framkallande af krigsförklaringarna 1792 och 1793. Han valdes i sept. 1792 till medlem af konventet. Där blef han en af Dantons och Robespierres ifrigaste motståndare och anslöt sig till girondisterna. "Les brissotins", såsom B:s anhängare kallades, uppgingo snart i girondisternas parti. I förening med girondisterna bekämpade B. energiskt, men utan framgång terroristerna. Han var en af de 31 konventsledamöter, som förklarades i akt 2 juni 1793. Han lyckades visserligen fly, men hann ej längre än till Moulins, där han arresterades. Därifrån fördes han till Paris, ställdes inför revolutionstribunalet, dömdes till döden och afrättades 31 okt. 1793. I fängelset författade han sina memoarer, som utgåfvos af hans son 1830 under titeln "Mémoires de B. sur ses contemporains et la revolution française".

</img>
E. W.

Bristenstock, bergstopp i schweiziska kantonen Uri,
3,074 m. ö. h., ofvanför föreningen af Maderan- och
Reuss-dalarna. Den bestiges från Amsteg vid S:t
Gotthardsbanan.

Bristol [bri'stl]. 1. Stad och sedan 1888 eget
grefskap (förut tillhörigt grefskapet Gloucester)
i England, vid Fromes inflöde i Lower Avon, som 10
km. längre ned utfaller i Severn. Tillsammans med
förstäder 328,842 inv. (1901). Biskopssäte. B., som är
en af Englands äldsta och viktigaste handelsplatser,
består af den egentliga staden, på högra flodstranden,
samt förstäderna Redcliff, på vänstra stranden,
och Clifton, säte för rika köpmän. Öfver Avon
leder en 244 m. lång och 88 m. hög hängbro. Bland
stadens öfver hundra gamla kyrkor märkas katedralen
(byggd 1306--22, egentligen abbotkloster från 12:e
årh.) samt S:t Mary in Redcliff, en praktfull
gotisk sandstensbyggnad (1300--1500-talet). Bland
de öfriga byggnaderna äro rådhuset (Guildhall,
1846), domstolsbyggnaden (Council house), börsen
(1743), Bristol institution, teatern, Commercial
rooms och Victoria rooms (med stor konsertsal) de
förnämsta. -- Flera inrättningar för vetenskap och
konst finnas, bl. a. Bristol institution (öppnad
1823) med geologiskt museum och konstsamling. Bland
undervisningsanstalter märkas det på enskild väg 1876
upprättade University college, bestående af "faculty
of arts and science" och "faculty of medicine"
med 16 professorer (1903), Merchant venturers'
technical college, baptisternas och independenternas
colleges, ett ateneum, ett seminarium för lärarinnor,
flera latinskolor, den äldsta från 1532, m. fl. I
Clifton står ett observatorium midt i de gamla
romerska fästningsverken; där finnes ock en botanisk
trädgård. Mycket rikt är B. på välgörenhetsanstalter,
däribland flera från medeltiden, bl. a. General
hospital, det stora
stadssjukhuset (Infirmary) och Queen Elizabeth
hospital, ett 1586 inrättadt barnhem; ett annat
dylikt hyser öfver 2,000 barn. -- B. är säte för en
anglikansk biskop, Clifton för en katolsk. Industrien
omfattar tillverkning af socker, tobaksvaror,
maskiner, lädervaror, glas m. m. Den förr betydliga
ylleväfnadsindustrien har dragit sig till orterna
n. ö. om staden. -- B., som en gång var Englands
största sjöstad näst London, egde 1901: 170 fartyg
om 64,965 ton; dess import hade 1900 ett värde af
öfver 11,4 mill. pd st., exporten af 1,3 mill. pd
st. Den förra omfattade mest spannmål, kött,
socker, petroleum, den senare järnvaror, tobak
och koppar. 1901 inlöpte 8,332 fartyg, om nära 1,6
mill. ton. Hamnen anlades 1804--09, därigenom att man
afledde Avon i en ny bädd och förvandlade den gamla
flodbädden till 5 km. långa dockor (Floating harbour),
och då Avon vid flodtid stiger 6--10 m., kunna de
största fartyg lägga till vid kajerna. Dockorna
utvidgades 1871--73, men då de likväl befunnos 
otillräckliga, bildades 1876 en uthamn med dockor vid Avons
mynning (Avonmouth). -- Enligt sagan grundades B. af en
brittisk kung Brennus och omnämnes först under namnet
Caer Brito. I 12 :e årh. fick det ett befäst slott,
i hvilket Stefan af Blois hölls fången och dog (1154)
och som nedrefs af Cromwell. Det var redan i slutet
af medeltiden västra Englands främsta sjöstad, och
dess borgare deltogo i Amerikas upptäckande genom
att utrusta de expeditioner, som leddes af de båda
upptäcktsfararna Cabot. Först på 1700-talet lyckades
Liverpool gå förbi B. Från B. knötos de första
ångbåtsförbindelserna med Amerika, men nu anlöpes
B. icke af någon ångbåtslinje till denna världsdel.

2. Stad i nordamerikanska staten Connecticut,
27 km. v. om Hartford, vid New York- och New
Englandjärnvägen. 9,643 inv. (1900). Mångsidig
industri. -- 3. Stad i Pennsylvania, vid Delaware, 30
km. ofvanför Filadelfia (midt emot Burlington i New
Jersey), vid Pennsylvania railroad m. fl. järnvägar
och ändpunkt för Delaware--Lehigh-kanalen. 7,104
inv. (1900). Liflig industri. -- 4. Stad på gränsen
mellan Tennessee och Virginia, vid Beaver creek,
som lämnar drifkraft till bomulls- och yllefabriker,
kvarnar och mekaniska verkstäder. 9,850 inv. (1900). --
5. Stad i Rhode Island, vackert belägen på en 
halfö i Narragansettviken. 6,901 inv. (1900). I staden
ligger det 95 km. höga Mount Hope, bekant från
de blodiga indiankrigen i slutet af 1600-talet.
J. F. N.

Bristol [brirstl], engelsk earltitel inom släkterna
Digby och Hervey (se d. o.).

Bristol bay [bri'stl be͡ı'], en stor bukt, som
Beringshaf gör omedelbart norr om Alaska-halfön på
Nord-Amerikas västra kust.

Bristoldiamanter [bri'stl-], eng. Bristol
diamonds l. Bristol stones, stundom benämning
på de färglösa, klart genomskinliga kristaller
af kvarts (bergkristall), som träffas anväxta
på i närheten af Bristol förekommande, till
stenkolsformationen hörande järnmalmer (limonit).
E. E.

Bristol-kanalen [bri'stl-], bukt af Atlantiska
hafvet, på Englands västra kust, mellan Wales i
n. och grefskapen Devon och Somerset i s. Den är 128
km. lång, 8--69 km. bred och sammanhänger i n. ö. med
Severnflodens vikartade mynning. På dess norra kust
ligga vikarna Carmarthen bay och Swansea bay,