Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti / 193-194 (1905) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Britton ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(1852) m. fl, Hans "OEuvres complètes" utgåfvos
senast 1879-84.

Brizo (grek. Brizo)), grek. myt., en gudinna, som
dyrkades i synnerhet på Delos, af kvinnorna, och
ansågs såsom sjöfarandes skyddarinna. Man offrade åt
henne landtdjur och frukter. Sina orakel meddelade
hon i drömmar.

Brjansk, en af Rysslands äldsta bergsstäder, i
guvern. Orel, vid floden Desna, där järnvägarna
Riga-Orel, B.-Brest och Moskva-Kijev korsa
hvarandra. 23,520 inv. (1897). De stora skogarna
i grannskapet lämna utmärkt skeppsmaterial och
järnhyttorna förträffligt stångjärn. Järngjuterier
och tillverkning af järnvägsskenor. Betydlig handel
med hampa, trävaror, beck och tjära. Nära B. finnas
en gevärsfabrik och klostret Svenskoi, anlagdt 1288.

Brjochovski-öarna, en ögrupp i Jenissei-deltat,
på sommaren en mycket besökt fiskeplats.

Br. m. Se Brevi manu.

Brno [by’rno], tjechiskt namn på Brünn.

Bro, förkortning för brutto.

Bro kallas hvarje konstruktion, som öfver ett
vattendrag, en kanal, dalgång, väg eller dylikt
tjänar att uppbära en väg, järnväg eller kanal. Efter
sitt ändamål indelas broar uti gångbroar, körbroar,
vägbroar, gatubroar, järnvägsbroar och brokanaler. En
liten gångbro benämnes spång; en vägbro eller
järnvägsbro kallas äfven viadukt, i synnerhet om
den icke leder öfver vatten.


Fig. 1. Svängbro, stängd för sjöfarten.


Fig. 2. Svängbro, öppnad för sjöfarten.

Benämningen "brokanal" (eller
akvedukt, se d. o.) betecknar att kanalen uppbäres af
bron, hvaremot man med kanalbro sedan gammalt menar
en öfver en kanal ledande bro. En järnvägsbro öfver
en väg kallas vägport, då öppningen ej är större, än
hvad som fordras för vägen och trafiken å densamma. -
Efter sin anordning kunna broar indelas i fasta och
rörliga.


Fig. 3. Rullbro, till hälften öppnad.

Vid dessa senare kan
hela bron eller en del af densamma föras undan,
så att farkoster kunna släppas genom bron. Rörliga
broar finnas af många typer. De vanligaste
äro: svängbroar (fig. l, 2), vid hvilka den rörliga
bron vrider sig i horisontalplanet omkring en central
tapp, på hvilken bron vanligen under rörelsen äfven
hvilar; rullbroar (fig. 3), vid hvilka den
rörliga brodelen på två eller flera rader af rullar
föres rakt åt ena sidan; klaffbroar (vindbroar;
fig. 4), hvilka fällas upp, vridande


Fig. 4. Klaffbro. Punkterade linjer visa
klaffarnas läge, då bron är öppnad för sjöfarten.

sig omkring horisontala axlar, tills de oftast med
motvikter försedda broklaffarna stå lodrätt eller
nära lodrätt; och lyftbroar, vid hvilka den
rörliga brodelen lyftes antingen endast med ena änden,
så att omastade fartyg där kunna passera under densamma,


Fig. 5. Lyftbro, upphissad.

eller också i sin helhet lodrätt
uppåt mellan två torn så högt, att äfven mastade
fartyg kunna passera (fig. 5). Till rörliga broar
torde äfven böra räknas de delar af en flytande bro,
hvilka fortfarande flytande föras åt sidan och sålunda
lämna öppning för farkoster. Exempel å svängbroar
finnas i mängd vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>