Uganda-järnvägen från Port Kilindini vid Mombasa till Port Florence vid Victoria njansa (byggd 1896-1902). På floderna Tana och Juba gå ångbåtar resp. 480 och 650 km. upp. Mombasa står i regelbunden ångbåtsförbindelse med Indien och Europa genom en engelsk, en tysk och en österrikisk linje. Utförseln går hufvudsakligen till England, Indien och Nord-Amerika. Af införseln kommo 1903-04 28,4 proc. från Indien, 28,1 proc. från England och 12,7 proc. från Tyskland. Importen steg 1903-04 till 436,947 pd st. och exporten till 159,815 pd st. De viktigaste exportvarorna voro elfenben (för 24,039 pd st. från protektoratet och för 25,843 pd st. från Uganda), kautsjuk, spannmål, hudar och horn. Mombasa besöktes 1903-04 af fartyg till ett sammanlagdt tonnage af 647,908. Handeln går mest genom indiska köpmän (banianer). Ris, majs och flera sädesslag odlas i låglandet, bomulls- och tobaksodling har börjat företagas och experiment anställas med syfte att utröna möjligheterna för bomullsodling i stor skala. Protektoratets mineralrikedom är ännu mycket ofullständigt känd. - Myntet är den indiska rupien och Maria-Theresia-thalern (2 rupier och 2 1/24 annas). - Statsinkomsterna stego 1903-04 till 108,857 pd st., utgifterna beräknades s. å. till 361,000 pd st. - I spetsen för förvaltningen står en "commissioner" och högste befälhafvare samt i hvarje provins en "subcommissioner". Befolkningens flertal hyllar hedniska religioner, men vid kusten har muhammedanismen gjort åtskilliga framsteg. Kristen missionsverksamhet utöfvas af 10 olika sällskap, hvaraf 2 äro romersk-katolska. Förutom den anglikanska Church missionary society, som har biskop i Freretown nära Mombasa, märkas metodister, presbyterianer, den tyska Leipzig-missionen och en svensk-amerikansk mission i Tanaland. - Sedan området ställts under direkt brittisk förvaltning har dess materiella utveckling gått raskt framåt, och man väntar sig stora resultat af den med oerhörda kostnader åvägabragta järnvägsförbindelsen mellan kusten och Victoria njansa. Den 1904 framkomna planen att upplåta en del af området till en judisk sionistkoloni är under utredning, men har framkallat stark opposition. Det har bebådats, att området möjligen redan 1905 skall öfvergå från utrikes- till kolonialministeriets förvaltning. Litt.: Thomson, "Through Masailand" (1886), Lugard, "The rise of our east african empire" (2 bd, 1893), Mc Dermott, "British East Africa" (1895), Strandes, "Die portugisenzeit von deutsch- und englisch Ost-Afrika" (1899), Johnston, "The colonization of Africa by alien races" (s. å.) och "The Uganda protectorate" (2 bd, 1902), Purvis, "Handbook of British East Africa and Uganda" (1900), och Gregory, "The foundation of British East Africa" (1901). J. F. N. V. S-g. Britton [brirtn], John, engelsk arkeolog, f. 1771, d. 1857, var autodidakt och författade en otrolig mängd skrifter, bl. a. de präktigt illustrerade The architectural antiquities of Great Britain (5 bd, 1805-14; ny uppl. 1826-28), The cathedral antiquities of England (14 foliobd, 1814-35) samt flera populära land- och ortbeskrifningar, hvari han först af alla förenade topografisk och antikvarisk skildring. Britz (bei Berlin), by i preussiska regeringsområdet Potsdam. 8,538 inv. (1900). B. är en förstad till Berlin, med mångsidig industri och betydlig trädgårdsskötsel. Briva Isaræ. Se Pontoise. Brive [briv] l. Brive-la-Gaillarde, arrondissemangshufvudstad i franska depart. Corrèze (Limousin). 16,513 inv. (1901). Tillverkning af kvarnstenar, senap och olja, handel med tryffel, vin, kastanjer, boskap m. m. B. har en handelsdomstol och ett collège. Där föddes ministern Dubois 1656 och marskalken Brune 1763. Brive-la-Gaillarde [briv-la-gajarrd]. Se Brive. Brivodurum, romarnas namn på staden Briare. Brix, stad i Böhmen. Se Brüx. Brixellum, det nuv. Brescello, var en befäst stad i det forna Gallia cispadana, vid Padus (Po). I B. dödade sig kejsar Otho år 69 e. Kr. Brixen (lat. Brixina, it. Bressanone), stad i Tyrolen, vid Eisaks och Rienz' sammanflöde, 558 m. ö. h. 5,783 inv. (1900). Säte för en furstbiskop. Katedral med utmärkta målningar. Brixham [bri'ksəm], hamnstad i engelska grefsk. Devon, vid viken Tor bay, midt emot staden Torquay. 8,622 inv. (1901). Betydligt fiske. Vilhelm af Oranien landsteg där 1688. Brixia, romarnas namn på Brescia (se d. o.). Brixton [bri'kstn], stadsdel i sydligaste London, hörande till distriktet Lambeth. 84,226 inv. (1901). Många villor och trädgårdar samt ett stort tukthus.

</img>
Briza L., bot., växtsläkte af fam. Gramineæ. Den
svenska floran eger däraf endast en art, Br. media
L. (darrgräs, skälfgräs), som är en af Skandinaviens
allmännast kända och täckaste gräsarter (se
fig.) samt lätt igenkännes på sina hjärtlika eller
äggrundt hjärtlika, något hoptryckta, violettbruna,
hvitrandiga, hängande ax. Vippgrenarna äro hårfina,
till följd hvaraf axen vid minsta skakning råka
i rörelse. Däraf härleder sig växtens svenska
namn. Såsom prydnadsväxter odlas i vårt land
Br. maxima L. och Br. minor L., båda från södra
Europa, den förra utmärkt genom stora, tjocka,
aflångt äggrunda, den senare genom små, triangulära
ax. F. R. K.*

Brizard [-sär] l. Britard, Jean Baptiste, fransk
skådespelare, f. 1721, d. 1791, tillhörde Théâtre
français 1757-86 och egde härliga gåfvor för
framställande af hjältegestalter. Det var på B:s
hufvud, som Voltaire en gång, efter en representation
af "Brutus", på åskådarnas uppfordran satte en
lagerkrans.

Brizeux [-so], Julien Auguste Pélage, fransk skald,
f. 1803 i Bretagne, d. 1858. B. författade idyller
och landtliga berättelser, hvilka utmärka sig för
behagfull diktion, enkelhet och allvar. Från Bretagne
hämtade han ämnen för nästan alla sina skildringar:
Marie (1831), Les ternaires (1841), Les bretons
(1845-47), Primel et Nola