sitt stånd ovanlig fond af bildning och stort anseende bland sina yrkeskamrater. 1872 blef han sekreterare i arbetarrepresentationsförbundet (Labour representation league) och 1875 sekreterare i de engelska fackföreningarnas parlamentariska kommitté (Parliamentary committee of the trades union congress), hvarigenom han intog en ledarställning i den engelska arbetarvärlden. Åren 1880-92 satt han i underhuset, där han tog viktig del i förhandlingarna om arbetarnas försäkring mot olycksfall i grufvor och fabriker och insattes i flera kungliga kommittéer, bl. a. 1881 i kommittén för arbetsinrättningar och skolor för vanartig ungdom och 1884 i kommittén för ordnande af de arbetande klassernas bostadsförhållanden. Febr.-juli 1886 var han understatssekreterare i inrikesministeriet i Gladstones tredje ministär, den förste engelske arbetare, som nått en liknande ställning. B., som till sina religiösa åsikter är en from wesleyan och inom politiken företrädt en utprägladt liberal åskådning, blef mer än en gång angripen af de radikala elementen i det engelska arbetarpartiet, och han afgick på fackföreningarnas kongress 1890 från sin plats som dess aflönade sekreterare. Vid de allmänna valen 1892 föll han igenom i sin förra valkrets, Nottingham, men invaldes i stället vid ett fyllnadsval i Leicester 1894 som denna stads representant i underhuset och har sedan dess suttit som sådan. Han har framför allt deltagit i debatterna om arbetarfrågor och bl. a. varit en ifrig förkämpe för ålderdomsförsäkringstanken. Broadstairs [brå'dstäəs], badort i engelska grefskapet Kent, mellan Margate och Ramsgate. 6,460 inv. (1901). Dickens vistades med förkärlek där. Broad-way [brådωei'], den förnämsta gatan i New York, 3 km. lång. Broadwell-ring [brå'dωel ri'ŋ], krigsv., en af Broadwell i Karlsruhe uppfunnen ring af stål eller koppar, som användes vid artilleriets bakladdningspjäser för tätning af mekanismen, i ändamål att krutgasen ej må uttränga mellan denna och pjäsens gods. Den yttre tätytan, som anligger mot godset, är sfärisk eller stympadt konisk, den bakre, som anligger mot mekanismen, alltid plan, ibland försedd med 3 koncentriska rännor. Tätringen användes i de flesta länders artillerier, äfven i Sveriges, men börjar nu alltmer utträngas af den af de Bange konstruerade. H-r. (E. N.) Broadwood and Sons [brå'dωud ən sans], en i London 1732 af en schweizare Tschudi grundad pianofabriksfirma, som efter honom öfvertogs af hans svärson John Broadwood. Den s. k. "engelska mekaniken" härstammar från en holländare Americus Backers, som vid sin död, 1781, anbefallde uppfinningen hos B., hvilken först skaffade den praktisk betydelse. Firman är på sitt område den största engelska och innehafves ännu af släkten B. A. L. Broady [brå'di], Knut Oskar, militär, baptist-predikant, f. i Uppsala 28 maj 1832, emigrerade, efter någon tids tjänst som underofficer vid flottan, 1854 till Nord-Amerikas förenta stater, där han 1855 slöt sig till baptistsamfundet, studerade vid Madison university (nu Colgate) i staten New York och graduerades 1861. Såsom kapten samt öfverste och brigadchef (1864) i general Grants armé deltog han uti inbördeskriget, hvarunder han bevistade 32 fäktningar, bl. a. slaget vid Gettysburg, och sårades två gånger. Efter att två år hafva såsom pastor förestått en baptistförsamling återvände B. 1866 till Sverige på kallelse af det stora baptistmissionssällskapet i Boston och trädde i spetsen för det s. å. i Stockholm öppnade Betelseminariet (se d. o.), åt hvilket han alltsedan dess egnat sina krafter. Han har sedan dess stiftelse (1881) varit ordförande i "Föreningen Betelseminariet" samt i Stockholms missionsförening (sedan 1866) och Svenska baptistmissionens förvaltningskommitté. Under 20 år uppträdde han söndagligen såsom en gärna hörd predikant i hufvudstaden och deltog 1876-86 lifligt i den nykterhetsrörelse, som utgick från "Hoppets här". Äfven på resor i Sveriges olika delar har han gjort sig känd som en framstående talare. 1880 var han en af de svenske delegerade vid söndagsskolans hundraårsjubileum i England. 1877 kreerades han till teol. doktor vid Madison-universitetet. Se vidare V. Skarstedt, "Nykterhetsrörelsens banerförare" (1905). C-th. Broager, kyrkby på slesvigska halfön Broagerland, på södra sidan af Sundeved, mellan vikarna Nybölnor och Vemmingbund. Kyrkan byggdes omkr. 1200 i romansk stil med ett egendomligt bredt torn, som slutar i två smala spetsar, hvilka kunna ses långt ifrån. -- Broagerlandet, där många tegelbruk finnas, spelade en betydande roll under dansk-tyska kriget 1864. Under hela belägringen af Dybböl riktade nämligen preussarna därifrån en ödeläggande eld. E. Ebg. Brobalk, hvarje i en broöfverbyggnad ingående balk. Brobalkar benämnas hufvudbalkar, då de från stöd till stöd uppbära bron, och tvärbalkar, då de äro vinkelräta mot och hvilande på hufvudbalkarna samt antingen omedelbart eller genom sekundära långbalkar uppbära brobanan eller järnvägsspår. Se Bro. Fr. E. Brobana innefattar såväl brobeläggningen som de smärre konstruktioner, hvilka mellan en bros tvär- och långbalkar erfordras för beläggningens uppbärande. Brobanan uppdelas vanligen i kör- och gångbanor, hvilka byggas olika. Fr. E. Brobdingnag (Brobdingnac), i J. Swifts fantastiska satir "Gullivers resor" namn på jättarnas land. Jfr Lilliput. Brobelastning, sammanfattningen af de krafter, som åverka en brobyggnad och hvilkas inflytande på brons samtliga delar måste beräknas vid brons byggande. Dylika belastningar äro brons egen vikt samt trafiklast och vindtryck. Trafiklasten är vid järnvägsbroar lokomotivs och vagnars tyngd, den å dem verkande vinden och centrifugalkraften, om spåret å bron ligger i kurva, samt bromsningskraften, om tåget å bron skulle behöfva hejdas, hvarjämte vid broberäkningar hänsyn äfven tages till de skakningar och vibrationer, som uppstå, då ett tåg med stor hastighet passerar en bro. Trafiklasten å gatu- och vägbroar utgöres af människor och tyngsta förekommande fordon, hvarför dylika broar beräknas för folkträngsel, hvilken vanligen antages till 400 à 600 kg. per kvm. af brobanans yta, samt för den tyngsta lokomobil eller ångvält, som kan förutses komma att passera bron. Fr. E. Brobeläggning. Broars kör- och gångbanor kunna beläggas med hvarje material, som användes för vägars och gators beläggning, således med grus,