af brons hafva jämte en mängd präktiga bronser
anträffats vid Stockhult i Skåne, och vid
Hälsingborg har man funnit ett par bronshästar,
som sannolikt varit spända för en vagn, uppbärande
en solen föreställande bronsskifva. En dylik med
en häst förspänd solvagn är funnen vid Trundholm i
Danmark. Fynd som dessa och andra tyda på, att solen
spelat en stor roll i den religiösa kulten. Äfven
magiska konster utöfvades, såsom andra fynd lära
oss. - Under den första delen af bronsåldern begrofvos
de döde alltid obrända i kistor af sten eller af
klufna och urholkade trädstammar. Något senare började
man att bränna de döde, och snart blef likbränningen
allmän här. De från bålet hopsamlade rena och hvita
benskärfvorna förvarades i små stenkistor eller i
enkla kärl af bränd lera.
Bronsålderns grafvar äro vanligen täckta
af en jordhög eller ett stenröse, hvilka
ofta äro af betydlig storlek och merendels
omsluta flera grafvar. (Jfr
Begrafning.)
O. M. (T. J. A.)
Litt.: O. Montelius, "Om tidsbestämning inom
bronsåldern" (i Vitt. akad:s handl., 1885),
"Bronsåldern i Egypten" (i Ymer 1888), "öfversikt
öfver den nordiska forntidens perioder" (i
Sv. fornm. tidskr. 1891-93), "Preclassical chronology
in Greece and Italy" (i Journ. of the anthrop. inst.,
1897), "Die chronologie der ältesten bronzezeit
in Nord-Deutschland und Skandinavien" (i Archiv
f. authrop., 1900), "La chronologie préhistorique
en France et en d'autres pays celtiques" (i
L'anthropologie, 1901) och "La civilisation primitive
en Italie" I, II (1895-1904); samt vidare E. Chantre,
"Études paléoethnologiques dans le bassin du Rhône:
âge du bronze" (1875), J. Evans, "The ancient
bronze implements... of Great Britain and Ireland"
(1881), V. Gross, "Les protohelvètes" (1883),
F. von Pulszky, "Die kupferzeit in Ungarn"
(1884), F. E. Martin, "L'âge du bronze au musée
de Minoussinsk" (1893), M. Much, "Die kupferzeit
in Europa" (s. å.), J. Naue, "Die bronzezeit in
Oberbayern" (1894), J. Hampel, "A bronzkor emlékei
Magyarhonban" (1886-96), M. Hörnes, "Urgeschichte
der menschheit" (i Sammlung Göschen, 1897),
A. Hackman, "Die bronzezeit Finlands" (i Finska
fornminnesf. tidskrift, s. å.), O. Almgren, "De
nyaste forskningarne om bronsålderns början i Norden"
(i Ymer, 1900), och Breuil, "L'âge du bronze dans le
bassin de Paris" (i L'anthropologie 1900-01). Rörande
Nordens bronsålderstid hänvisas i öfrigt till
S. Müller, "Vor oldtid" (1895), H. Schumann,
"Die kultur Pommerns in vorgeschichtlicher zeit"
(1897), R. Beltz, "Die vorgeschichte von Mecklenburg"
(1899), W.Splieth, "Inventar der bronzealterfunde
aus Schleswig-Holstein" (1900), och O. Montelius,
"Forntiden" (i Sveriges historia, utg. af
E. Hildebrand, 1903).
Italienskt bronskärl, funnet i Sverige (Skåne).</img>
Guldkärl (England).</img>
Bronte, stad i italienska prov. Messina (Sicilien),
vid foten af Etna. 20,366 inv. (1901). Vinodling. 1799
förlänades B. som hertigdöme till lord Nelson.
Bronte [bragte]. 1. Charlotte B., engelsk
författarinna, f. 21 april 1816 i Thornton, Bradford,
blef tidigt moderlös och växte upp i Haworth,
en stor by i Yorkshire, där hennes fader var
präst. Åttaårig sändes hon jämte två äldre systrar
till en skola i Cowan bridge (skildrad i "Jane Eyre"
som Lowood), där hon led mycket och genom döden
förlorade systrarna, enligt hennes åsikt på grund
af den dåliga behandlingen i skolan. Både hon själf,
hennes bror Branwell, som var familjens olycksbarn och
snart förföll, och de båda yngre systrarna (se nedan)
egnade sig tidigt åt litterära sysselsättningar. Efter
att ha besökt en skola i Roe Head var hon kortare
tider guvernant och skollärarinna. 1842 reste hon
och systern Emily till Bruxelles för att
