bortre strandbrygga, bestående af bortre landfäste samt ett eller flera mellanstycken med tillhörande stöd, eller också börjar broslagningen från båda stränderna och fortgår mot vattendragets midt, där bron sammanslutes. Fasta stöd utsättas vanligen "på fri hand", d. v. s. genom vadning, eller med hjälp af ett flytande s. k. utställningskoppel. Hvarje stöd inriktas noga i brolinjen. Flytande stöd pårustas, d. v. s. förses med bäddbjälke, innan de utföras och förankras, alla eller blott en del, beroende på ström och vind; ankarna kastas i ankarlinjen. Å bäddbjälkar eller bockhufvuden påkammas underslagen, tvärs öfver hvilka vandringen pålägges, hvarefter öfverslagen fästas. Bron förses slutligen med räckverk af slanor eller tåg, hvarjämte ned- och uppfarter ordnas. För brons bevakning, vård och användande utfärdas noggranna bestämmelser. I bro, som byggts öfver trafikeradt vattendrag, anordnas genomfart, som skall kunna hastigt öppnas och slutas. Med krigsbrokolonnens materiel slås en bro antingen (stödvis) så, att det ena stödet utsättes efter det andra, eller ock (delvis) så, att af ett eller två mellanstycken med tillhörande flytande stöd bestående brodelar slås invid land, hvarefter dessa brodelar antingen alla på en gång eller efter hand inbroas. Fältbroar slås vanligen stödvis. - Uppbrytning verkställes i omvänd ordning mot broslagning och kan likaledes ske stöd- eller delvis. Först borttagas sålunda räckverket, sedan öfverslagen och vandringen, hvarefter underslagen afkammas och stöden införas till stranden, de flytande dock först sedan ankarna lyftats, samt afrustas. - Med krigsbromateriel kunna broslagning och uppbrytning äfven ske i omedelbar förbindelse med krigsbrokolonnens af- eller pålastning, liksom en fältbro kan slås allteftersom redskapen hinna tillverkas. L. W:son M. Brosme, zool. Se Lubb. Bromius, zool. Se Lubb. Brossa, ett slags spänne. Se Bråssa. Brosseri (fr. brosserie), borstbinderi. Brosses [brå's], Charles de, fransk författare, f. 1709 i Dijon, d. 1777 som parlamentspresident i sin födelsestad. Hans författarskap omfattade både arkeologien, de geografiska upptäckternas historia, språkvetenskapen och den klassiska historien. Hans förnämsta arbeten på dessa områden voro Histoire de la république romaine dans le cours du VII:e siècle (1777), delvis utgörande en kommenterad upplaga af Sallustius, och Traité de la formation mécanique des langues (1765), som länge åtnjöt anseende. B. afhandlade samma ämne som medarbetare i "encyclopedien". Hans mest bekanta och ännu lästa arbete utgöres af hans skildringar från en resa i Italien, hvilka först och ofullständigt utkommo under titeln Voyage d'un français en Italie (1769), sedermera under titlarna Lettres familières (1858, utg. af Poulet-Malassis) och Le président de Brosses en Italie (s. å., utg. af Colomb). G. Stg. Brosset [brasa], Marie Félicité, fransk-rysk orientalist, f. 1802 i Paris, utgaf där Chronique géorgiennc (text och öfvers., 1830; ny öfvers. i Petersburg-akad. handlingar, ser. IV-V), Mémoires inédits sur la langue et 1'histoire géorgienne (1833), Grammaire géorgienne (1834) m. fl. arbeten och flyttade sedan till Ryssland för att få bättre tillfälle att studera de georgiska och armeniska språken. 1341 blef han bibliotekarie vid kejserliga biblioteket och 1847 professor vid vetenskapsakademien i Petersburg samt afled där 1880. B. var nutidens främste kännare af Georgiens språk och litteratur. De viktigaste af hans i Ryssland utgifna arbeten äro: Rapport sur un voyage archéologique en Géorgie et Arménie (med atlas; 1849-51), Description géographique de la Géorgie par Varhoucht (text, öfvers. och kartor, 1842), Histoire de la Géorgie (2 bd, text o. öfvers., 1850-57), Ruines d'Ani, capitale de l'Arménie (2 bd, med planscher och atlas, 1861) och "Histoire chronologique" (öfversatt från armeniskan, 1869). (H. A.) Brostöd, mellanstöd vid broar. Se Bro. Brothérus, Viktor Ferdinand, finsk botanist, f. 28 okt. 1849 på Åland, filos. kandidat 1870 och licentiat 1884, är sedan 1879 kollega vid svenska "fruntimmersskolan" i Hälsingfors. B. åtnjuter anseende såsom en af samtidens bäste kännare af mossorna. Genom resor i Finland, Kaukasus och Central-Asien har han utredt dessa länders moss-flora, och i en mängd uppsatser har han deskriptivt behandlat tropikernas mossor, så Brasiliens, Central-Afrikas och Australiens. T. C. Brotsch (eng. brotch), maskinb., verktyg af härdadt stål, på den svagt koniska ytan försedt med ett eller flera längsgående skär eller kanter. Det begagnas för att upprymma eller utjämna cylindriska hål i föremål af metall. W. H. Brott, jur., hvarje handling eller underlåtande, som lagen belägger med straff. I en mindre vidsträckt betydelse omfattar ordet brott allenast straffbara gärningar af svårare beskaffenhet, hvaremot ringare lagbrott benämnas förseelser eller öfverträdelser. J. H-r. Brott, sjöv. Se Baxa. Brott, jaktv. Björnen säges "ligga på brott", d. v. s. göra sig färdig till uppbrott, då han, strax innan han går i vinteride, under några dagar ligger stilla i det fria för att undersöka huruvida trakten är säker. H. Szs. Brottgräns (förr Brottmodul), tekn., inom hållfasthetsläran den belastning, hvarmed materialet måste åverkas för att detsamma skall brista. Brottgränsen angifves i Sverige, Tyskland, Schweiz och Frankrike vanligen i kilogram per ytenhet af genomskärningsarean. Någon gång brukas att angifva brottgränsen i atmosfärer, hvarmed af ses kilogram per kvadratcentimeter; detta uttryckssätt är emellertid icke fullt rationellt. I England och Amerika angifves brottgränsen vanligen i ton per square inch (1 ton per square inch = 1,5747 kg. per kvmm.) eller i pounds per square inch (1,000 pounds per square inch = 0,703 kg. pr kvmm.). G. D. Brottmodul. Se Brottgräns. Brottmål, jur., rättegångsmål, i hvilket det faktum, hvarpå det framställda påståendet grundas, är ett brott. Dit räknas alltså icke allenast sådana mål, i hvilka straff kräfves för en brottslig handling, utan äfven de, i hvilka någon annan rättsföljd af en sådan handling (t. ex. skadeersättningsanspråk) göres gällande. Jfr Straffprocess. J. H-r. Brottmålslagstiftning. Se Strafflagstiftning. Brottmålsprocess. Se Straffprocess. Brottmålsstatistik. Se Rättsstatistik. Brottning (grek. pale, lat. luctatio, fr. lutte, eng. wrestling, ty. ringen, da. brydning, fi. paini)