Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti / 345-346 (1905) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bruneau ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

societatis scientiarum fennicæ" offentliggjorda
afhandlingar. B. är äfven författare till en i flera
upplagor utgifven latinsk elementargrammatika,
som länge lästes vid Finlands offentliga
läroverk. Han dog i Hälsingfors 1871.
A. O. F.*

Brunering (af fr. brunir, göra brun), den behandling
metallvaror, särskildt föremål af järn och koppar,
underkastas för att erhålla ett mattbrunt konstgjordt
oxidöfverdrag till prydnad och till skydd mot
atmosfärilierna. I stor utsträckning användes inom
vapentillverkningen brunering af gevärspipor. För
sådant ändamål finpoleras piporna med smärgel,
rengöras väl från smuts och fett samt ingnidas med
en blandning af antimonsmör och olivolja (bronssalt)
med tillsats af järnklorid och gallussyra, hvarefter
de förvaras å varmt ställe 10-12 timmar. Den intorkade
blandningen afgnides med ylle, och piporna poleras
med olja och bonvax. Förfarandet upprepas, tills
önskad färg och nyans erhållits. Koppar bruneras genom
glödgning och hastig afkylning i utspädd svafvelsyra
(jfr Afbränning) eller ock genom bestrykning
med rödfärg (engelskt rödt), glödgning samt hastig
afkylning i kopparacetatlösning.
G. H-r.

Brunet [bryna], Jacques Charles, fransk bibliograf,
f. 1780, d. 1867, utgaf bl. a. Manuel du libraire
et de l’amateur de livres (1810; 5:e uppl. 1860-65;
tre supplementband af P. Deschamps och G. Brunet
1870-80).

Brunet [bryna], Pierre Gustave, fransk
bibliograf, f. 1807, d. 1896 i Bordeaux,
utgaf ett antal betydelsefulla äldre skrifter,
bl. a. "Correspondance complète de la duchesse
d’Orléans Elisabeth Charlotte" (2:a uppl. 1869), samt
författade viktiga kulturhistoriska och bibliografiska
arbeten, bl. a. La France littéraire au XV:e siècle
(1865), Études sur la reliure des livres (1873,
2:a uppl. 1890), Les fous littéraires (1880) samt
Dictionnaire des ouvrages anonymes (1889).

Brunet-Debaines [brynä-deban], Louis Alfred, fransk
målare och gravör, f. 1845 i Le Havre, har vunnit ett
namn genom arkitekturmålningar (delvis i akvarell)
samt etsningar och akvatinta-gravyrer efter taflor
af Ruijsdael, van Goyen, Corot, Constable, Daubigny,
Turner, Millais m. fl.

Brunet de Presle [bryna da präl], Charles Marie
Vladimir, fransk hellenist, f. 1809 i Paris,
öfversatte på nygrekiska La Rochefoucaulds "Maximes"
och fick 1848, efter Letronnes död, i uppdrag att
fortsätta utgifvandet af de grekiska papyrusurkunder,
som man funnit i Egypten. 1852 vardt han ledamot af
franska institutet och 1864 professor i nygrekiska
språket vid "école des langues orientales vivantes"
i Paris. Död 1875. E. skref bl. a. Recherches sur les
établissements des grecs en Sicile (1845, prisbelönadt
af Institutet), Examen critique de la succession des
dynasties égyptiennes (I, 1850) och Monographie du
Sérapéon de Memphis (i Institutets "Mémoires").

Brunetière [bryntiär], Ferdinand, fransk kritiker
och litteraturhistoriker, f. 19 juli 1849 i Toulon,
inträdde 1875 i redaktionen af "Revue des deux
mondes", blef en af de flitigaste medarbetarna
i denna stora tidskrift och är sedan 1893 dess
hufvudredaktör. Han anställdes 1886 såsom föreläsare
i franska språket och litteraturen vid école normale
i Paris. 1893 invaldes han i franska
akademien.

B. är en grundlig, myndig och konservativ
kritiker med doktrinärt skaplynne, drifven
dialektiker, stark i att klassificera och ej fri
från pedanteri. Han har gjort sig ansedd genom sin
stilistiska förmåga, sin beläsenhet och oförskräckta
nitälskan, sitt sinne för verkligheter och sitt
förakt för det simpla. B. håller före, att franska
litteraturen på 1600-talet nådde sin höjdpunkt
af vitter fullkomlighet och efter denna tid mer
eller mindre urartat. Han är bister mot naturalism,
vällustig dekadanslitteratur och symbolism. Det
diktande jaget har vida mindre intresse för
honom än graden af allmänmänskligt innehåll i
diktalstren. De flesta af B:s utgifna arbeten äro
i bokform sammanförda uppsatser och föreläsningar;
åtskilliga ha utgått i nya upplagor. Bland dessa
böcker märkas bl. a. Études critiques sur l’histoire
de la litteratur e française (l bd, 1880-1903; bd l
prisbelönt af franska akademien), Le roman naturaliste
(1883; likaledes prisbelönt), Histoire et litteratur
e (3 bd, 1884-86), Nouvelles questions de critique
(1890), L’évolution des genres dans l’histoire de la
littérature (I, 1890), i hvilket arbete B. tillämpar
darwinistiska evolutionsteorier på diktarternas
utveckling, Essais sur la litterature contemporaine
(2 bd, 1892 -95), Les époques du théâtre français
(1892), L’évolution de la poésie lyrique en France au
dixneuviéme siècle (2 bd, 1894), Manuel de 1’histoire
de la littérature française (1897), Victor Hugo
(I, 1902) och Histoire de la littérature française
classique. 1515-1830 (IW4: ti.). ’
E. F-t.

Brunett (fr. brunet, af brun, brun), kvinna med mörk
hy, bruna ögon och brunt hår. Jfr Blond.

Brunette [brynä’t], fr. 1. Se Brunett. - 2. Ett slags
fransk visa af erotisk karaktär.

Brunetto Latini, italiensk lärd. Se Latini.


Brunfels, Otto, tysk botanist, af Linné kallad
"botanikens fader", f. 1488 i Mainz, var först
kartusianmunk, öfvergick sedan till lutherska läran
och förestod i nio år en skola i Mainz. Under denna
tid studerade han äfven medicin och slog sig därefter
ned såsom läkare i Bern, där han dog 1534. B. var
den förste europé, som sökte botanikens uppgift i
naturens betraktande i st. f. i uttolkningen af de
gamles botaniska skrifter. Hans arbete Herbarum
vivæ cicones (1532-36) innehåller träsnitt af
inhemska växter samt dessas namn äfven på tyska.
(T. K.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>