fullständighet, hvarmed värmet vid gasens förbränning kan tillgodogöras, är också gasen i stånd att till kokning och motordrift konkurrera med bränsle, som teoretiskt sedt kan förefalla flerfaldigt billigare. Till uppvärmning af rum är dock lysgas liksom fotogen i regeln för dyr. -- Stockholms lysgas eger ungefär nedanstående sammansättning:. <table o> <td>Brännbara gaser <td>Vätgas ........... <td>53<td>proc. <td>Sumpgas .......... <td>53<td> » <td>Tunga kolväten ... <td> 4<td> » <td>Koloxid .......... <td> 5<td> » </table> <table o> <td>Ej brännbara gaser <td>Kolsyra .... <td>4 proc. <td>Syre ....... <td> » <td>Kväfve ..... <td> » </table> Äfven andra gasformiga brännmaterial förekomma såsom s. k. vattengas, hvilken erhålles därigenom att man låter vattenånga inverka på glödande kol. Denna gas består af lika volymdelar vätgas och koloxid. Generatorgas erhålles, om ved, torf, stenkol e. d. upphettas vid så ringa lufttillförsel, att blott ofullständig förbränning kan ega rum -- jämte torrdestillation. Såsom en ungefärlig sammansättning må nämnas: <table o> <td>Brännbara gaser <td>Koloxid ...... <td>23 à 30 <td>proc. <td>Kolväten ..... <td> 4 à 5 <td> » <td>Vätgas ....... <td> 7 à 12 <td> » </table> <table o> <td>Ej brännbara gaser <td>Kväfve ....... <td>51 à 57 <td>proc. <td>Kolsyra ...... <td> 2 à 10 <td> » </table> Till eldning af glasugnar, flera slags ugnar inom järnhandteringen, af ugnar till beredning af lysgas, af ångpannor o. s. v. användes generatorgas i vidsträckt mån. S. k. dowson-gas utgör en blandning af vattengas med generatorgas, beredd i särskilda s. k. "dowson-gasverk". -- Såsom biprodukt vid masugnsdriften erhålles s. k. masugnsgas: en starkt koloxidhaltig gas, som användes vid diverse processer samt till motordrift inom de järnverk, där den erhålles. För att jämföra det verkliga värdet hos olika bränslesorter med hvarandra är det nödvändigt att ega någon viss måttenhet, som lägges till grund för jämförelsen. En synnerligt lämplig måttenhet i detta afseende utgör det värme, som åtgår att värma 1 kg. vatten från 0° till 100°. Man benämner denna myckenhet värme en hekto-kalori. Hundradedelen häraf benämnes kalori l. värmeenhet samt utgör den allmännaste, ehuru ej mest praktiska måttenheten. Ett bränsle bedömes efter det antal hektokalorier (resp. kalorier l. värmeenheter), som utvecklas, om en viktsenhet (vanligen 1 kg.) förbrännes och allt värme tillvaratages. Med andra ord kan sägas, att ett brännmaterials "värmevärde" anges (i hekto-kalorier) genom det antal kilogram vatten, som vid förbränning af 1 kilogram bränsle kan, då intet värme förloras, värmas från 0° till 100°. Emellertid kan en viss osäkerhet ändock uppstå rörande begreppet värmevärde, i det att det icke är likgiltigt, om det vatten, som bortgår vid en förbränning, förtätas till vätska eller förblir ånga (gas). Fysiken lär, att för hvart kilogram vatten af c:a 40°, som förvandlas till ånga af 100°, åtgå c:a 6 hekto-kalorier (600 värmeenheter). Om det alltså vid förbränning af 1 kilogram bränsle bortgår och nybildas inalles ½ kg. vatten, så åtgå att däraf bilda ånga c:a 3 hekto-kalorier, hvilka skulle kunna återvinnas, om vattnet finge kondenseras. Vid förtbränning i vanlig eldstad uppstår alltid vattenånga; och värmevärdet bör alltså angifvas med hänsyn till detta faktum. I litteraturen återfinner man emellertid vanligen ett annat slags värmevärde, nämligen det som beräknas, om det vid förbränningen uppkomna vattnet kondenseras, så som vid de vetenskapliga experiment, hvilka tjäna till fastställande af dessa värden. Efter den apparat, som vanligen användes till dessa experimentella arbeten (Berthelots "bomb"), benämnes det så erhållna värmevärdet "bombkalorimetriskt". Exempelvis må anföras värmevärdet hos några vätehaltiga material, om det angifves på det ena och andra sättet. 1 kg. af nedanstående ämnen gifva hekto-kalorier: <table o> <td> <td>bombkalorimetriskt <td>vid förbränning i vanlig eldstad <td>Vätgas .................. <td>342 <td>288 <td>Sumpgas ................. <td>131 <td>117,5 <td>Fotogen ................. <td>110,8 <td>102,7 <td>Antracit ................ <td> 88,9 <td> 87,2 </table> Nedanstående tabell anger värmevärden å några allmännare material (hekto-kalorier) vid förbränning: i vanlig eldstad. Vid material, hvilka liksom torf, kol m. fl. växla betydligt till sammansättning, äro siffrorna naturligtvis blott genomsnittsvärden.

<table></img>


Det ekonomiska inflytandet af fuktigheten hos ett 
bränsle framgår i viss mån, men ej helt och hållet 
af ofvanstående tabell. Detta inflytande blir 
nämligen helt olika, allteftersom man köper bränslet 
efter vikt eller efter rymdmått. Ett par exempel 
torde härvid vara belysande. Vid köp af 1,000 kg. 
torf innehållande 25 proc. fuktighet ingå i köpet