Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Brännvinsbränning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Årsmedeltal | Antal brännerier | Hela tillverkningen i liter af normalstyrka | Medeltillverkn. pr bränneri i liter af normalstyrka | Statsverkets inkomst (tillverkningsskatt med afdrag af restitution för utfördt o. denaturerat brännvin) |
Hela beloppet kronor för kalenderår | Pr invånare kr. |
Kalenderår |
1856–1860 | 4,068 | 32,750,000 | 8,051 | 5,957,582 | 1,60 |
1861–1865 | 579 | 40,015,690 | 69,112 | 9,187,046 | 2,30 |
1866–30/9 1870 | 469 | 33,118,830 | 70,616 | 8,770,558 | 2,11 |
Tillverkningsår |
1/10 1870–30/9 1875 | 431 | 45,770,837 | 106,197 | 13,516,357 | 3,16 |
» 1875– » 1880 | 380 | 44,552,948 | 117,245 | 13,260,858 | 2,95 |
» 1880– » 1885 | 253 | 38,143,974 | 150,767 | 13,332,645 | 2,90 |
» 1885– » 1890 | 172 | 33,642,976 | 195,599 | 14,042,224 | 2,96 |
» 1890– » 1895 | 138 | 33,018,189 | 239,262 | 15,031,986 | 3,11 |
» 1895– » 1900 | 129 | 39,594,714 | 306,936 | 18,552,078 | 3,69 |
» 1900– » 1901 | 127 | 45,866,202 | 361,151 | 20,406,585 | 3,96 |
» 1901– » 1902 | 135 | 49,335,808 | 365,450 | 18,012,405 | 3,46 |
» 1902– » 1903 | 136 | 37,293,761 | 274,218 | 19,445,302 | 3,70 |
» 1903– » 1904 | 137 | 38,035,596 | 277,632 | – | – |
intager Skåne första rummet med (1903–04) 84 brännerier
och öfver 7/10 af hela tillverkningen. Kristianstads
län ensamt representerade nära 1/2 af det hela. Såsom
råämnen för tillverkningen användas hufvudsakligen
produkter af det inhemska jordbruket, men under år
med svag potatisskörd importeras afsevärda mängder
majs till brännerierna. År 1903–04 användes till
brännerierna: 209,615 deciton spannmål, 36,240 deciton
majs, 46,264 deciton melass, 3,752 deciton stärkelse,
1,529,329 hl. potatis och 193,979 hl. hvitbetor. Äfven
renlaf har under åren 1867–77 tillgodogjorts för
brännvinsbränning.
Brännvinets materialkostnad är ganska växlande efter
sädens och potatisens pris och beräknades 1883–84 till
21,2 öre per liter, det högsta på de sista 20 åren,
1887–88 till 9,5 per liter, det lägsta på samma tid,
1890–91 till 20,7 öre, 1895–96 till 13 öre, 1900–01
till 16,6 öre, 1903–04 till 15,2 öre per liter.
Under den vanliga förutsättningen, att arbetskostnad
jämte ränta å förlagskapitalet m. m. betäckes genom
dranken eller affallet, skulle materialkostnaden
tillika representera tillverkningskostnaden för
råbrännvinet. Antalet ångmaskiner inom brännerierna
var:
1875–76 | 52 | med | tillsammans | 460 | hkr |
1880–81 | 87 | » | » | 842 | » |
1890–91 | 105 | » | » | 927 | » |
1900–01 | 141 | » | » | 1,400 | » |
1902–03 | 160 | » | » | 1,635 | » |
1903–04 | 164 | » | » | 1,746 | » |
hvarjämte sagda år funnos 1 gasmotor, 4 ångturbiner
och 4 vattenturbiner om tillsammans 285 hkr.
För att underlätta partihandeln med brännvin infördes
genom k. förordn. 2 juni 1882 rätten att hafva
allmänna brännvinsnederlag
utan sammanhang med brännvinstillverkning. Nu gällande
stadga för dessa nederlag är af 23 sept. 1887, med
ändringar enl. k. kung. 28 mars 1888.
Tillsyningsman vid allmänt brännvinsnederlag
förordnas af konungens befallningshafvande, och
innehafvaren af nederlaget eger att efter därom
hos tillsyningsmannen skriftligen framställd
begäran få tillverkningsskatt sig påförd för
större eller mindre del af det brännvin, som finnes
liggande å nederlaget. De skattepåföringsbevis, som
innehafvaren därvid erhåller, kunna användas till
afföring af tillverkningsskatt för samma mängd
brännvin vid bränneri, brännerinederlag eller annat
allmänt brännvinsnederlag. Af brännvin, för hvilket
tillverkningsskatt blifvit påförd vid det ena eller
andra slaget af nederlag, skola 85 proc. ligga såsom
pant för skatten. Vid export af brännvin åtnjutes
skatterestitution med 66,3 öre för hvarje liter
renadt och 65 öre för hvarje liter icke renadt
brännvin af normalstyrka. Kostnaden för kontrollen
öfver brännvinstillverkningen har under senare åren
(1902 och 1903) uppgått till 7 à 8 kr. för 1,000
liter af normalstyrka. År 1887 infördes rättigheten
att för återbekommande af tillverkningsskatt låta
denaturera brännvin, till en början dock blott för
vetenskapliga och tekniska behof. Genom ännu gällande
k. förordn. 10 okt. 1890 och ändringar däri enligt
k. kung. 5 maj 1899 utsträcktes denatureringsrätten
betydligt, i det att brännvin, som denaturerats med
det s. k. allmänna denatureringsmedlet (en blandning
af 10 delar träsprit och 3 delar pyridinbaser, hvaraf
13 kbcm. användas till hvarje liter af normalstyrka)
får fritt försäljas. Denatureringen verkställes af
kontrollanter, som tillsättas af och lyda under chefen
för finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå,
hvarjämte vid hvarje denatureringsförrättning
skall närvara ett af konungens befallningshafvande
förordnadt vittne. Till ersättning åt kontrollanter
och vittnen innehöllos af staten i början 3, numera
blott 1 öre per liter af tillverkningsskatten (för
finkelolja dock 2 öre). Mängden denatureradt brännvin
utgjorde:
1888 (första året) | 656,525 | l. | normalstyrka |
1895 | 1,638,183 | » | » |
1900 | 2,696,316 | » | » |
1903 | 3,125,215 | » | » |
1904 | 3,152,879 | » | » |
1904 användes i ättikfabriker 327,361, i öfriga
industrier 763,184, i vetenskapliga institutioner
40,338 samt till försäljning 2,021,997 l. af
normalstyrka.
Pressjästfabrikerna äro samtliga tillika brännerier
och få för jästberedningens skull bränna äfven
under sommaren, 1 maj–1 okt. Under åren 1901–02,
1902–03 och 1903–04 funnos 13 jästbrännerier, vid
hvilka tillverkades:
| | brännvin |
| ren jäst kilogram | liter normalstyrka | procent af rikets hela tillverkning |
1901–02 | 2,597,474 | 6,937,303 | 14,1 |
1902–03 | 2,605,676 | 5,959,795 | 16,0 |
1903–04 | 2,980,290 | 6,097,210 | 16,0 |
Till pressjästberedning inmäskas hufvudsakligen korn
och råg samt i vissa fall majs och melass; rysk råg
anses vara den bästa.
Med 1855 infördes nya bestämmelser äfven för
försäljning af brännvin, bestämmelser, som ännu i
hufvudsak äro gällande. Enligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Aug 11 11:52:44 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfbd/0238.html