<table f> <td c v2>Årsmedeltal <td v2 c>Antal brännerier <td v2 c>Hela tillverkningen i liter af normalstyrka <td v2 c>Medeltillverkn. pr bränneri i liter af normalstyrka <td 2 c>Statsverkets inkomst (tillverkningsskatt med afdrag af restitution för utfördt o. denaturerat brännvin) <td c>Hela beloppet kronor för kalenderår <td c>Pr invånare kr. <td c>Kalenderår <td c>1856--1860 <td r>4,068 <td r>32,750,000 <td r>8,051 <td r>5,957,582 <td r>1,60 <td c>1861--1865 <td r>579 <td r>40,015,690 <td r>69,112 <td r>9,187,046 <td r>2,30 <td c>1866--30/9 1870 <td r>469 <td r>33,118,830 <td r>70,616 <td r>8,770,558 <td r>2,11 <td c>Tillverkningsår <td c>1/10 1870--30/9 1875 <td r>431 <td r>45,770,837 <td r>106,197 <td r>13,516,357 <td r>3,16 <td c> » 1875-- » 1880 <td r>380 <td r>44,552,948 <td r>117,245 <td r>13,260,858 <td r>2,95 <td c> » 1880-- » 1885 <td r>253 <td r>38,143,974 <td r>150,767 <td r>13,332,645 <td r>2,90 <td c> » 1885-- » 1890 <td r>172 <td r>33,642,976 <td r>195,599 <td r>14,042,224 <td r>2,96 <td c> » 1890-- » 1895 <td r>138 <td r>33,018,189 <td r>239,262 <td r>15,031,986 <td r>3,11 <td c> » 1895-- » 1900 <td r>129 <td r>39,594,714 <td r>306,936 <td r>18,552,078 <td r>3,69 <td c> » 1900-- » 1901 <td r>127 <td r>45,866,202 <td r>361,151 <td r>20,406,585 <td r>3,96 <td c> » 1901-- » 1902 <td r>135 <td r>49,335,808 <td r>365,450 <td r>18,012,405 <td r>3,46 <td c> » 1902-- » 1903 <td r>136 <td r>37,293,761 <td r>274,218 <td r>19,445,302 <td r>3,70 <td c> » 1903-- » 1904 <td r>137 <td r>38,035,596 <td r>277,632 <td c>-- <td c>-- </table> intager Skåne första rummet med (1903--04) 84 brännerier och öfver 7/10 af hela tillverkningen. Kristianstads län ensamt representerade nära 1/2 af det hela. Såsom råämnen för tillverkningen användas hufvudsakligen produkter af det inhemska jordbruket, men under år med svag potatisskörd importeras afsevärda mängder majs till brännerierna. År 1903--04 användes till brännerierna: 209,615 deciton spannmål, 36,240 deciton majs, 46,264 deciton melass, 3,752 deciton stärkelse, 1,529,329 hl. potatis och 193,979 hl. hvitbetor. Äfven renlaf har under åren 1867--77 tillgodogjorts för brännvinsbränning. Brännvinets materialkostnad är ganska växlande efter sädens och potatisens pris och beräknades 1883--84 till 21,2 öre per liter, det högsta på de sista 20 åren, 1887--88 till 9,5 per liter, det lägsta på samma tid, 1890--91 till 20,7 öre, 1895--96 till 13 öre, 1900--01 till 16,6 öre, 1903--04 till 15,2 öre per liter. Under den vanliga förutsättningen, att arbetskostnad jämte ränta å förlagskapitalet m. m. betäckes genom dranken eller affallet, skulle materialkostnaden tillika representera tillverkningskostnaden för råbrännvinet. Antalet ångmaskiner inom brännerierna var: <table> <td>1875--76 <td r>52 <td>med <td>tillsammans <td r>460 <td>hkr <td>1880--81 <td r>87 <td c>» <td c>» <td r>842 <td c>» <td>1890--91 <td r>105 <td c>» <td c>» <td r>927 <td c>» <td>1900--01 <td r>141 <td c>» <td c>» <td r>1,400 <td c>» <td>1902--03 <td r>160 <td c>» <td c>» <td r>1,635 <td c>» <td>1903--04 <td r>164 <td c>» <td c>» <td r>1,746 <td c>» </table> hvarjämte sagda år funnos 1 gasmotor, 4 ångturbiner och 4 vattenturbiner om tillsammans 285 hkr. För att underlätta partihandeln med brännvin infördes genom k. förordn. 2 juni 1882 rätten att hafva allmänna brännvinsnederlag utan sammanhang med brännvinstillverkning. Nu gällande stadga för dessa nederlag är af 23 sept. 1887, med ändringar enl. k. kung. 28 mars 1888. Tillsyningsman vid allmänt brännvinsnederlag förordnas af konungens befallningshafvande, och innehafvaren af nederlaget eger att efter därom hos tillsyningsmannen skriftligen framställd begäran få tillverkningsskatt sig påförd för större eller mindre del af det brännvin, som finnes liggande å nederlaget. De skattepåföringsbevis, som innehafvaren därvid erhåller, kunna användas till afföring af tillverkningsskatt för samma mängd brännvin vid bränneri, brännerinederlag eller annat allmänt brännvinsnederlag. Af brännvin, för hvilket tillverkningsskatt blifvit påförd vid det ena eller andra slaget af nederlag, skola 85 proc. ligga såsom pant för skatten. Vid export af brännvin åtnjutes skatterestitution med 66,3 öre för hvarje liter renadt och 65 öre för hvarje liter icke renadt brännvin af normalstyrka. Kostnaden för kontrollen öfver brännvinstillverkningen har under senare åren (1902 och 1903) uppgått till 7 à 8 kr. för 1,000 liter af normalstyrka. År 1887 infördes rättigheten att för återbekommande af tillverkningsskatt låta denaturera brännvin, till en början dock blott för vetenskapliga och tekniska behof. Genom ännu gällande k. förordn. 10 okt. 1890 och ändringar däri enligt k. kung. 5 maj 1899 utsträcktes denatureringsrätten betydligt, i det att brännvin, som denaturerats med det s. k. allmänna denatureringsmedlet (en blandning af 10 delar träsprit och 3 delar pyridinbaser, hvaraf 13 kbcm. användas till hvarje liter af normalstyrka) får fritt försäljas. Denatureringen verkställes af kontrollanter, som tillsättas af och lyda under chefen för finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå, hvarjämte vid hvarje denatureringsförrättning skall närvara ett af konungens befallningshafvande förordnadt vittne. Till ersättning åt kontrollanter och vittnen innehöllos af staten i början 3, numera blott 1 öre per liter af tillverkningsskatten (för finkelolja dock 2 öre). Mängden denatureradt brännvin utgjorde: <table> <td>1888 (första året) <td r>656,525 <td c>l. <td c>normalstyrka <td>1895 <td r>1,638,183 <td c>» <td c>» <td>1900 <td r>2,696,316 <td c>» <td c>» <td>1903 <td r>3,125,215 <td c>» <td c>» <td>1904 <td r>3,152,879 <td c>» <td c>» </table> 1904 användes i ättikfabriker 327,361, i öfriga industrier 763,184, i vetenskapliga institutioner 40,338 samt till försäljning 2,021,997 l. af normalstyrka. Pressjästfabrikerna äro samtliga tillika brännerier och få för jästberedningens skull bränna äfven under sommaren, 1 maj--1 okt. Under åren 1901--02, 1902--03 och 1903--04 funnos 13 jästbrännerier, vid hvilka tillverkades: <table f> <td> <td> <td c 2>brännvin <td> <td>ren jäst kilogram <td>liter normalstyrka <td>procent af rikets hela tillverkning <td>1901--02 <td r>2,597,474 <td r>6,937,303 <td r>14,1 <td>1902--03 <td r>2,605,676 <td r>5,959,795 <td r>16,0 <td>1903--04 <td r>2,980,290 <td r>6,097,210 <td r>16,0 </table> Till pressjästberedning inmäskas hufvudsakligen korn och råg samt i vissa fall majs och melass; rysk råg anses vara den bästa. Med 1855 infördes nya bestämmelser äfven för försäljning af brännvin, bestämmelser, som ännu i hufvudsak äro gällande. Enligt