kvinnobröst, men i synnerhet en sådan, som uppkommer i sammanhang med digifningen. Orsaken till det senare slaget af bulnader är att finna antingen i skadliga inverkningar, förkylningar o. d., som drabba det i en enorm fysiologisk verksamhet försatta och därför ytterligt känsliga organet, eller i stockningar till följd af rubbningar i själfva dihämtningen. Själfva bulnaden betingas däraf, att varbildande bakterier inkommit och utvecklat sig. Symtomen kunna utveckla sig småningom eller hastigt och våldsamt. Bulnaden kan vara ytlig, i hvilket fall man kan motse ett snart slut på sjukdomen, eller mer eller mindre djupliggande. I sistnämnda fall kunna svullnaden och plågorna nå en betydligt hög grad, innan varets läge med säkerhet kan bestämmas och innan varet af sig själf bryter igenom och uttömmes. Dessutom bilda sig oftast långa och envisa fistelgångar, som grymt pröfva krafter och tålamod. För bröstböld finnes endast en hjälp: järn, i slipad form, fördt af en van och dristig hand. En tveksam eller mindre skicklig operatör kan orsaka patienten månadslånga kval. Rsr. (J. Å.) Bröstdroppar, läkemedel, afsedt att lindra hostretning, vanligen med hjälp af opium, och att verka slemlösande genom kräkrot (ipecacuanha) e. d. Ett visst antal droppar gifves åt gången, beroende på medlets styrka, patientens ålder o. d. Exempel på sådan medicin lämna de hos oss allmänt bekanta och värderade Roséns bröstdroppar (se d. o.). C. G. S. Bröstfallshjul, mek. Se Vattenhjul. Bröstfenor. Se Fenor. Bröstgrop, äfven Hjärtgrop eller Maggrop, Præcordia, anat., den på främre bukväggen befintliga svaga insänkning, som hos icke feta personer finnes i vinkeln mellan båda sidornas 7:e och 9:e refbensbrosk, nedom eller framför magskärfven. Den utgör en del af epigastrium. (Jfr Buk.) G. v. D.* Bröstgång, Ductus thoracicus, anat., det tunna, mjuka, af bind-, muskel- och elastisk väf bestående, endotelklädda rör, som från bukinälfvorna och de nedre kroppsdelarna leder lymfan genom brösthålan, först långsåt och höger om ryggraden, sedan tvärs öfver och framför denna, till vänstra nyckelbensvenen, hvari lymfan tömmes. G. v. D.* Bröstharnesk. Se Harnesk. Brösthåla, anat. Se Bröst. Brösthöjdsdiameter, skogsh., det mått, som vid mätning af stående träd förefinnes vid l,3 m. öfver marken. F. L. Bröstkakor med opium (Trochisci glycyrrhizæ opiati), med. farm., en farmaceutisk beredning i form af en liten stämplad, brunsvart kaka och innehållande l del opium, 2 delar tolu-balsam, 15 delar lakrits-extrakt och lika mycket gummi arabicum jämte 30 delar socker. Hvarje bröstkaka innehåller 1 cg. opium. Kakorna verka lugnande och lindra hostretning; i regel intagas ej mer än 6 kakor på dygnet. C. G. S. Bröstkalf, krigsv. Se Kalf. Bröstkatarr, patol. Se Bronkit. Bröstkorg. Se Bröst. anat. Bröstkors (Biskopskors). Se Pektoralkors. Bröstkota. Se Kota. Bröstkryddor. Se Te. Bröstkörtel (Bröst), Mamma, anat., en hos människan, på hvardera brösthalfvans framsida, befintlig körtel, som under vissa omständigheter afsöndrar mjölk. Äfven apor och flädermöss hafva bröstkörtlar, men hos de öfriga däggdjuren motsvaras dessa af liknande körtlar på buken eller endast i ljumskarna (jufver). Bröstkörtel finnes hos båda könen. Hos mannen är den dock vanligen rudimentär och saknar alltid afsöndringsförmåga, hos kvinnan däremot utväxer den fram emot pubertetsåldern starkare samt får då sin karakteristiska storlek och rundning. Det är likväl först under hafvandeskap, som den når sin fulla utveckling såsom afsöndrande organ. Efter slutad digifning återgår den mer eller mindre fullständigt till sitt förra tillstånd. Denna körtel hör till de drufformiga körtlarna, med kubiskt epitel, men utmärker sig genom stor rikedom på bindväf under sin period af hvila, genom stark nybildning af körtelelement mot sin verksamhetstid och genom sin egendomliga, på näringsämnen rika afsöndring (mjölken). Den kullriga bröstkörteln har hos den europeiska kvinnan i hennes jungfruliga tillstånd en halfsfärisk form, men är hos negresser och hos kvinnor af åtskilliga andra folkraser mera konisk, jufverlik. - Rummet mellan brösten bildar en allt efter dessas storlek mer eller mindre djup ränna, som kallas barm. - Vanligen äro mjölkkörtlarna två och belägna som ofvan är sagdt, men man har äfven funnit ett större antal (och då oftast tre) samt att de haft sin plats på axeln, ryggen, ljumsken eller låret. Jfr Bröstvårta, Mjölkafsöndring och Mjölkkörtel. G. v. D.* Bröstmur, väg- o. vattenb., vid broars landfästen den främre mot broöppningen vända muren, på hvilken broöfverbyggnaden hvilar, till skillnad från landfästets vingmurar eller sidomurar, hvilka hafva till ändamål endast att stöda den mot landfästet vanligen utfyllda jordbanken. Bröstmur är äfven liktydigt med bröstvärn och betecknar då en låg mur (af brösthöjd), tjänande i stället för räcke å bro, kajmur eller byggnad, i äldre befästningar äfven såsom skydd mot kulor eller andra kastkroppar. Fr. E. Bröstnagel, krigsv., en på bakre delen af ett artillerifordons framvagn befintlig järnnagel, medelst hvilken fram- och bakvagn kunna förenas med hvarandra, därigenom att nageln inpassas i ett på bakvagnens främre del befintligt hål, som kallas bröstnagelshål. W. G. B.* Bröstning. 1. Skpsb. Den infällning, som göres på det ställe, där två timmer, hvilka korsa hvarandra, sammanfogas. - 2. Bygnk. Se Bröstvärn 1. Bröstpanel, bygnk. Se Bröstvärn 1. Bröstpelare, landtbr. Se Plog. Bröstplåt, krigsv. Se Lavettage. Bröstpositiv, Bröstverk l. Öfververk, mus., ett i orgelprospektens midt beläget själfständigt verk, som spelas medelst egen klaviatur ofvanför hufvudmanualen och genom koppel kan förbindas med denna. Bröstpositivets stämmor omfatta vanligen det mellersta tonläget och hafva en mild klang. Jfr Manualer. A. L. Bröstpulsådern, Stora, anat., den del af aorta (se d. o.), som är innesluten i brösthålan och går från hjärtats vänstra kammare först i en båge uppåt och bakåt, tvärs öfver ryggradens framsida, sedan nedåt, längs dennas vänstra sida, sist