allmänheten imponerade den omfattande lärdomsapparaten och de nya satsernas dristighet. Sympatiskt verkade äfven den äkta, om än af doktrinär ensidighet grumlade frihetskärlek, som besjälade B. under hans författarskap. Till en tid vann han, särskildt bland Manchesteridéernas män, rykte för att vara en historieskrifningens Darwin, och hans vidt spridda arbete har mäktigt bidragit till att popularisera tron på den naturvetenskapliga metodens användbarhet äfven på historiska problem. Bland de kritiker, som riktats mot hans metod och dess tillämpning, märkes en häftigt skrifven uppsats af H. Forssell i Svensk tidskrift 1872. Jfr A. H. Huth (B:s följeslagare på hans sista resa) "Life and writings of H. Th. Buckle" (1880). V. S-g. Bucko-blad, Folia Bucco, farm., bladen af flera Barosma-arter samt af Empleurum serrulatum Ait., lågväxta buskar, som växa på Kaplandets torra slätter. Dessa buskar tillhöra familjen Rutaceæ. Bladen äro läderartade, naggade eller sågade samt rika på oljerum. Lukten är stark, frisk och angenäm. Smaken är värmande, kryddartad. Drogen ansågs genom sin flyktiga olja verksam mot kroniska sjukdomar i urinvägarna, ungefär såsom copaiva-balsam och kubeber, men har såsom öfverflödig kommit ur bruk och därför uteslutits ur svenska farmakopén. C. G. S. Buckow, stad i preussiska reg.-omr. Frankfurt, 42 km. ö. om Berlin, i ett romantiskt läge i det s. k. "Märkische Schweiz", omgifven af ett dussin småsjöar. 1,877 inv. (1900). Under sommaren besökes B. mycket af berlinare, som där äfven byggt en mängd landställen. Bucks [ba'ks]. Se Buckingham, grefskap. Buckskin [ba'k-skin], eng., egentl. bockskinn, gemensamt namn för en mängd olika herrbeklädnadstyger och innefattande såväl tunnare som tjockare sådana. Dock tänker man sig under denna benämning gärna ett flerfärgadt (meleradt, randigt eller rutigt) hel- eller halfylletyg med kyprad väfnad. G. A. W. Buck van Raa och Buck van See. Se Bukken. Bucolica, dikter af Vergilius. Jfr Bukolisk. Bucquoi, österrikisk släkt. Se Buquoy. Bucuresci, rumänska namnet på Bukarest. Buczacz [butjatj], stad i Galizien (Österrike), vid floden Strypa. 11,756 inv. (1900), däraf 8,546 judar. Brännvins- och lädertillverkning. Där slöts 1672 en fred mellan Turkiet och Polen. Buda, en del af Budapest (se d. o.). Budæus. Se Budé, G. Budal, Hans, norsk bildhuggare, f. 1830 i Budals socken, d. 1879, studerade i Köpenhamn, särskildt under Jerichau, vistades 1861-71 i Rom och lefde sedermera i tillbakadragenhet och fattigdom i hemlandet. Hans bästa arbeten äro Kristus på korset, En liten flicka, som leker med en katt och En liten flicka med en död fågel. Dessutom utförde han porträttbyster och medaljonger. Nationalgalleriet i Kristiania har af hans hand porträttbyster af Karl XV och Drottning Lovisa. Budalen, liten fjällbygd i Störens socken, Söndre Trondhjems amt, Norge. Den genomflytes af Bua och Ena, biälfvar till Gula. Budapest [bu'dapäjt], hufvudstad i konungariket Ungern och i komitatet Pest-Pilis-Solt-Kis-Kun naturskönt belägen å ömse sidor om Donau. Staden har uppstått genom förening (1872) af städerna Buda (ty. Ofen) och Ó-Buda (Gamla B.), på flodens västra sida, med Pest jämte Köbánya (Stenbrottet), på den östra. Flodens bredd inom stadens område växlar mellan 300 och 800 m., och dess nivå ligger omkr. 97 m. öfver hafsytan. På dess västra sida ligga inom själfva staden från s. till n. bergen Gellérthegy (ty. Blocksberg, 224 m., uppkalladt efter Ungerns apostel Gellért l. Gerhard, som enligt legenden där ljöt martyrdöden 1046), Várhegy (Fästningsberget, 169 m.) och Rózsahegy (Rosenberget), bakom hvilka i v. höja sig det före fylloxerans härjningar för sitt utmärkta vin bekanta Sashegy (Adlerberg), Svábhegy (Schwabenberg), med vidsträckt utsikt, bergbana och villor, samt Jánoshegy (Johannisberg, 529 m.). Nedom Svábhegy ligger den vackra dalkitteln Zugliget (Auwinkel) med villor m. m. S. om Gellérthegy och Sashegy utbreder sig en sumpig slätt med en mängd utmärkta mineralkällor, från hvilka bl, a. det berömda bittervattnet Hunyadi János härstammar. Stadsdelarna på flodens östra sida ligga på en sandslätt. I Donau n. om staden ligger ön Margitsziget (Margareten-insel) med storartad park och varma svafvelkällor med stort bad. Flodstränderna förenas genom fyra stora broar: Frans-Josefsbron (331 m.; öppnad för trafik 1896), Elisabetsbron (kedjebro med 290 m. öppning; 1903), Kedjebron (Láncz-hid; 384 m.; 1849) och Margaretabron (567 m.; 1876), samt två järnvägsbroar. Staden, hvars område, Donau oberäknadt, utgör 18,601 har, indelas i 10 distrikt ("kerület"), af hvilka 1-3 ligga på västra flodstranden. 1) Vár (Festung) med Krisztinaváros (Christinenstadt), Tabán, Naphegy (Sonnenberg) och Gellérthegy (Blocksberg) upptager Fästningsberget och de s. därom liggande stadsdelarna. På berget märkes framför allt det storartade kungliga slottet, i barockstil, uppfördt 1748-77 under Maria Teresia och sedan 1883 om- och tillbyggdt af Ybl och Hausmann, vidare flera ministerier samt den gotiska Mattiaskyrkan, hvars äldsta delar härstamma från 1200-talet. Nedom densamma föra monumentala trappor utför bergsluttningen. De gamla fästningsverken äro omskapade till promenader. Under berget för en gatutunnel, upp på detsamma en hissbana. Nedom Gellérthegy ligga de stora baden Ráczfürdö (Raitzenbad) och Rudasfürdö (Bruckbad) med varma källor, det senare med en från den turkiska tiden härstammande kupolbyggnad. På sluttningen ofvan Rudasfürdö ligger ett stort monument till S:t Gellérts minne och på bergets topp ett numera slopadt citadell. -- 2) Norr om Fästningsberget ligga Viziváros (Wasserstadt) och Országút (Landstrasse) med de stora baden Lukácsfürdö (Lukasbad) och Csázárfürdö (Kaiserbad) med varma svafvelkällor m. m. och det turkiska helgonet Gül-babas graf. -- 3) Längst i norr Ujlak (Neustift) och det byliknande Ó-Buda (Alt-Ofen) med skeppsvarf och ångkvarnar. Där stod en del af det romerska Aquincum, som uppstod vid ett under Domitianus (81-96) grundadt fältläger. Längre i norr ha gräfningar bragt i dagen ännu en dylik stadsdel med amfiteater, vattenledning, termer, mithrastempel m. m. På östra Donaustranden ligga: 4) Belváros