2. Leicester Silk B., den föregåendes son, dramatisk författare, f. 1828, d. 1867, ledsagade sin fader på dennes resor i Amerika, Frankrike och orienten samt vann sedan ett namn som föreläsare, utgifvare af populärhistoriska arbeten och komediförfattare i den lättare genren. Hans komedier och farser äro mestadels starkt beroende af franska förebilder. Från 1857 till sin död var han (i "The morning star") en af Londons mest kände teater- och musikkritiker. V. S-g. Buckingham palace [b^kirpm pä'les], kungligt residens i London. Buckinghamshire [ba^kinemjie]. 1. Grefskap. Se Buckingham. - 2. Hertig af B., engelsk statsman och författare. Se Sheffield (John). Buckl., i naturvetenskapliga namn förkortning för W. Buckland. Buckland [ba'klend]. 1. WilIiam B., engelsk geolog, f. 1784, d. 1856, blef 1818 professor i Oxford, invaldes 1827 i det mindre rådet i Eoyal society och blef 1845 domprost i Westminster i London. I Oxford grundade han det geologiska museet, och i London arbetade han ifrigt för anläggandet af källvattenledningar. B:s förnämsta verk äro Reliquiæ diluvianæ (2:a uppl. 1824) samt Geology and mineralogy considered with reference to natural theology (1836, 4:e uppl. 1868; "Geologi och mineralogi, betraktade med hänseende till den naturliga teologien", 1845). Ehuru det sistnämnda, som hör till de s. k. "Bridgewater-böckerna", söker åstadkomma en teologisk förklaring af de geologiska fakta, ådrog sig dock B. genom detsamma ett häftigt angrepp från den strängt ortodoxa sidan. Hans Description of the south-western coal districts of England (1825) gäller ännu såsom auktoritet. Äfven flera paleontologiska afhandlingar äro af honom utarbetade. 2. Francis Trevelyan B., den föregåendes son, engelsk zoolog, f. 1826, d. 1880, var 1854-63 regementsläkare och blef 1867 inspektör öfver det engelska laxfisket. Han skref Curiosities of natural history (4 bd, 1857-72; senaste uppl. 1900) och andra populära naturvetenskapliga arbeten, inlade stora förtjänster om fiskodlingen och anlade på egen bekostnad ett "museum of economic fish culture" i South Kensington i London. Bucklandia populnea R. Br., bot., ett ståtligt, .ända till öfver 50 m. högt träd af fam. Hamamelidaceæ, bildande en viktig beståndsdel af skogarna på Himalaya och i Burma samt förekommande äfven på Sumatra och Java, med stora präktiga purpurstrimmiga blad. Don bruna fasta veden användes i träsnideriet. G. L-m. Bucklandit, miner., vissa varieteter af epidot och ortit (se d. o.). Buckle [ba'kl], Henry Thomas, engelsk skriftställare, f. 24 nov. 1821 i London, var son af en rik köpman med gammaldags toryuppfattning och en strängt kalvinistiskt sinnad moder. Först omfattade B., som till följd af ömtålig hälsa åtnjöt endast en mycket oregelbunden skolundervisning, föräldrarnas åskådning, men sedan han efter faderns död (1840) företagit vidsträckta utländska resor, återvände han hem som radikal fritänkare. Han uppgaf att, som han ämnat, bli köpman och egnade sig helt åt planen att skrifva en den mänskliga civilisationens historia. 1842 började han ett lif af överansträngande studier och förvärfvade sig småningom en synnerligen omfattande, men ganska ojämn beläsenhet. Frukten af dessa studier blef hans History of civilisation in England, hvars l:a del utkom 1857 och genast väckte ofantligt uppseende.

</img>
B. hade alltid visat sin moder innerlig
sonlig tillgifvenhet, och efter hennes död (1859)
drog han sig, nästan nedbruten af sorg, tillbaka
i enslighet, och man fruktade t. o. m. för hans
förstånd. Hans civilisationshistorias 2:a del
fulländades emellertid och utgafs 1861, hvarefter
B. sökte hvila genom att med ett par ynglingar
företaga en österländsk resa. I Jerusalem torde
han ha smittats af tyfus, men fortsatte färden och
dukade i Damaskus, 29 maj 1862, under för den smygande
sjukdomen. En ny upplaga af hans arbete utkom 1866 i 3
bd under titeln History of civilisation in England,
France, Spain and Scotland. Boken öfversattes
på många europeiska språk, på svenska af O. Ålund
("Engelska civilisationens historia", 2 bd, 1872) med
uteslutande af den vidlyftiga lärdomsapparaten. B:s
Miscellaneous and posthumous works utgåfvos af
H. Taylor (3 bd, 1872; delvis öfversatt till svenska,
"Smärre uppsatser", s. å.; förkortad uppl. af Grant
Allén 1886).

B. drömde om att på historien tillämpa en helt ny,
induktiv metod och att åt den historiska utvecklingen
vindicera samma lagbundenhet, som naturvetenskapen
på sitt område söker klargöra. Med långt gående
öfverdrift tillämpade han kausalitetens lag på
historiens alla tilldragelser och förnekade alldeles
frihetsmomentets och individens betydelse i den
mänskliga utvecklingen. Enligt hans mening bestämmes
civilisationens gång i främsta rummet af jordmån,
klimat, lifsmedel och allmänna naturförhållanden. De
moraliska föreställningarna sägas vara få och
stillastående samt utan betydelse för utvecklingen,
hvilken i stället bestämmes af de intellektuella
föreställningarna, och bland dessa är den mot
förlegade "fördomar" stridande skepticismen den
egentligen drifvande kraften. Som den hämmande kraften
i samhällets utveckling uppställer han "skyddsandan"
eller "protektionismen", ett slagord, hvarunder han
sammanfattar hvarjehanda uttryck för benägenheten att
okritiskt bevara gamla seder och institutioner. Dessa
sina grundläggande satser sökte B. bevisa och belysa
genom exempel särskildt ur Englands och Frankrikes
historia, hvarjämte han ur de statistiska uppgifter,
som voro honom tillgängliga, med stor lättvindighet
konstruerade fram sina allmänna lagar. Därvid lade
han emellertid ofta nog i dagen mycket bristfällig
kännedom om och total missuppfattning af de fakta, ur
hvilka han sedan drog sina i starkt retorisk form och
med mycken tvärsäkerhet framförda slutsatser. Bland
kritiskt skolade specialforskare lyckades han därför
aldrig vinna något anseende som vetenskapsman eller
historisk reformator, men på den stora