spårväg) går ut till den 116 har stora stadsparken (Városliget) in. ö. med ett millenniumsmonument samt museer och konstutställningsbyggnader. Vid Andrássygatan är det vackra operahuset, i renässans, beläget. S. därom ligger 7) Erzsébetváros (Elisabethstadt), med många smutsiga judekvarter. På andra sidan Kerepesi-gatan iöljer 8) Józsefváros (Josephstadt), där bl. a. märkas nationalteaterns och folkteaterns byggnader. Vid Üllöi-gatan ligga de ståtliga universitetsklinikerna, det i orientalisk stil uppförda konstindustrimuseet, den botaniska trädgården och den ungerska militärakademien, Ludoviceum. Mellan denna gata och Donau, s. om Belváros, ligger 9) Ferenczváros (Franzstadt) med ångkvarnar och längst i s. det stora slakthuset (med djurgrupper af Begas). Genom stadsdelarna 6-9 löper en ståtlig, yttre bulevard, den "stora ringen". I s. ö., skild från den öfriga staden, ligger 10) Köbánya (Steinbruch) med stora bryggerier. I n. utanför stadsområdet ligga förstäderna Uj-Pest (Nya P.) med öfver 40,000 inv. och Rákos-Palota. Ö. om staden utbreder sig Rákos-slätten [rākåʃ], där de ungerska riksförsamlingarna höllos 1286--1540. B. är i alla afseenden Ungerns medelpunkt, säte för regering, parlament och de högsta domstolarna, för en vikarie för den i Gran residerande furstprimas af Ungern, en grekisk-orientalisk (serbisk) och en reformert biskop, en lutheransk generalsuperintendent och en centralkommission för de ortodoxe judarna. Där finnes det ena af landets tvenne fullständiga universitet, grundadt 1635 af Peter Pázmány, till 1777 förlagdt till Tyrnau och 1777--83 till Buda. 1902 räknade det 310 lärare och 6,278 studenter, däraf 3,941 jurister; 2,011 voro judar och till modersmålet 5,479 ungrare, 395 tyskar, 151 rumäner, 137 serber och kroater, 81 slovaker och 11 rutener. Universitetsbiblioteket har omkr. 250,000 band. Vidare finnas polyteknikum med omkr. 1,000 studenter, ett katolskt och ett reformert prästseminarium, rabbinseminarium, lärarseminarier, veterinärinstitut, handels-, militär- och konstakademier. Den ungerska vetenskapsakademien, stiftad 1830, är medelpunkten för allt vetenskapligt lif inom landet; dessutom finnas i B. många andra vetenskapliga sällskap, hvilkas handlingar, liksom vetenskapsakademiens, nästan uteslutande utgifvas på ungerska. Litterära sällskap äro Kisfaludy- och Petöfi-sällskapen. År 1900 funnos i hufvudstaden bl. a. 12 gymnasier med 6,337 lärjungar, 5 realskolor med 2,780 lärjungar och 208 folkskolor med 70,984 lärjungar. Af den öfver 6 år gamla befolkningen kunde 87 proc. läsa och skrifva. Den förnämsta tidningen på ungerskt språk i B. är "Budapesti hirlap" och på tyskt språk "Pester lloyd".

Parlamentshuset i Budapest.</img>

B. är Ungerns förnämsta
handels- och industriort, medelpunkt för det ungerska
järnvägsnätet och en betydande flodfart. Den största
industrigrenen är kvarnindustrien, som 1901 levererade
605 mill. kg. mjöl och 156 mill. kg. kli. Af de många
fabrikerna må nämnas Ganz et comprs järnverk med
2,500 arbetare och Donaudampfschiffahrtgesellschafts
skeppsvarf med 2,000 arbetare. -- Stadsstyrelsen
handhafves af en af regeringen utnämnd 
öfverborgmästare samt en vald borgmästare jämte
magistrat. Folkmängden uppgick 1900 (oberäknadt
15,846 man militär) till 716,476 pers. (1890 491,938
pers., 1869 270,685 pers.), af hvilka 568,404
(79 proc.) ungrare, 101,682 (14 proc.) tyskar och
24,726 (3,5 proc.) slovaker; 61 proc. voro romerska
katoliker, 23 proc. judar, 9 proc. reformerta,
5 proc. lutheraner. 

Historia. Buda grundades före
Kristi födelse af den keltiska stammen eraviscerna,
blef sedermera en romersk koloni (Aquincum)
och tillhörde under folkvandringstiden efter
hvartannat hunner, östgoter, langobarder, avarer
och slaver. Pest grundades af bulgarer och fick
sitt slaviska namn ("ugn") troligen på den grund,
att romarna där haft tegelslagerier och kalkugnar;
af samma orsak uppkom det tyska namnet Ofen ("ugn")
för Buda. Ungrarna bibehöllo vid sitt intåg i landet
namnen Buda och Pest. Städernas historia är för
den äldsta tiden höljd i dunkel; emellertid voro
de redan från början välmående. 1241 brändes Pest
och nästa år Buda af tatarerna; de återuppbyggdes,
men hemsöktes sedan af de förödelser, som tronstrider
och krig medförde. Konung Béla IV hade vid midten af
1200-talet ombildat Buda till en fästning, hvarefter