holländska meteorologiska stationerna som å en mängd normalorter i Europa, där längre observationsserier finnas. B. var en af de förste, som medelst dagliga synoptiska kartor åskådligt framställde väderlekstillståndet, och ifrån 1860 varnade han genom signaler å de holländska kusterna sjöfarande för kommande stormar, hvilka varningar han grundat på den af honom upptäckta lag (se Buijs-Ballots lag), som uttrycker vindriktningens beroende af lufttryckets fördelning. B. har dessutom uppfunnit' aëroklinoskopet samt författat åtskilliga afhandlingar i meteorologiska institutets årsböcker och nederländska vetenskapsakademiens handlingar. Den nautiska afdelningen af det institut han förestod har, genom att utgifva viktiga nautisk-meteorologiska kartor, inlagt stora förtjänster om hafvets meteorologi. Buijs-Ballots lag [böjs-ballå^s], meteor., en af Buijs-Ballot (se d. o.) 1857 angifven lag, som kan uttryckas sålunda: "Om man står med ryggen mot vinden, har man lägsta lufttrycket framför sig och till vänster på norra halfklotet, men till höger på det södra". Vid ihållande och ej alltför svaga vindar gäller denna lag utan undantag i fråga om "höger" och "vänster" samt med få undantag i fråga om "framför". Förklaringen är i korthet följande. Om jorden ej roterade från väster mot öster, skulle vinden blåsa rakt från det högre till det lägre lufttrycket, således vinkelrätt mot isobarerna i gradientens riktning. Men genom jordens rotation afböjes vinden åt höger på norra halfklotet och åt vänster på det södra, såsom bevisas i mekanikens kapitel om relativ rörelse. Denna afböjning ligger i regeln mellan 45° och 90°, men kan undantagsvis öfverstiga 90°. I sistnämnda fall måste man i Buijs-Ballots lag utbyta ordet "framför" mot "bakom". Af böjningsvinkelns storlek och vindhastigheten äro beroende hufvudsakligen af gradientens storlek, friktionen och latituden, såsom i synnerhet Ferrel samt Guldberg och Mohn visat. N. E-m. Building and loan associations [bi']din ond lål^n esåusiéVjn]. Se Arbetarbostäder, sp. 1313, och Building societies. Building societies [Wldiij sesåYitis], eng., "byggnadsföreningar' '. Se Arbetarbostäder. De kallas äfven Building and loan associations, "byggnads- och låneföreningar", samt Land and building societies, "jord-och byggnadsföreningar". Med det sistnämnda uttrycket betecknas sådana föreningar, som själfva bygga hus åt sina medlemmar, medan de egentliga "building societies" blott lämna lån i bostadssyfte. Dessa senare ha emellertid äfven en annan uppgift, nämligen såsom lånekassor och sparbanker för arbetare. De medlemmar, som så önska, kunna nämligen erhålla lån eller förskott (efter omfånget af sina andelar) mot säkerhet i fast egendom, medan öfriga medlemmar erhålla ränta på sina inbetalningar, högre än i vanliga banker. Från vanliga aktiebanker skilja sig dessa föreningar (som i England regleras genom lagar af 1836, 1874 och 1894) genom att vara kooperativa, så att dels lån vanligen lämnas endast åt medlemmar, dels andelarnas antal är alldeles obestämdt och medlemskap står öppet för hvilka och huru många som helst. E. Hkr. Buisson [buisså'], Ferdinand Édouard, fransk pedagog, f. 20 dec. 1841 i Paris, studerade filosofi och pedagogik, var 1866-70 vice professor vid akademien i Neuchâtel, men återvände till Frankrike vid krigets utbrott 1870 och inrättade, i förening med andra, i Paris under belägringen ett af katolska prästerskapet oberoende barnhus. Han förordnades 1871 af Jules Simon till folkskoleinspektör, men måste entledigas, sedan ärkebiskop Dupanloup i nationalförsamlingen uppläst ställen ur hans i Schweiz utgifna skrifter om farorna af att låta barn läsa vissa berättelser i gamla testamentet. På undervisningsministeriets vägnar bevistade B. världsexpositionerna i Wien 1873, Filadelfia 1876 och Paris 1878 samt afgaf däröfver lärorika redogörelser. Han utnämndes 1878 till generalinspektör för folkskoleundervisningen och 1879 under Jules Ferrys regering till direktör för folkskoleafdelningen i undervisningsministeriet. På denna plats tog han verksam del i utarbetandet och genomförandet ai lagarna om den kostnadsfria, obligatoriska och bekännelselösa folkskoleundervisningen i Frankrike. År 1897 blef han professor i pedagogik vid Sorbonne. B. har författat bl. a. Le christianisme liberal (1864) och De l'enseignement de l'histoire sainte dans les écoles primaires (1869) samt redigerat en "Dictionnaire de pédagogie" (4 bd, 1878 -87, af hvilka de två första innehålla ett pedagogiskt lexikon, de två sista ett slags konversationslexikon för lärare), och "Répertoire des ouvrages pédagogiques du XVI. siècle" (1886). Han har äfven grundlagt den ansedda skoltidskriften "Revue pédagogique". (Frv Brg.) Buitenzorg [bö'jt-], "utan sorg" (malaj. Bogor). 1. Division (holl. afdeeling) i södra delen af nederländska residentskapet Batavia på ön Java. 3,749 kvkm. Omkr. 350,000 inv. Divisionen är indelad i sex distrikt: B., Tjibinong, Paroung, Leuvilang, Yasinga och Tjibaroussa. Där odlas i synnerhet te, kina, kaffe, socker och peppar. - 2. Hufvudstad i nämnda division, i en naturskön och hälsosam bergstrakt, vid foten af vulkanerna Salak och Gede, 270 m. ö. h. 24,610 inv. (1895). B., som genom järnväg står i förbindelse med residentskapets hufvudstad Batavia, beläget på 59 km. afstånd, är generalguvernörens och hans hofs vanliga residens; han kommer blott ett par dagar i månaden till Batavia för att gifva audiens o. d. B. har en 1817 af Reinwardt anlagd botanisk trädgård, som spelat en mycket viktig roll i den nyare botaniska vetenskapen på grund af de med densamma förenade studieanstalter, med ett gemensamt namn kallade " 's Lands plantentuin te B.", vid hvilka europeiska vetenskapsmän utfört många viktiga anatomiska och biologiska undersökningar på det där rikligen förhandenvarande materialet, som i Europa svårligen eller alls icke kan anskaffas. I Tjikömöh finnes sedan 1875 en försöks- och kulturträdgård och i Tjibodas en bergträdgård. Anstalten, som har ett anslag af 120,000 gulden, förestås sedan 1880 af Treub och utger sedan 1874 "Annales du jardin botanique de B." Bujalance [bochala^se], kretsstad i spanska prov. Córdoba, ö. om staden Córdoba, med ett af 7 torn flankeradt moriskt slott. 10,756 inv. (1901). Tillverkning af kläder och stenvaror. Bujiderna, medeltida härskardynasti i Persien (se d. o.). Bujukdereh. Se Böjyk-dere.