"sub annulo piscatoris", d. v. s. beseglade med det å fiskarringen befintliga sigill, som visar bilden af aposteln Petrus, sittande i en båt och sysselsatt med fiske. Sådana skrifvelser innehålla påfvens namn och ordningsnummer. -- En samling af påfvebullor kallas bullarium (se d. o.). Hs Hd. Bulla, zool. Se Blötdjur, sp. 827. Bullant [byla´], Jean, fransk arkitekt, f. 1515, d. 1578, gjorde sina studier i Rom, blef 1557 generaluppsyningsman öfver den franska kronans byggnader och 1570 arkitekt hos drottning Katarina af Medici. Han byggde 1550 slottet Ecouen, norr om Paris, 1559 slottet Chantilly och fortsatte uppförandet af Tuilerierna (börjadt af Delorme, uppbrändt 1871). Han rörde sig, om än med en viss torrhet, med antika former, som han anpassade till de för den franska stilen karakteristiska hörnpaviljongerna och den höga takresningen, såsom t. ex. genom den triumfportsliknande hufvudingången. Bland hans tryckta arbeten intager Reigle généralle d'architecture (1564) det främsta rummet. (O. G-g.) Bullaren, härad i Göteborgs och Bohus län, ingår i Norrvikens domsaga och fögderi samt omfattar socknarna Nafverstad och Mo. 37,323 har. 3,910 inv. (1904). Bullaren-sjöarna (vanligen kallade Bullare-sjöarna), belägna i Bohus län, till större delen inom Bullarens härad, förenas genom ett bredt vattendrag af obetydlig längd. De äro landskapets största insjöar. Norra Bullaren har en areal af 7, Södra Bullaren af 11 kvkm. Den förra är 9, den senare 20 km. lång. Bägge äro mycket smala, i synnerhet den senare, som på vissa ställen endast uppnår några bösshålls bredd. Genom den 41 km. långa Enningdalsälfven hafva de sitt utlopp i Idefjord. K. G. O.* Bullarium (lat.), en samling af påfvebullor (och "breven"). Bland större utländska samlingar af bullor och "breven" märkas framför allt: "Bullarium magnum romanum a Leone magno usque ad Benedictum XIV" (19 bd, 1727-58), Jaffé, "Regesta pontificum romanorum ad annum 1198" (1851, 2:a uppl. 1881-86), och Potthast, "Regesta pontificum romanorum 1198-1304" (2 bd, 1874-75), Örnhjelm och Peringskiöld samlade hvar för sig bullor angående Sverige, och deras samlingar förvaras i handskrift i Vitterhets historie och antikvitets akademiens arkiv. Ett tryckt bullarium för Sverige utgafs af Celse 1782; fortsättningar utgåfvos af Porthan och J. H. Schröder. Se Breve och Bulla. Bullatus (mlat.), på grund af "bulla" utnämnd. Om doctores bullati se Doktor. Bulldogg, zool. Se Hunden. Bulleblomster, bot. Se Trollius. Buller, fys., hvarje oredigt ljudintryck, i motsats till ton. Det uppkommer, när de luftskakningar, som frambringa ljudet, äro oregelbundna, eller alltjämt undergå plötsliga förändringar, såsom förhållandet är, då den ljudande kroppens rörelser icke äro periodiska, d. v. s. reguljärt fram- och återgående samt liktidiga. Buller [bu'le], Charles, engelsk politiker, f. 1806, d. 1848, hade under en god del af sin studietid Th. Carlyle till informator och invaldes redan 1830 i underhuset för en familjen tillhörig "rotten borough". B. slöt sig till de liberale, röstade för slopande af sin egen valkrets vid den stora parlamentsreformen och satt därpå från 1832 till sin död som underhusmedlem för Liskeard. B. åtföljde 1838 generalguvernören lord Durham till Canada som privatsekreterare och anses ha haft ej ringa andel i dennes "report on Canada", det berömda betänkande, som lades till grund för Canadas parlamentariska själfstyrelse. 1846 inträdde han i lord John Russells whigministär som generalauditör (judge-advocate-general) och vakade i parlamentet ifrigt för fattigvårdslagstiftningens förbättring. B. var nära förbunden med radikala reformvänner såsom Grote och Stuart Mill, och hans tidiga bortgång ansågs som en stor förlust för det liberala partiet. Hans byst har uppsatts i Westminster abbey. V. S-g. Buller [bu'la], sir Redwers, brittisk general, f. 1839, deltog med utmärkelse i expeditionen till Kina 1860, i Asjanti-kriget 1873, i sulukriget 1879, i fälttåget i Egypten 1882 och vid Sauakin 1884, där han var brigadchef. Generallöjtnant 1891, ställdes han 1899 i spetsen för de engelska trupper, som först sändes att betvinga boerstaterna. Han sammandrog sina trupper i Natal för att undsätta det af boerna inneslutna Ladysmith, men uppehölls vid Tugelafloden, och fyra olika försök att tränga fram, hvilka ledde till striderna vid Colenso 15 dec., vid Spion kop 17-24 jan. 1900, vid Vaalkranz 5-7 febr. och vid Groblers kloof 19-23 s. m., strandade på boernas ihärdiga försvar i goda ställningar. Först sedan boerna genom lord Roberts' framryckning i Oranjestaten nödgats utrymma Ladysmith, kunde B. inrycka i staden. B. ryckte långsamt fram vidare, deltog i striderna mot general Botha i östra Transvaal i sept. 1900, men återkallades till England, där han sedan försattes ur aktiv tjänst. Jfr Boer-kriget. C. O. N. Bullerblomster, bot. Se Trollius. Bullerljud, språkv. Se Språkljud. Bulletin (fr. bulletin, af lat. bulla, kungörelse), periodiskt afgifven redogörelse för en eller annan angelägenhet, t. ex. väderlekens beskaffenhet, förloppet af en persons sjukdom; rapport om krigsoperationer; stundom titel på lärda samfunds publikationer. Bullhof. Se Hof. Bulliah [bö'lia, bö'1-iä]. Se Ballia. Bullialdus, latiniserad namnform för Boulliau (se d. o.).

</img>
Bullinger, Heinrich, schweizisk reformator, f. 1504
i Bremgarten, studerade från 1516 vid "det gemensamma
lifvets bröders" berömda skola i Emmerich, 1519-22
vid universitetet i Köln, själfva högkvarteret för
motståndet mot reformationen, men vanns genom studiet
af nya testamentet och Luthers och Melanchthons
skrifter fullständigt för dennas idéer. Af denna
sin öfvertygelse hindrad att inträda i prästtjänst,
antog han 1523 plats som lärare vid klosterskolan
i Kappel. Sedan emellertid, väsentligen genom B:s
inflytande, reformationen där segrat, blef han