Hagenbach, som dock blef afrättad i Breisach 1474
efter ett segerrikt uppror af några elsassiska
städer. Karl hyste planer på att af kejsar Fredrik
III få Lothringen i förläning och sitt mäktiga rike
upphöjdt till konungadöme samt erbjöd därför kejsarens
son Maximilian sin dotter Marias hand. Karls öfvermod
och makt väckte dock misstankar hos grannarna, och
kejsaren vägrade sitt samtycke på ett möte i Trier
1473. När Karl s. å. med våld ville återinsätta
den fördrifne ärkebiskopen Ruprecht af Köln i hans
ämbete, fann han häftigt motstånd af staden Reuss,
som med framgång försvarade sig mot Karl och 1475
tvang honom att efter 11 månaders belägring lämna
staden. Nu slöts ett förbund mot Karl af Ludvig
XI, kejsaren och schweizarna, hvilkas frihet han
hotat. Karl bemäktigade sig då Lothringen och drog
i fält mot de senare, men blef slagen vid Grandson 2
mars 1476, vid Murten 22 juni s. å. och vid Nancy 5
januari 1477, där han stupade. Hans arftagerska,
dottern Maria, blef 1479 gift med ärkehertig
Maximilian af Österrike. Ludvig XI bemäktigade
sig då det gamla franska länshertigdömet B.,
Franche-Comté och en mängd städer i Flandern,
Picardie och Artois. Genom freden i Arras 1482 måste
emellertid Frankrike återställa Flandern och genom
freden i Senlis 1493 Franche-Comté till Maximilian,
som vid Marias död 1482 kommit i besittning af hela
arfvet. Han stötte dock på oväntadt motstånd i de
burgundiska provinserna, synnerligen Flandern, och
blef endast erkänd som riksföreståndare i egenskap af
förmyndare för sin son Filip. Maximilian sammanslog
alla provinserna till en särskild krets af Tyska
riket, den burgundiska kretsen (se d. o.). Efter
Filip den skönes död 1506 tillföll det burgundiska
arfvet hans son Karl, som också var arftagare till
Spanien och 1519 blef vald till tysk kejsare. Genom
fördraget i Madrid 1526 tvang han Frans I att afträda
hertigdömet B., men han måste återlämna det genom
freden i Cambrai 1529. Sedan dess har B. som provins
varit förenadt med Frankrike.
12.
B., en af Frankrikes forna provinser,
motsvarande det forna hertigdömet B., omgifves i
n. af Champagne, i ö. af Savojen och Franche-Comté,
i s. af Lyonnais och Dauphiné och i v. af Nivernais
och Bourbonnais. Det omfattar 25,714 kvkm. med
omkr. 1,800,000 inv. och är nu deladt på de franska
dep. Ain, Saône-et-Loire, Côte-d'Or och Yonne. Det
innefattade de forna landskapen Auxois, Dijonnais,
Châlonnais, Charolais, Mâconnais, Auxerrois,
Autunois, Pays de la montagne, Pays de Gex, Dombes
m. fl. B. hade till 1789 sina egna provinsständer
(états généraux), som hvart tredje år sammanträdde
i hufvudstaden Dijon. Biskopen af Autun var den
främste bland prästerskapet, adeln utsåg genom val
sin ordförande, och mären i Dijon var tredje ståndets
talman.
Litt.: Barante, "Histoire des ducs de Bourgogne"
(8:e uppl. 1858), Dubois, "La Bourgogne depuis son
origine jusqu'à son entière réunion à la couronne
de France" (2:a uppl. 1867), Binding, "Geschichte
des burgundisch-romanischen königreichs" (1868),
och Kaufmann, "Deutsche geschichte bis auf Karl den
grossen" (2 bd, 1880--81).
E. A-t.
Burgund-beck. Se
Terpentin.
Burgunder, germansk folkstam. Se
Burgund 1.
Burgundiska kanalen (
Canal de Bourgogne}, en kanal,
som förenar Seines och Rhônes vattenbäcken. Den börjar
vid Laroche, där Seines biflod Yonne och Armançon
sammanflyta, följer den senare floden uppåt, går öfver
Côte-d'or och utför Ouche till Dijon samt utmynnar
i Saône vid S:t Jean-de-Losne. Längden är 242 km.
Burgundiska kretsen, en af det forna Tyska
rikets tio kretsar, upprättades 1512 af kejsar
Maximilian I och omfattade nordvästra delen af riket,
näml. Franche-Comté l. frigrefskapet Burgund (efter
hvilket den var uppkallad) och de sjutton nederländska
provinserna. Karl V upphäfde 1548 Tyska rikets
öfverhöghet öfver kretsen, men den ställdes under
detta rikes skydd och var pliktig att lämna bidrag
till dess försvar och till kriget mot turkarna (till
det förra ändamålet lika mycket som två kurfurstar,
till det senare lika mycket som tre). Kretsen hade
ett ombud vid tyska riksdagen och kunde insätta två
bisittare i rikskammarrätten. Dess område minskades
under tidernas lopp (i synnerhet genom uppkomsten
af Förenta Nederländernas republik samt genom krig
mot Frankrike) och bestod slutligen endast af de
s. k. Österrikiska Nederländerna, hvilka genom freden
i Lunéville (1801) afträddes till Frankrike och nu
till största delen utgöra konungariket Belgien.
Burgundisk hjälm. Se
Dräkt.
Burgundisk lag är namnet på de båda kodificeringar
af de burgundiska rättssedvänjorna, som företogos
under de burgundiske konungarna före den frankiska
eröfringen (se
Burgund 2). Den ena,
lex burgundionum,
liber legum Gundobadi,
lex Gundobada l.
Gombata
(fr.
loi gombette), är en samling under konung
Gundobads regering affattade burgundiska kungalagar,
hvilken utom för burgunderna gällde äfven för de
under burgundiskt välde stående romarna i deras
förhållande till det härskande folket. 89 kapitel
däraf finnas ännu i behåll jämte konungens bekräftelse
och två tillägg. -- Den andra kodificeringen,
lex
romana burgundionum l.
papianus, är en för de i
burgundernas rike bosatte romarna afsedd, efter den
föregåendes mönster uppgjord handbok i den romerska
rätten och skall hafva utarbetats under konung
Sigismunds regering. Jämte denna lag egde dock äfven
de romerska rättskällorna gällande kraft. Litt.:
Schröder, "Lehrbuch der deutschen rechtsgeschichte"
(4:e uppl. 1902).
</img>
Burgundiskt kors, ett lutande kors af taggiga grenar.
Jfr Andreaskors.
Burgund-thaler. Se Albertus-thaler.
Burgundviner. Se Bourgogne-viner.
Burgwälle (ty.). Se Pålbyggnader.
Burhanpur [bōərānpō'ə], Berhampur l. Boorhanpoor,
stad i distriktet Nimar, divisionen Narbada, i
brittisk-indiska Centralprovinserna, vid floden Tapti
och nära järnvägen mellan Bombay och Allahabad. 32,252
inv. (1891). Staden grundlades omkr. år 1400, har
ett af Akbar uppfördt, nu förfallet palats och en af
Aurangzib byggd moské. Stor tillverkning af bomulls-
och sidentyger. B. besattes 1803 af engelsmännen
och afträddes formligen till dem 1860 af fursten
af Gwalior.
Burial sebili, tunisiskt silfvermynt, = 62,6
centimer.
