Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Burnes ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ånyo till juridiken och blef 1782 praktiserande
advokat. Snart hade han förvärfvat rykte som en
af New Yorks skickligaste sakförare, i duglighet
öfverträffad endast af sin personlige fiende Alexander
Hamilton, federalisternas ledare. B. slöt sig af
opportunitetsskäl till det antifederalistiska
partiet och säges ha utkastat planen till det
sedermera så mäktiga "Tammany-förbundet" (se
Tammany society), som bekämpade New Yorks
gamla aristokrati och särskildt den inflytelserika,
af Hamilton ledda politiska föreningen "Society of
the Cincinnati". Vid senatorsvalet 1791 besegrade
B. federalistledaren Schuyler, Hamiltons svärfar,
men måste 1797 vika för denne. B:s inflytande i
New York var emellertid mycket stort, och hans
förmögenhet tillförsäkrade honom till en tid en
lysande social ställning. Vid presidentvalet 1800
voro Jefferson och B. antifederalisternas kandidater
samt fingo lika många röster. Representanternas hus
valde då Jefferson till president, och B. blef vice
president. Han var emellertid allmänt misstrodd, och
hans duell med Hamilton rågade måttet. Denne hade 1804
ifrigt motarbetat B:s kandidatur till guvernörsposten
i New York och därvid användt uttryck, som B. tog
till förevändning för en utmaning. Vid duellen
(11 juli 1804) blef Hamilton dödligt sårad. Dömd af
allmänna meningen, åtalad för mord och öfverhopad af
skulder, flydde B. till sin dotter i Syd-Carolina, men
återvände, när stormen lagt sig; till Washington och
stannade där till utgången af sin ämbetstid. Sedan
inlät han sig på äfventyrliga, ännu ej fullständigt
utredda planer i västern. Hans mening tyckes ha varit
att grunda en fristat i Texas eller åt sig eröfra ett
kejsardöme i Mexico, till hvilket han sedan hoppades,
att unionens stater och territorier vid Mississippi
skulle ansluta sig. Som arftagare tänkte han sig
sin sköna och snillrika dotter Theodosia och hennes
späde son. För dessa planer lyckades han vinna en rik
engelskfödd godsegare Harman Blennerhassett, som bodde
på en ö i Ohio, där expeditionen förbereddes. Trupper
voro värfvade och förråd samlade, då en proklamation
af presidenten Jefferson, 27 okt. 1806, omintetgjorde
planen. Förråden beslagtogos, och B. häktades samt
fördes till Richmond, anklagad för högförräderi. Efter
en långvarig, i amerikansk rättegångshistoria berömd
process blef B. i sept. frikänd från anklagelsen
för högförräderi och kort därpå af formskäl alldeles
fritagen från ansvar. Han flackade nu några år omkring
i Europa, besökte därunder äfven Sverige samt sökte
i Tyskland och Frankrike vinna anhängare för sina
mexikanska planer. 1812 lyckades han förklädd och
under falskt namn återvända till Amerika, trotsade
hotande åtal och penningkraf samt återupptog i New
York med framgång sin advokatverksamhet. Vid 78 års
ålder gifte han om sig med änkan efter en rik fransk
plantageegare från San Domingo, men bröt snart med
henne, då han ej tilläts fritt förfoga öfver hennes
egendom. Han afled fattig och glömd 14 sept. 1836
i Port Richmond på Staaten island, beroende af en
gammal väninnas barmhärtighet. B. egde en lysande
advokatbegåfning och ett oemotståndligen fängslande
sätt att uppträda, men saknade verklig öfvertygelse
och fasta moraliska grundsatser. M. L. Davis har
utgifvit "Memoirs of A. B. with selections from his
correspondence" (2 bd, 1837-38) samt hans
"Private journal" (2 bd, 1838). Jfr äfven J. Parton,
"Life and times of A. B." (2 bd 1858, 2:a uppl. 1864),
och Tompkins, "B.-bibliography" (1892). - B:s dotter,
Theodosia B., f. 1783, uppfostrades af fadern,
med yttersta omsorg fäst vid hennes såväl fysiska
utbildning som förkofran i lärdom och själfständigt
tänkande. Vid helt unga år vann hon rykte såsom en af
Amerikas skönaste och snillrikaste kvinnor och lyste
som värdinna i B:s slösaktigt gästfria hus. 1801 blef
hon gift med en rik plantageegare i Syd-Carolina,
Joseph Alston, egnade sig sedan med entusiasm åt
faderns mexikanska planer och verkade framgångsrikt
till hans förmån såväl under processen i Richmond som
vid hans återkomst från Europa. 29 dec. 1812 afreste
hon, för att träffa fadern, från Charleston till New
York med ett lotsfartyg, hvilket troligen på nyåret
1813 förliste med man och allt utanför Kap Hatteras.
V. S-g.
Burrask (fr. bourrasque), meteor., egentl. häftig
hvirfvelvind af kort varaktighet; numera ofta detsamma
som barometerminimum.
Burreus l. Burrey. Se Beurreus.
Burrey. Se Beurreus.
Burriana, stad i spanska prov. Castellón, nära
Medelhafvet, vid Rio Seco och järnvägen Valencia -
Tarragona. 12,962 inv. (1900). Apelsinexport.
Burringravyr, linjegravyr med stickel. Se Gravyr.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
