Burrus (lat.). Se Borri, G. F. Burs, socken i Gottlands län, Södra häradet. 4,169 har. 825 inv. (1904). B. bildar med Stånga ett konsistoriellt pastorat i Visby stift, Södra kontraktet. Kyrkan uppfördes under romanska tiden, men blef sedan utvidgad och försedd med ett högt torn och ett kor, som är bredare och högre än det något förlängda långhuset. Som byggnadsår uppgifves 1240, hvilket torde gälla koret. ^{Hs Hd.} Bursa (mlat., af grek. by'rsa), urspr. läderbörs; i öfverförd bemärkelse: gemensam kassa, sammankomst för gemensamt ätande och drickande, sammanskottsgille; studentkvarter. Deltagarna i dessa "bursæ" kallades under medeltiden bursarii (sing. bursarius) eller bursales, hvaraf det tyska ordet bursche uppstått. Bursa, stad i asiatiska Turkiet. Se Brussa. Bursa, binamn på hertig Roger I af Apulien. Se Roger 1. Bursæ mucosæ (lat.), anat., slemsäckar. Bursa Fabricii, zool., en för fåglarna egendomlig körtel, är ett klot- eller kolfformigt organ, som ligger i bäckenhåligheten mellan bakersta delen af ändtarmen och ryggraden och mynnar ut i kloaken. I sitt första anlag är Bursa Fabricii ett fullkomligt solidt organ, men småningom utbildas i densamma en hålighet. Medan den finnes hos alla fåglar under fosterskedet, är dess förekomst hos äldre djur mycket växlande. Hos ett stort antal fåglar försvinner detta organ med tilltagande ålder fullständigt eller blir rudimentärt; det påminner i detta afseende liksom äfven i vissa byggnadsförhållanden om thymus (se Bräss). Hos de flesta strutsartade fåglar däremot kvarstår körteln oförminskad under hela lifvet. Rörande dess fysiologiska betydelse är ingenting med säkerhet kändt. ^L--e. Burscheid [-ajt], stad i preussiska Rhenprovinsen, regeringsområdet Düsseldorf, n. ö. om Köln. 6,259 inv. (1900). Spinnerier och väfverier, maskinfabriker. Burschenschaft (ty.), namn på en mängd med anledning af krigen 1813--15 stiftade tyska studentföreningar, som gjorde till sin uppgift att "nära och utveckla tanken om det tyska folkets enhet och frihet, att verka för alla studenters sammanslutning och inbördes likställighet samt för en kristlig tysk utveckling af andens och kroppens krafter till fosterlandets tjänst". Den första föreningen af detta slag stiftades i Jena 12 juni 1815. Under Wartburgfesten (18 okt. 1817) förbereddes en allmän tysk burschenschaft, som konstituerades i okt. 1818. Enhetsmärket utgjordes af de tre förmenta gamla riksfärgerna (svart, rödt och guld). Efter Kotzebues mord upphäfdes alla burschenschafter (hösten 1819), och hvad vederbörande kallade "demagogische umtriebe" förföljdes ifrigt. Föreningarna återupprättades likväl inom kort såsom hemliga samfund med afgjordt politisk anstrykning. Så bildades 1820 det revolutionära "jünglingsbund", som förenade nio universitet, höll folkmöten och gaf anledning till en mängd häktningar. Från 1827 finner man två särskilda förbund, "Arminia", som närmast kämpade för ideell och vetenskaplig enhet mellan de tyske studenterna, och "Germania", som uppställde Tysklands politiska enhet och frihet som sitt mål. Efter fyra års strid dukade det mera moderata Arminia under. På de s. k. "burschentage" i Frankfurt 1831 och 1832 yrkades rent af på revolution. Detta föranledde nya undersökningar och nya häktningar med fängelsestraff i följe, och snart utfärdade man förbud mot tillvaron af dylika föreningar. Att de likväl haft ett varaktigt inflytande, visar sig af den om ock blygsamma roll, som de tyske studenterna spelade i 1848--49 års revolutioner. Många män, som i senare tid utöfvade ett stort inflytande på Tysklands politiska lif, voro i sin ungdom verksamma deltagare i dessa föreningar. -- Efter det metternichska systemets fall (1848) har rätten att stifta burschenschafter varit fri och okvald. Sin ursprungliga karaktär förlorade emellertid efter 1870 dessa föreningar i och med Tysklands vunna enhet, studentduellväsendets nya utveckling och diskussionsaftnarnas ersättande med dryckeslag ("kneipabende"). <img c>Burschenschaft-fanan.</img> Bredvid Arminia- och Germania-riktningarna framträdde en "teutonisk", som i viss mån återupptog de gamla landsmanskapsföreningarnas provinsband. En 1874 åvägabragt och 1881 allmänt erkänd sammanslutning mellan de tyska burschenschafterna är "Allgemeiner deputierten-konvent" (A. D. C.), som omfattar omkr. 60 föreningar. Dessas delegerade sammanträda hvarje pingst i Eisenach. Dessutom ha burschenschafterna vid hvarje universitet sitt "deputerade-konvent". Organ för A. D. C. är "Burschenschaftliche blätter" (sedan 1886). En förening af förutvarande burschenschaft-medlemmar finnes jämväl, sedan 1890. I Berlin bildades 1883 en reformburschenschaft, "Allgemeiner deutscher burschenbund" (A. D. B.), med uppgift att bekämpa duellväsendet och lyxen i studentkretsarna; dess organ är "Allgemeine deutsche universitätszeitung" (sedan 1887). -- Äfven i Österrike finnas sammanslutna burschenschafter, hvilka såsom sitt organ räkna tidskriften "Die Wartburg". Litt.: E. Wolff, "Die neue burschenschaft" (2:a uppl. 1883), Bayer, "Die entstehung der deutschen burschenschaft" (s. å.), "Statuten des A. D. C." (2:a uppl. 1886), Kalb, "Die alte burschenschaft" (1892), Schmid, "Das wesen der burschenschaft, auf geschichtlichem grund" etc. (4:e uppl. 1890), och Heyck, "Deutsche burschenschaft" (1902). Burschentag. Se Burschenschaft. Burschikos (af ty. bursche,