Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti / 677-678 (1905) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Busch-te ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kritik;af J. F. Neikter i "Upsala tidningar" 1775)
vara plagiat och förskaffade B. till "följd däraf en
obehaglig namnkunnighet. Det bästa af hans arbeten
är Utkast till beskrifning om Upsala (1769 -73),
hvaraf dock, af brist på uppmuntran, blott två delar
kunde utgifvas,

Bussler, Ludwig, tysk musikteoretiker, f. 1838 i
Berlin, d. där 1901, blef 1865 lärare vid E. Ganz’
musikskola i Berlin och 1879 äfven vid Sterns
konservatorium, var från 1883 musikanmälare i
"Nationalzeitung" och erhöll 1898 professors
titel. Han utgaf bl. a. Musikalische elementarlehre
(1867; 8:e uppl. 1900) och framställde särdeles
praktiskt kompositionsläran i arbetena Praktische
harmonielehre (1875; 5:e uppl. 1903), Der strenge satz (1877),
Contrapunkt und fuge im freien
tonsatz (1878), Musikalische formenlehre (s. å.;
ny uppl. 1893) och Instrumentation und orchestersatz
(1879), till hvilka slöto sig Partitur-studium (1882)
och Lexikon der musikalischen harmonieen (1889).


Bussning, maskinb., den i blockskifvor, rullar
o. d. befintliga inre metallinklädnad, som kommer i
omedelbar beröring med den tapp, kring hvilken skifvan
eller rullen rör sig. Bussningen har till ändamål
att så mycket som möjligt minska friktionen och
slitningen mellan skifvan och tappen. Då skifvan har
stor hastighet och friktionen således är betydlig,
använder man s. k. patentbussning, hvilken består af
en metallhylsa, som fastskrufvas i blockskifvan.
Den cirkelrunda öppningen midt i denna hylsa är
betydligt större än blocktappen, hvarigenom ett öppet,
koncentriskt rum bildas emellan hylsans innersida och
tappen. I detta mellanrum läggas understundom flera
små metallrullar, hvilkas längd i det närmaste är
lika med blockskifvans tjocklek och hvilkas antal
och diameter äro så afpassade, att rullarna både
fullkomligt fylla mellanrummet mellan hylsan och
tappen samt äfven ligga tätt intill hvarandra. För
att rullarna ej skola förskjutas i axelns riktning,
är en metallplåt fastskrufvad på hvardera sidan af
hylsan, och denna plåt sluter så tätt intill rullarnas
ändar, att rullarna jämt och nätt kunna obehindradt
vrida sig. Genom denna anordning vinnes, att endast
rullningsfriktion uppstår emellan metallhylsan och
tappen, och ej, såsom förhållandet är i vanliga block,
släpningsfriktion emellan bussning och tapp. Jfr
Axellager. R. N.*

Bussol (fr. boussole), fys. Se Kompass.

Bussone, Francesco. Se Carmagnola.

Bussurmaner. Se Bassurmaner.

Bussy-Rabutin Roger de, grefve,
fransk författare, f. 13 april 1618 i Epiry, i
Nivernais, d. 9 april 1693 i Autun, blef tidigt
bemärkt för sina spirituella epigram och för sin
tapperhet under "frondens" uppror. Hans öfvermod och
speglosor, som icke ens skonade de högst uppsatte,
förde honom in på Bastiljen 1665, en månad sedan
han blifvit invald i franska akademien. Efter ett
års mild fångenskap utsläpptes han, men förvisades
då till sina gods i Burgund på grund af hans i Liège
1666 utgifna Histoire amoureuse des gaules, som redan
förut varit känd i utdrag. Den innehåller en mängd
pikanta historier om åtskilliga hofdamer jämte en
del med maliciös noggrannhet och stor hänsynslöshet
gjorda skildringar af vissa
samtida. Boken har upplefvat flera upplagor, den sista
af Botteau (4 bd, 1856-76). B. sökte sedan förgäfves
konung Ludvig XIV:s nåd; han fick dock tillåtelse till
korta och tillfälliga vistelser i Paris. Han utgaf
sedan några dikter och mindre skrifter. Synnerligen
intressanta äro hans minnen, Mémoires (2 bd, 1696;
utg. af Lalanne 1857), och hans ytterst sorgfälligt
affattade bref, Lettres (4 bd, 1697-1709; flera
upplagor, den bästa af Lalanne, 5 bd, 1858-59). De
sistnämnda ha sin största betydelse däri, att de äro
riktade till flera af samtidens mest bemärkta personer
(till B:s kusin, m:me de Sévigné, t. ex. 150 st.).

Bustamente, Anastasio, mexikansk president,
f. 1780 i Jiquilpán (i staten Michoacán), var först
husläkare hos militärguvernören i San Luis Potosi,
Calleja, hvilken 1808 gaf honom en officersfullmakt
i milisen. B. blef sedermera förtrogen till
revolutionsledaren Iturbide och gjordes af honom
till högste befälhafvare för kavalleriet (1820)
samt fältmarskalk (1821). Efter Iturbides död blef
han en af federalistpartiets ledare, störtade 1829
presidenten Guerrero och utsågs till vicepresident
samt utöfvade högsta makten i afvaktan på den af
Guerrero förjagade presidenten Pedrazas återkomst. I
jan. 1832 störtades han genom ett af general Santa
Anna ledt uppror och drefs året därpå i landsflykt
samt företog då en resa till Europa. Efter Santa
Annas fall 1836 återvände B. till Mexico, valdes
till president och innehade denna värdighet åren
1837-41. Hans sträfvanden att införa mera ordnade
förhållanden i Mexico strandade på de ständiga
militärupproren i olika landsdelar, han invecklades
i ett för Mexico förlustbringande krig med Frankrike
och måste i sept. 1841 ånyo öfverlämna makten åt Santa
Anna. De närmast följande åren vistades B. i Europa,
återvände 1845 till hemlandet, men lyckades där ej
vidare spela någon politisk roll. Han afled 1853.
V. S-g.

Busti, Agostino, kallad Bambaja, italiensk
(lombardisk) bildhuggare, f. omkr. 1480,
d. omkr. 1550. Hans förnämsta arbete, Gaston de Foix’
grafvård, förstördes för länge sedan, ehuru delar af
detsamma ännu förvaras i Milano. B. var verksam äfven
vid den plastiska utsmyckningen af Certosa vid Pavia.
(O. G-g.)

Busto Arsizio, stad i italienska prov. Milano
(Lombardiet), n. v. om staden Milano. Omkr. 12,000
inv. (som kommun omkr. 20,000). Bomullsindustri.


Bustrofedon (grek., af bus, oxe, och strefein,
vända), eg. "på oxvändningsvis"; ett skrifsätt,
hvarvid raderna gå, "liksom oxen för plogen", först från vänster till höger, därefter
från höger till vänster o. s. v. Detta skrifsätt användes i äldsta
tider i Grekland vid inskrifter på mynt och minnesmärken. Solons lagar voro skrifna på detta sätt. Äfven på de nordiska runstenarna förekommer ej sällan
bustrofedon.

Busuluk, kretsstad i ryska guvern. Samara, vid
floden B:s förening med Samara och vid järnvägen
Orenburg–Samara. 14,471 inv. (1897), mest kosacker
och tatarer. Tre stora årliga marknader.

But , fr., mål. - De but en blanc

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>