ordran på bytesöfverskottsränta. Har däremot kronan fått mindre ränta, än den lämnat, uppkommer vederlagsbrist, och kronan eger då hos den enskilde en s. k. kronofordran på ränta. - Rättighet till byte var i Sverige af ålder en frälseståndet särskildt tillagd förmån och finnes upptagen i 1723 års adliga privilegier. Aristokratien har begagnat denna rättighet såsom en utväg att konsolidera sina jordbesittningar. Bytesverket har i sin mån bidragit att inveckla Sveriges kameralväsende, och ehuru dess praktiska betydelse numera gått förlorad, sedan expropriationsrätten blifvit ordnad och adelns rätt att ensam besitta frälsejord upphört, återstår dock en del äldre bytesfordringar obetald. Kbg. Bytesbref, kam., ett med k. m:ts underskrift försedt dokument, som innehåller stadfästelse på ett ingånget byte. Kbg. Bytesbrist, kam. Se Byte. Bytesgods, förv., gods, som kronan vid jordabyten lämnar ifrån sig. Sådana byten använde i äldre tider såväl kronan som enskilda i stor omfattning för att afrunda sina egor. Både frälse- och skattebyten hafva förekommit och under abalienationstiden därjämte byten af gods, som besuttos under donationsrätt. Bytesgodset antog i hvarje fall det utbyttas natur. Af reduktionerna lämnades bytesgodsen ej oberörda. 1655 bestämdes, att den, som vid anställd rannsakning befanns hafva icke gifvit kronan dess fyllnad igen, skulle ersätta kronans förlust, därest icke bytesbrefvet själf innehöll, att han genom kunglig nåd fått mer, än han gifvit. 1680 hänvisades ånyo till detta beslut. Till följd däraf inleddes rannsakningar och efterräkningar, hvilka å sin sida drogo andra förhandlingar med sig af den vidlyftighet, att de sista bytesmålen ej af gjordes förrän på 1860-talet. Jfr Byte. S. C. Byteshemman, kam. Se Byte. Bytesprojekt [-Jä'kt], kam., ett på grund af särskild skattläggning upprättadt förslag till byte. Kbg. Bytesskaffare, sjöv., den person, hvars befattning det är att strax före måltiderna utportionera maten till manskapet på ett fartyg eller i en kasern. R. N. Bytesvärde. Se Värde. Bytesöfverskottsränta, kam. Se Byte. Byting l. Bortbyting (af byta), .ursprungligen ett barn, som enligt folktron hade troll till föräldrar och vid ett människobarns födelse blifvit utbytt mot detta. Vanskapliga barn troddes i forna vidskepliga tider vara bytingar. By-ting (d. v. s. "stadsting"), i allmänhet benämning på underdomstolen i de danska och norska städerna. Se vidare Danmark (författning) och Norge (författning). - I äldre tider hade bytingen större betydelse än nu, enär då beslut där fattades äfven i rent administrativa och kommunala ärenden och saker af gjordes, hvilka, enligt den vanliga praxis, eljest hörde till de högre tingen. Processen vid bytinget var i begynnelsen likadan som vid häradstingen: en ransakande nämnd och den dömande myndigheten hos borgarna. Men sedermera öfvergick domsrätten till den kungl. fogden. Från bytinget vädjades i allmänhet (åtminstone i senare tider) till landstinget, men i åtskilliga danska städer bildade rådet andra instansen. J.Th.W. Bytjkov, Atanasij Tedorovitj, rysk historiker och arkeolog, f. 1818 i Fredrikshamn, där hans fader tjänade såsom generallöjtnant. 1844 invaldes B. i den s. k. arkeografiska kommissionen, hvars lärda publikationer han redigerade, samt fick anställning såsom arkivarie i kejserliga biblioteket. År 1882 blef han bibliotekets direktör och var president vid arkeologiska kongressen i Moskva 1890. År 1855 hade B. blifvit korresponderande ledamot af ryska vetenskapsakademien och 1866 ordinarie medlem. Bland hans många historiska skrifter märkes särskildt publiceringen af Peter den stores korrespondens, en frukt af nära tjuguåriga forskningar (hittills tre stora delar 1887-93). A-d J. Bytown [båYtälin], äldre namn på Ottawa i Ca-nada. Bütschli, Otto, tysk zoolog, f. i Frankfurt a. M. 1848, sedan 1878 professor i zoologi vid universitetet i Heidelberg, har inlagt stora förtjänster om kännedomen af de lägre djurens anatomi och framför allt utvecklingshistoria. Flertalet af hans arbeten behandlar urdjurens morfologi och cellens byggnad. I fortsättningen af Bronns bekanta verk "Klassen und ordnungen des thierreichs" har han bearbetat afdelningen urdjur (Protozoa). L-e. Bytsjurin, såsom munk Jakinf, en af Rysslands tidigaste sinologer, f. 1778, d. 1853, förvärfvade sig en djupgående kännedom om kinesiskan under sin mångåriga vistelse i Kina som ledare för den ryska missionen därstädes. Bland hans många skrifter om östasiatiska förhållanden må nämnas Anmärkningar om Mongoliet (1828), Beskrifning öfver Tibet (s. å.), Kinesisk grammatik (1838), Kina, dess invånare, seder, bruk och upplysning (1840) och Statistisk beskrifning öfver Kina (1841). Büttneriaceæ. Se Sterculiaceæ. Bützow, stad i Mecklenburg-Schwerin, vid Nebels inflöde i Warnow. 5,549 inv. (1900). I B. finnas ett gammalt slott och ett vackert rådhus; pappers- och trävaruindustri, spannmålshandel. I närheten ligger landets straffängelse Dreibergen. 1760 upprättades där ett universitet, som likväl 1789 förenades med Rostocks. Byvalla-Långshyttans järnväg (sign. B. L. J.), 28 km. lång och smalspårig (0,891 m.), är byggd och eges af Klosters aktiebolag samt förenar det bolaget tillhöriga Långshytte järnverk i Husby socken, Kopparbergs län, med Byvalla station å norra stambanan. Största lutning är 20 0/00, minsta radie 134 m. Efter att redan förut hafva användts endast för bolagets egna transporter, uppläts järnvägen l juni 1893 för allmän trafik. Byggnadskostnaden uppgick 31 dec. 1904 till 667,207 kr. (A. d'A.) Byväder, sjöv., starkt blåsväder med byar, som vanligen komma än från ett, än från ett annat väderstreck. Byxor. Se Dräkt och Klädedräkt. Byzans. Se Bysantium. Byzantinische zeitschrift, den bysantinska filologiens internationella hufvudorgan. Tidskriften, som är en af de största och bäst redigerade af de många i Tyskland utkommande filologiska tidskrifterna, grundades 1892 af Karl Krumbacher och har sedan dess under hans ledning regelbundet utkommit på teubnerska förlaget i Leipzig. Såsom "den bysantinska filologiens själfständighetsförklaring" betecknade utgifvaren själf tidskriftens framträdande, och i själfva verket kan dess betydelse för