öfre som nedre bäckenöppningen är större, särskildt i tvära vidden. Jfr Bäckenförträngning och Bäckenmått. Bvn.

</img>
2.   Mus.   Ett musikinstrument (fr. cymbales,
it. piatti, "tallrikar"), som utgöres af tvenne
runda, i
midten skålformigt fördjupade metallskifvor,
hvilka medelst på utsidan fästa "läderhandtag slås
eller strykas mot hvarandra. Genom dessa slag eller
strykningar åstadkommes en klang, som ej eger bestämd
tonhöjd och som användes, oftast i förening med stora
trumman, endast till att förstärka rytmen. De bästa
instrument af detta slag komma från Turkiet
och Kina. Det är ej afgjordt, huruvida de äro
besläktade med de gamle hebreernas och grekernas
cymbaler. I stycken af festlig eller vild
karaktär gör bäckenet ofta god verkan. Af nyare
tonsättare har det dock blifvit mycket missbrukadt.
A. L.

3.   I geologien nyttjas ordet bäcken ofta i samma
betydelse som bassäng.

4.    Geogr.   En större,  skålformig,  af berg
omsluten fördjupning i jordytan.   Är bäckenet
fylldt med vatten, kallas det sjö- eller hafsbäcken;
i annat fall får det namn af landbäcken.
Bäcken af sistnämnda slag äro särdeles gynnsamma
för utvecklingen  af ett  flodsystem.    Ofta  nog
kan  en flod genomflyta flera bäcken; så t. ex. går
Donau genom fem bäcken.   Är ett bäcken på  alla
sidor omgifvet af berg, samlas vattnet i saltsjöar i
dess botten.   Ofta uppkallas ett bäcken efter någon
stad, som ligger  däri, t.  ex.  Paris-bäckenet,
Graz-bäckenet,  eller efter  en  sjö,  t.   ex.
Mälar-bäckenet, ibland  äfven efter en  flod,  t.
ex.   Rhen-bäckenet mellan Basel och Bingen.

Schematiska bilder, angifvande öfre bäckenöppningens
storlek och form vid 1) normalt kvinnligt bäcken,
2) allmänt, likformigt förträngdt bäcken, 3) platt
bäcken, 4) allmänt förträngdt, platt bäcken, 5)
snedförträngdt bäcken, 6) tvärförträngdt bäcken.</img>

Bäckenförträngning, obstetr., ett inom
förlossningskonsten användt uttryck, hvarmed angifves,
att den del af benbäckenet (se Bäcken 1), som fostret
under förlossningen drifves igenom, icke är