anlagda observatorium i Wilhelmshaven samt sedermera till professor och amiralitetsråd. Han ledde 1874 den tyska Venus-expeditionen till Kerguelen. B. har af trycket utgifvit, tillsammans med Copeland, Mittlere örter der in den zonen -0° und -1° der bonner durchmusterung enthaltenen sterne bis zu 9:e grösse, de astronomiska, geodetiska och magnetiska iakttagelserna i "Die zweite deutsche nordpolfahrt" (1873-74) samt, tillsammans med Neumayer, Internationale polarforschung (1882-83) och Die ergebnisse der deutschen stationen (1886); dessutom har han författat uppsatser i "Annalen der hydrographie und maritimen meteorologie". K.B. Börglum, fordom kungsgård i Hjörrings amt, Aalborg stift. Där vistades konung Knut den helige, när vendelborna 1086 började sitt uppror mot honom. Omkr. 1128 skänktes kungsgården till premonstratenserna (hvitbröderna), och så uppstod det berömda Börglum kloster, hvilket en längre tid var säte för biskopen i det kringliggande Börglum stift. Vid reformationen indrogs klostergodset och förlänades åt den afsatte biskopen Styge Krumpen, hvarefter det innehades af flera adelsmän. De förste lutherske biskoparna i Börglum stift bodde på B.; först den tredje, Laurits Nielssön, flyttade (1554) till Aalborg, efter hvilken stad stiftet sedan fick sitt namn. 1623 lades B. under den nyupprättade riddarakademien i Sorö, och 1669, efter upphörandet af nämnda akademi, blef det enskild egendom. Den gamla stiftskyrkan utgör f. n. (1905) herrgårdens ena flygel och är genom sitt läge ett viktigt sjömärke. Börje, socken i Uppsala län, Ullerakers härad. 4,707 har. 787 inv. (1904). B. utgör ett universitetets prebendepastorat i Uppsala stift, Ulleråkers kontrakt. Börjeson, Johan (John) Laurentius Helenus, bildhuggare, f. 30 dec. 1836 i Tölö socken, Halland, där fadern var komminister. Tidigt faderlös, kom han med modern till Göteborg och tillbragte under växlande sysselsättning - som sjöman, som skräddarlärling, som gravörelev - de första ungdomsåren. Enligt hans egen uppgift var det intrycken af Gustaf-Adolfs-stodens resande i Göteborg (1854), som verkade bestämmande på hans lefnadsriktning. 1858-65 studerade han vid konstakademien i Stockholm. 1861 debuterade han på Mindre (nuv. Dramatiska) teatern i sångspelet Farinelli, men återgick därefter till akademien. I Göteborg utställde han gruppen Heimer och Aslög, hvarefter han sattes i stånd att resa till Rom 1867. Han utförde där Kägelspelarna (marmor, 1870, i Göteborgs museum), gruppen Sjöjungfrur (för drottningen af Württemberg, i gips, i Göteborgs museum), Psyche och en Hästtämjargrupp (båda i gips, i Göteborgs museum) samt Fiskargosse på Capri (1875, marmor, nationalmuseum). I Rom planlades äfven den storslagna skissen till Monument öfver Sten Sture d. ä.: grupp af Sten Sture till häst jämte en fotkämpe, sockeln omgifven af många fristående figurer. Från Rom öfverflyttade B. 1876 till Paris, där han vistades till 1879. Där utfördes Fången viking, en Kristusbild för svenska kyrkan i Paris samt Ynglingen med sköldpaddan (1879, i brons, uppställd i museiparken i Stockholm). B. bosatte sig i Stockholm 1879, blef vice professor vid akademien 1882 och ord. professor efter Kjellberg 1886. År 1881 erhöll han första priset för skissen till en Holbergsstod för staden Bergen (aftäckt 1883). Därpå följde E. G. Geijers staty med sockelfiguren Tanken, aftäckt i Uppsala 1888. 1890 restes i Stockholm på riddarhusets gård den på ridderskapets och adelns bekostnad efter föregående täflan utförda stoden af Axel Oxenstierna, efterföljd 1892 af Scheele-stoden i Humlegården, samt 1893 af Nils Ericson-stoden på Centralplanen. Vid täflan för skiss till en Rytlarstod af Karl X Gustaf hembar B. åter ett första pris. Den kolossala sftoden aftäcktes 1896 i Malmö. 1897 aftäcktes Karl Xl-statyn i Karlskrona, 1901 Magnus Stenbock, ryttarstaty med sockelfigurer, i Hälsingborg, och John Ericsson-monumentet, byst med sockelfigur, i Stockholm, samt 1904 Karl IX:s ryttarstaty i Göteborg. Bland öfriga arbeten af B. märkas byster af N. Tessin d. y. (1887, trappuppgången i Stockholms slott), af Oskar II (1892, nationalmuseum), af J. Nordenfalk (1894), V. Rydberg (utanför Djursholms läroverk, andra exemplar i Jönköping, 1896, och på Rydbergs grafmonument i Göteborg), Gunnar Wennerberg (nationalmuseum, 1899) m. fl., vidare porträttgruppen Två syskon (utförd för grossh. Astrup), idealfiguren Simmaren (1885, glyptoteket i Köpenhamn), bronsgruppen Två bröder samt flera allegoriska gruppkompositioner, Musiken, Konstslöjden m. fl., som stannat på skissens stadium. Gruppen Tröst inköptes 1903 af nationalmuseum.

Börjeson i sin ateljé.</img>

B.   framstår  i  sina  mest  representativa  arbeten
som en högt  begåfvad  konstnär  af ett   utprägladt