Bönsöndag, den söndag i det kristliga kyrkoåret, hvilken infaller på 5:e söndagen efter påsk, eller söndagen närmast före Kristi himmelsfärdsdag. Evangelierna på denna söndag inbjuda till betraktande af bönens värde och välsignelse. Det är endast i Sverige och Finland, som namnet bönsöndag förekommer. I Norge och Danmark kallas samma helgdag 5:e söndagen efter påsk, ehuru äfven i dessa länder ämnet om bönen då alltid behandlas. I de protestantiska delarna af Tyskland bär denna söndag af ålder det latinska namnet Rogate (vocem jucunditatis). Jfr Es. 48: 20. Se vidare Rogate. J. V. B.* Bönveckan, den af evangeliska alliansen (se d. o.) till bön inom hela kristenheten bestämda vecka, som börjar med årets första söndag. I slutet af hvart år kringsänder evangeliska alliansens styrelse till alla kristna kyrkor och kyrkosamfund ett upprop till bönsammankomster under denna vecka jämte ett program med bön-ämnen för hvarje dag. Sammankomsterna hållas om kvällarna och inledas med ett föredrag öfver kvällens bön-ämnen. Tanken är att böner om någon för kristenheten viktig angelägenhet skola från hela jorden i en och samma stund uppstiga till himlen. - Om "bönveckan" i annan mening se Rogate. J. P. Bör, sjöv., forntida benämning på god vind, medvind. Börd (af bära, i bet. föda), jur., förvantskap genom födelse och således sammanfallande med hvad nu kallas skyldskap i motsats till svågerskap. Termen förekommer dels i sammansättningarna bördsrätt, bördköpt, bördlöst, bördeman och bördstalan, dels i uttrycken äkta och oäkta börd. Härvid tillräknas äkta börd någon i förhållande till en hans bak- eller sidoarfvinge, då han själf och alla de, som stå mellan honom och respektive bakarfvingen eller den för honom och sidoarfvingen gemensamma stammen, äro sina föräldrars äkta barn. Eljest befinner han sig i oäkta börd till bak- eller sidoarfvingen. Se vidare Arfvejord, Bördsrätt och Oäkta barn. A. W. Bördeman, jur., person, som framför andra är berättigad att till sig lösa fast egendom, som tillhört någon medlem af hans släkt. Jfr Bördsrätt. Bördestalan, jur. Se Bördstalan. Börding, skpsb. Se Byrding. Bördjärn, maskinb., de i en ångpannas eldstad liggande bärjärnen, som tjäna att uppbära rosten. Se Rost. Bördköpt jord, jur. Se Arfvejord. Bördlöst jord, jur. Se Arfvejord. Bördsrätt. 1. Jur. En lagbestämd företrädesrätt för någons äkta skyldemän att med andras uteslutande efter honom förvärfva viss hans egendom och på sådant sätt i 1734 års lag särskildt utmärkande lösningsrätt till såld eller pantsatt arfvejord (se d. o.) och fast egendom i stad. Skyldemännen emellan afgjorde närheten i arfsrätt försteget, dock så att fädernefränder voro bördemän i fråga om hvad i afhändarens hand var fädernearf och mödernefränder med afseende å det på mödernesidan arffångna samt jämlikt uttryckligt stadgande redan i k. förordning 27 juni 1720 bördsrätt tillkom allenast dem, som till afhändaren befunno sig i rätt upp- eller nedstigande linje eller vid skyldskap å sidorna i fjärde eller närmare led efter civil släkträkning. Genom k. förordningar 21 dec. 1857 och 22 dec. 1863 har sagda lösningsrätt omsatts i en rättighet att, då försäljning eller pantsättning egt rum inom nämnda s. k. bördsleder, bibehålla sig i sitt förvärf mot vissa på annan grund än skyldskap lösningsberättigade (negativ bördsrätt). Förordningarna afse dock allenast fast egendom, innehafd under eganderätt. Såsom lösningsrätt förefinnes än i dag bördsrätten med afseende å ständig besittningsrätt till vissa hemman, nämligen kronorusthåll, allmänna kronohemman, kronobergsmanshemman och under bruk skatteköpta hemman. För andra fall af nämnda slags besittningsrätt består åter en negativ bördsrätt af förut beskrifna art. Se vidare Arfsordning, Börd och Lösningsrätt. A. W. 2. Kam. Bördsrätt kallades under Johan III:s regeringstid den medlemmar af bondeståndet tillkommande rättigheten att tillhandla sig en villkorlig eganderätt till kronohemman. Under Karl IX fick ordet en mera inskränkt betydelse, näml. af besittningsrätt till kronohemman under en viss regent. När Gustaf II Adolf på 1620-talet införde köp af skatterätt (se d. o.), förlorade ordet bördsrätt sin speciellt kamerala betydelse. Kbg. Bördsrättsförsäljning, kam., fordom i Sverige förekommande villkorlig skatteförsäljning af kronojord till bönder. Bonden fick skatterätt till hemmanet, men under villkor, dels att det skulle stå kronan öppet att återköpa detsamma och dels att bonden icke skulle få sälja, förpanta eller bortbyta det till adelsman eller annan medlem af privilegieradt stånd, i hvilkens ego hemmanet kunde blifva skattefritt. Denna s. k. bördsrättshandel, som var i gång redan 1574, föranledde under Karl IX reduktion af en mängd s. k. bördsrättshemman. Kbg. Bördsrättshandel, kam. Se Bördsrättsförsäljning. Bördsrättshemman, kam. Se Bördsrättsförsäljning. Bördstalan (Bördestalan), jur., ett i rättegångsväg af en bördeman framställdt yrkande om att få lösa till sig fast egendom, som föryttrats af en till hans släkt hörande person. Jfr Bördsrätt. Bördstvist, jur., rättegång, som en person anställer i afsikt att få lösa till sig fast egendom, som föryttrats af någon af hans släkt. Jfr Bördsrätt. Börgefjeld l. Stora Börgefjeld, ett mäktigt fjäll, som sträcker sig i en stor båge från Vefsendalen i Nordlands amt åt s. ö. till Namsenälfvens källor i Nordre Trondhjems amt och till svenska gränsen. Det är till en ringa del betäckt af ständig is, och från de högsta topparna, Stor-Kjukkelen (1,030 m.), Bleikarfjeld (1,125 m.), Jengelfjeld (1,065 m.), Viermafjeld (1,260 m.), Jetnamsklumpen (1,520 m.) m. fl., utgå glaciärer. Hela fjället ligger ofvan trädgränsen. Börgen, Karl Nicolaus Jensen, tysk astronom, f. 1843 i Schleswig, studerade i Köpenhamn, Kiel och Göttingen, blef 1866 assistent vid observatoriet i Göttingen, deltog 1869-70 i den andra tyska nordpolsexpeditionen ombord på "Germania", utnämndes 1870 till observatör i Leipzig och 1874 till direktor för kejserliga marinens -