Trelleborg--Rydsgårds järnväg. Sträckan Börringe--Anderslöf, 8 km., öppnades för trafik 21 febr. 1884 och sträckan Anderslöf--Östratorp, 14 km., 1 okt. 1887. Byggnadskostnaden uppgick 31 dec. 1904 till 783,008 kr. Järnvägsbolagets styrelse har sitt säte i Anderslöf. Aktiekapitalet är 316,300 kr. A. d'A. Börrum (Borrum), socken i Östergötlands län, Hammarkinds härad. 3,591 har. 430 inv. (1904). Annex till Mogata, Linköpings stift, Hammarkinds kontrakt. Börs, fr. bourse (mlat. bursa, af grek. byrsa, lädersäck), penningpung. Under medeltiden begagnades ej fickor, hvarken på mans- eller kvinnodräkten, och börsar voro därför då alldeles oundgängliga. Man bar dem hängande vid bältet, ej sällan flera på en gång. Den lilla brukspersedeln erhöll med tiden mycket skiftande former jämte prydlig utstyrsel (se figurerna).

Indisk börs.

 Broderad tysk börs från 1530-talet.

 Läderbörs.

 "Tvillingbörs" med 2 glidringar.

 Metallbörs med ringbrynjeflätning.</img>

Börs (ty. börse, fr. bourse, eng. exchange) kallas 
den samhällsinrättning, som består i ett regelbundet, 
allmänt sammanträde på förut fastställda tider 
mellan en stads köpare och säljare i ändamål att 
underlätta omsättningen af handelsvaror, värdepapper 
eller arbetsprestationer, bestämda till art och 
beskaffenhet. Samma uppgift, som marknader och 
mässor (se d. o.) söka lösa med afseende på handeln 
i minut eller i småpartier, nämligen att sätta säljaren 
i tillfälle att råka köparen för köps inledande 
och afslutande, fyller börsen i den stora handeln, 
där köp såsom regel försiggår enligt förut fastställda 
varutyper, utan uppvisande af själfva varan eller 
på sin höjd med förevisande af prof å varan. Då 
köp å börs eger rum enligt vissa, kända grunder och 
bruk (usancer) i varor eller värden af viss beskaffenhet, 
lämnar börsen lämpligt tillfälle att rörande priset 
föra löpande anteckningar (notering), oftast 
genom därtill anställda mäklare (se d. o.), till ledning 
för handelsrörelsen såväl å börsen som utom 
densamma. Sålunda åstadkommen prisbestämning (i 
handeln med värdepapper kallad kurs) fastställes 
(noteras) antingen såsom verkligen betaldt eller blott 
såsom af säljare begärdt, resp. af köpare erbjudet 
pris, ibland dessutom olika enligt tidpunkten för 
varans aflämnande, omedelbart eller efter viss tid (å 
leverans). Till följd häraf användes börs äfven i 
öfverförd bemärkelse, om den samhällsgrupp, för 
hvilken börshandelns prisbestämning är vägledande 
("Stockholms börs" = Stockholms handelskår). 
Slutligen och i all synnerhet användes ordet såsom 
beteckning å byggnad, där sammanträdet hålles.

Någon större utveckling kunde börsväsendet uppnå, 
först sedan handeln från land till land upphört att 
bedrifvas endast af kringresande köpmän; härtill 
erfordrades den handelns koncentration i storstäder, hvilken 
blott senare tiders regelbundna samfärdsel mäktat 
åstadkomma. I samma mån som mässor aftagit 
i betydelse, ha därför börser, synnerligast under 
senare hälften af 1800-talet, vunnit allt större 
inflytande inom de länder, där världshandeln blomstrar. 
De flesta större handelsstäderna hafva för sin 
börs uppfört rymliga, delvis präktiga byggnader, 
däri man tillika ofta velat bereda utrymme för 
köpmännens fackorgan eller för deras sällskapliga ändamål 
(börsföreningar); i äldre tider hölls börsen 
vanligtvis under öppen himmel. Säkra uppgifter om 
börsers tillkomst finnas knappast för längre tid tillbaka 
än 1500-talet, då såväl Nord-Italiens som Flanderns 
större handelsstäder lära hållit börser, troligen mest 
för penningplacering i växlar; beteckningen börs 
anses härstamma från Bruges -- mäklarhuset van 
der Burse hade i sin skylt tre penningpåsar (mlat. 
bursa). London, Antwerpen, Lyon och något senare 
Amsterdam nämnas äfven som på den tiden 
betydande börsplatser. På 1600- och 1700-talen 
utvecklade sig i synnerhet börshandeln med aktier; 
hit hör de stora kompaniernas tidehvarf, då allmänheten 
frestades att använda sina sparade medel 
till andelar i bolag, som afsågo bl. a. kolonisation i 
aflägsna länder. Vilda spekulationsperioder utmynnade 
då ofta i olycksbringande kriser (se 
Handelskompani, Kris och Law) och Amsterdam, 
London, Paris företedde tidtals ett onaturligt 
stegradt börslif af sorglig ryktbarhet.

Från detta tidehvarf härleda sig äfven börser i 
Norden. Äldst är här Köpenhamns börs, uppförd af 
Kristian IV åren 1619--24, men troligen först omkr. 
1630 tagen i bruk för ändamålet. Byggnaden utgör 
ett bland de vackraste prof på äldre dansk arkitektur 
och användes fortfarande i samma syfte. Intill 
långt fram på 1800-talet togs den blott till en ringa 
del i anspråk för börssammanträden; den inköptes 
1855 af grosshandelssocieteten från kronan. I Norge 
infördes på 1700-talet börser i både Kristiania 
(1708) och Bergen, å båda ställen på enskild väg 
och till en början i förhyrda lokaler. Först 1829 
anskaffades genom aktieteckning egen börsbyggnad 
i Kristiania; Bergens 1861 uppförda, 1893 
ombyggda och utvidgade börsbyggnad är långt ståtligare 
än Kristianias. I Stockholm lär börs länge ha 
hållits å Stortorget, då det 1661 å allmän rådstuga 
beslöts att uppföra en börsbyggnad vid Järntorget. 
Beslutet sattes dock ej i verket, och utan framgång 
blef äfven en rad förslag från 1728 och följande 
år (af stadsarkitekten J. E. Carlberg) att låta 
uppföra en gemensam rådhus- och börsbyggnad. Först 
sedan ständerna 1756 medgifvit upptagande af en