hög ståndpunkt. Han hugnades med friherrlig värdighet och sökte i ett omåttligt lefnadssätt tröst för mistningen af sin frihet, blef sjuklig och dog 1719, sedan han kort förut rättsligen åtalats för att ha inledt underhandlingar om öfverflyttning till Preussen. En bronsbyst öfver B. restes 1892 i Meissen. Biogr. af Engelhardt 1837. -- B. var broder till svenske skalden K. V. Böttigers farfars far. Böttger, Charlotte Elisabeth Amalie, dansk skådespelerska. Se Rose, K. P. Böttger, Rudolf Kristian, tysk kemist, f. 1806 i Aschersleben, var från 1835 lärare vid fysikaliska föreningen i Frankfurt a. M. och dog 1881. Han uppfann bl. a. metoden att taga galvanoplastiska kopior af graverade tryckfärdiga kopparplåtar, användningen af kalciumsulfhydrat för afhåring af djurhudar (1839; "B:s depilatorium") och (tillsammans med Bromeis, 1842) etsningen å glasplåtar l. hyalografien (se d. o.). B. lär hafva samtidigt med Schönbein 1846 uppfunnit bomullskrutet och kollodium. Vidare uppfann B. försilfring af glas, förnickling af lätt oxiderbara metaller, nya sätt att framställa tallium, cesium och indium m. m., hvarjämte kemien har honom att tacka för en stor mängd intressanta reaktioner. Med orätt tillskrifva tyskarna B. den för säkerhetständsticksindustrien grundläggande idén att anbringa den röda fosforn på ett plån, mot hvilket stickan gnides; prioriteten därvidlag tillkommer nämligen svensken professor G. E. Pasch, som 1844 uttog patent därå, och hvars uppfinning var känd för B., då denne 1848 upptog tanken. Böttger, Adolf, tysk skald och öfversättare, i. 1815 i Leipzig, d. 1870, lämnade 1840 en utmärkt öfversättning af Byrons samlade arbeten (7:e uppl. 1891) och sedermera öfversättningar af Pope, Goldsmith, Milton, Ossian och några af Shaksperes dramer. Såsom själfständig skald uppträdde han 1846 med Gedichte (7:e uppl. 1851). Hans diktning är rytmiskt välklingande, men saknar känslodjup. Nämnas må hans naturskildrande sagodikt Die pilgerfahrt der blumengeister (1851), de poetiska berättelserna Habana (1853), Der fall von Babylon (1855) och Die tochter des Kain (1865) samt dramat Agnes Bernauer (1845; 3:e uppl. 1850). Gesammelte werke utkommo 1864--66 (2:a uppl. 1889). Böttger, Frederik Kristian, dansk arkitekt, f. 1838, lärare vid tekniska skolan i Köpenhamn, har utfört Toldbodsbyggnaden (jämte V. Dahlerup) och flera privathus i Köpenhamn samt mer än 1,000 arbetarbostäder. Böttgers depilatorium, tekn. farm. Se Depilatorium. Bötticher, Karl Gottlieb Wilhelm, tysk arkeolog, autodidakt, f. 1806 i Nordhausen, d. 1889 i Berlin, var 1838--75 lärare i ornamentsritning vid konstakademien därstädes, 1844--75 professor i tektonik vid byggnadsakademien samt 1868--76 föreståndare för Berlinmuseets skulptursamling. Han blef 1853 filos. hedersdoktor i Greifswald. Hans förnämsta arbete är Die tektonik der hellenen (1844--52; 2:a uppl. 1873--81), som blef bestämmande för mångas uppfattning af den grekiska tempelbyggnadskonsten, men numera är vederlagdt i de flesta af sina grundtankar. B. var i sitt åskådningssätt mera antikvarie än arkeolog med konstnärlig blick. Hans uppfattning var dogmatisk och ohistorisk. Rätt mycket af värde innehåller hans arbete Der baumkultus der hellenen (1857). Bötticher, Karl Heinrich von, tysk politiker, f. 1833 i Stettin, var 1860--61 generalassessor i kammarrätten i Berlin, därefter anställd i flera provinsstyrelser och inträdde 1864 såsom biträde ("hilfsarbeiter") i preussiska handelsministeriet. 1865 tog han afsked ur statstjänsten för att öfvertaga ett kommunalt ämbete i Stralsund. Därifrån kallades han 1869 till tjänsteman i inrikesministeriet, där han utmärkte sig genom arbetskraft och skicklighet och 1872 utnämndes till föredragande råd. Emellertid återgick han till den lokala förvaltningen först i Hannover, sedan såsom regeringspresident i Schleswig samt blef där 1878 vald till ledamot af tyska riksdagen, i hvilken han med ifver uppträdde för Bismarcks tullpolitik. 1879 blef han öfverpresident i Schleswig-Holstein, 1880 statssekreterare för inrikes ärenden och preussisk statsminister samt 1881 rikskanslerens ställföreträdare. År 1888, efter Puttkamers afgång, utnämndes han till vicepresident i preussiska statsministeriet. B. har särskildt varit verksam för de socialpolitiska lagarna, i synnerhet för invaliditets- och ålderdomsförsäkringslagarna. Efter Bismarcks afgång nämndes han såsom en af kandidaterna till rikskanslersplatsen, som då besattes med Caprivi. 30 juni 1897 erhöll han på begäran afsked ur ministären och utnämndes i nov. s. å. till öfverpresident i provinsen Sachsen. ^{J. F. N.} Bötticher (Boetticher), Adolf Gustav, tysk arkeolog, f. 1842, d. 1901, var en bland ledarna af de 1875--81 företagna storartade utgräfningarna i Olympia (se d. o.) och utgaf öfver dem det framstående populärvetenskapliga arbetet Olympia, das fest und seine stätte (1883; 2:a uppl. 1886). Han skref vidare Auf griechischen landstrassen (1883), Akropolis von Athen (1888) och Die bau- und kunstdenkmäler der provinz Ostpreussen (1892--98; 2:a uppl. 1898 ff.). Böttiger, Johann Friedrich. Se Böttger. Böttiger. 1. Karl August B., tysk arkeolog och skriftställare, f. 1760 i Sachsen, d. 1835 såsom öfverinspektor vid antiksamlingarna i Dresden, var 1791--1804 rektor vid gymnasiet i Weimar och trädde därunder i nära beröring med Wieland, Goethe och Schiller. B. var en mycket beläst mångskrifvare. Bland hans arbeten märkas Sabina, oder morgenscenen im putzzimmer einer reichen römerin (1803; 3:e uppl. 1878), Amalthea, oder museum der kunstmythologie und bildenden alterthumskunde (3 bd, 1821--25) samt de ännu beaktansvärda uppsatserna om antikens teaterväsende bland Kleine schriften archäologischen und antiquarischen inhalts (3 bd, 1837--38). 2. Karl Wilhelm B., den föregåendes son, tysk historiker, f. 1790, d. 1862, från 1821 professor i Erlangen, vinnlade sig icke så mycket om lärd forskning som om en populär framställning. Hans mest kända arbeten äro Allgemeine geschichte für schule und haus (1824; 12 :e uppl. 1856) och Geschichte des kurstaats und königreichs Sachsen (2 bd, 1830--31, 2:a uppl. 1868--70). Böttiger. 1. [Lars Fredrik] Karl Vilhelm B. (de första två förnamnen bortlade han