Börstig, socken i Skaraborgs län, Frökinds härad. 3,513 har. 796 inv. (1904). B. bildar med Kärråkra och Brismene ett konsistoriellt pastorat i Skara stift, Falköpings kontrakt. Börstil, socken i Stockholms län, Frösåkers härad. 21,603 har. 3,745 inv. (1904). B. bildar med Östhammars stad ett regalt pastorat i Uppsala stift, Olands och Frösåkers kontrakt. Börtingen (i Norrbotten Börstingen), zool. Se Laxsläktet. Börup (Borup), Morten, dansk skolman, bondson, f. omkr. 1445 i byn Börup s. om Aarhus, började sin skolgång först vid 27 års ålder, efter att ha lämnat jordbruksarbetet på grund af rättarens misshandling. Han blef student 1479 och sedermera magister i Köpenhamn, tog doktorsgraden i Köln och blef 1491 rektor i Aarhus. I bortåt 30 år styrde han denna skola, som vann stort rykte; många af reformationstidens mest kände män nämnas bland hans lärjungar (bl. a. Hans Tausen och Johan Friis). B. dog 1526 som präst vid Aarhus domkyrka. Han skref en latinsk majvisa och en annan latinsk visa om de danska städerna samt lät skolungdomen vid fester uppföra allehanda skådespel. E. Ebg. Bösarp. 1. Socken i Malmöhus län, Skytts härad. 1,422 har. 648 inv. (1904). B. bildar med Simlinge ett regalt pastorat i Lunds stift, Skytts kontrakt. - 2. Socken i Malmöhus län, Vemmenhögs härad. Se Hassle-Bösarp. Bösendorfer, Ignaz, österrikisk pianofabrikant, f. 1796 i Wien, d. 1859, grundade 1828 därstädes en pianofabrik, som efter honom träget utvecklats af hans son Ludwig B. (f. 1835) och är den förnämsta dylika i Österrike samt äfven internationellt ansedd. Firman öppnade 1872 en "konzertsaal Bösendorfer", som spelar en stor roll i Wiens musiklif. Bösing l. Pösing (ung. Bazin), en af ringmur omgifven stad i ungerska komitatet Pressburg. 4,818 inv. (1900), slovaker och tyskar. Vinodling och bergsbruk. Mineralkälla. (K. B. W.) Bössa. Se Handeldvapen. Bössa (Lagerbössa), maskinb., detsamma som lagerdosa. Se Axellager. Böszörmény [bö'sörmenj], Hajdu-Böször-mény, stad i ungerska komitatet Hajdu. 25,065 inv. (1900), ungrare. Sädesodling, boskapsskötsel, stora marknader. Förr hufvudort i hajdukernas (se d. o.) distrikt. K. B. W. Bötavård, krigsv. Se Byavård. Bötel, Heinrich, tysk operasångare, f. 1858 i Hamburg, där hans höga hjältetenor upptäcktes af teaterdirektören Pollini 1881 och efter någon tids utbildning väckte sensation på stadsteatern 1883. Sedan dess har B. sjungit flerstädes i Europa och Amerika. I Stockholm uppträdde han 1890 såsom Manrico i "Trubaduren", Raoul i "Hugenotterna", Lyonel i "Martha" och Fernando i "Leonora". A.L. Böter, jur., dels ett straff, som består i förlust af en viss summa penningar, dels den penningsumma, som någon blifvit dömd att sålunda utgifva. Efter Sveriges äldre rätt kunde enligt regeln alla brott försonas med böter, åtminstone när den förorättade därmed åtnöjdes. Af ålder funnos dock brott, vid hvilka en godtgörelse medelst böter icke var möjlig. Efter hand ökades de urbota målens antal, men ännu i 1734 års lag voro böter straffet för många grofva förbrytelser. Senare lagar och författningar utbytte alltmer bötesstraffet emot andra straffarter, mestadels frihetsstraff, och denna utveckling nådde sin fullbordan med vår nu gällande strafflag. Böter förekomma där endast för mindre betydande förseelser. Större användning har bötesstraffet inom den del af straffrätten, som faller utom strafflagens område. För s. k. polisförseelser (öfverträdelser af stadganden, som äro gifna till främjande af allmän ordning och säkerhet, sundhet o. d.) äro böter det vanliga straffet. - Enligt strafflagen är minsta bot 5 kr. och högsta bot i regeln 500 kr. Undantagsvis kunna dock böterna uppgå till högre belopp. I särskilda lagar och författningar stadgas också flerstädes böter till mindre belopp än 5 kr. Böter, som ådömas enligt strafflagen, tillfalla kronan. Särskilda lagar och författningar bestämma ej sällan annorlunda i fråga om de böter, som i dem stadgas; ofta erhåller enligt dem åklagaren (och angifvaren, om sådan finnes) viss andel af böterna. Om den, som blifvit dömd till böter, icke frivilligt erlägger dem, skall utmätning ega rum. På det att den sakfällde ej må blottas på det nödvändigaste eller honom beröfvas nödiga medel för utöfningen af hans yrke, är dock viss egendom undantagen från utmätning. Saknas tillgång till böternas fulla gäldande, förvandlas de till fängelse. Jfr Afkortning. J. H-r.* Böteslängd l. Saköreslängd, förteckning på ålagda böter. Sådan förteckning skall upprättas af alla domstolar och andra myndigheter, som ega att ålägga böter, och tillställas den myndighet, som det åligger att indrifva böterna. J. H-r.* Bötom (fi. Karijoki), konsistoriellt pastorat af 3:e kl., Vasa nedre kontrakt, Åbo ärkestift, Vasa län, Närpes domsaga, Ilmola härad, Finland. Landareal 123 kvkm. Befolkningen, finsktalande, 2,641 pers. (1902). Det inom socknen belägna Bötomberget är ett af de betydligare enstaka berg i södra Österbotten. A. G. F. Böttcher, J. F. Se Böttger. Böttcher, Kristian Edouard, tysk genremålare, f. 1818 nära Aachen, d. 1889 i Düsseldorf, målade idyller ur folklifvet och. barnvärlden och vann mycken popularitet. Böttger (Böttcher, Bottiger), Johann Friedrich, tysk tekniker, f. 1685 (eller 1682) i Schleiz, kom som gosse i apotekarlära i Berlin och egnade sig med stor vetgirighet åt kemiska studier, sysslade i hemlighet med alkemi och blef så beryktad för sitt guldmakeri, att han 1701 fann rådligast rymma till Sachsen. Detta lands vinningslystne regent August II lät fasttaga ynglingen, och B. hölls sedan i hela sin lefnad som en noga bevakad fånge i Dresden och Meissen för att göra statsfinanserna nytta medelst rönen i sitt laboratorium. Af hans guldmakeri vardt intet; däremot lyckades han 1708 framställa det s. k. röda porslinet (eg. blott stengods) af lerjord från Meissentrakten. Sedan B. kort därefter upptäckt kaolin från ett lager vid Aue, framställde han efter upprepade försök hvitt porslin af utmärkt skönhet och godhet, det s. k. Meissenporslinet, det första fältspatäkta porslin i Europa. I slottet Albrechtsburg i Meissen inrättades 1710 en porslinsfabrik med B. som ledare och tillverkningssättet omgärdadt som en statshemlighet. B. bragte inom få år fabrikationen till en