kärleksförhållande till Gustaf II Adolf ha inledts, då Abraham C. i affärer besökte konungen vid Pleskovs belägring 1615. Emellertid tyckas nyare forskningar ge vid handen, att någon "Margareta C." aldrig existerat, utan att grefvens af Vasaborg mor hetat Margareta Slots och troligen stått i något släktskapsförhållande till släkten C. Jfr härom H. Fröding, "Grefve Gustaf Gustafssons af Vasaborg mor" (i Sv. hist. tidskr. 1902). 2. Johan C., den föregåendes son, rättslärd, född i Gent (födelseår okändt), blef juris utriusque doktor och skötte en tid en juridisk professur i Amsterdam, men flyttade sedan till Sverige, där han efter fadern blef borgmästare i Göteborg. Han blef 1652 adlad af drottning Kristina och afled s. å. Hans bref till Gustaf Adolf utgåfvos 1626 under titeln Epistolarum centuria prima ad invictissimum Gustavum Adolphum, regem Sueciæ. Cabillonum, latinskt namn på Châlon-sur-Saône. Cabinda. Se Kabinda. Cabinet [kä'binet], eng. statsr., den brittiske regentens för rikets styrelse samfälldt ansvarige förnämste rådgifvare, samtliga tillhörande kretsen af hans rådsherrar (privy councillors). Denna småningom historiskt uppkomna, aldrig uttryckligen i lag stadgade, styrande kommitté inom privy council motsvarar den svenske konungens statsråd samt inom andra konstitutionella länder konseljen eller ministerrådet. Se vidare Kabinett och Storbritannien (författning). Cabinet noir [kabinä n*ar], "svarta kabinettet", populär benämning på anstalter inom vissa stater för öppnande och undersökning i politiskt syfte af till postverket inlämnade bref. Se vidare Brefhemlighet. Cabira, lat. Se Kabeira. Cabiro, pseudonym för P. Hansen, dansk författare. Cable [kei'bl], George Washington, amerikansk novellförfattare, f. 1844 i New Orleans, var först bokhållare, sedan soldat i de konfedererades armé under inbördeskriget. C. gjorde lycka som skildrare af kreolernas lif i Louisiana, en dittills okänd och icke behandlad fas af det moderna Amerika. Efter Old creole days (1879) följde The grandissimos [grandissimes] (1880) och Dr Sevier (2 bd, 1884). The creoles of Louisiana (s. å.), The silent south (1885) och The negro question (1890) äro socialekonomiska undersökningar. Af hans senaste berättelser må nämnas John March, southerner (1895), The cavalier (1901) och Bylow hill (1902). På svenska föreligger "Ur creolernas lif" (1883). Cabo (sp.), kap, udde. Cabochon [kabå*å'], fr. (af caboche, tjockt hufvud), en ofvan rundslipad ädelsten (se d. o.). Cabo Corso, portugisiska namnet på Cape Coast castle (se d. o. och Afrikanska kompaniet). Cabo da Roca. Se Roca. Cabo Espartel. Se Spartel, Kap. Cabo Frio, udde med fyrtorn på Brasiliens kust, i staten Rio de Janeiro, under 23° 0' 42" s. br. och 41° 57' v. lgd, bildar sydspetsen af en omkr. 5 km. lång, ända till 394 m. hög öklippa. Den ända till 200 m. djupa kanal, som skiljer ön från fastlandet, erbjuder fullkomligt skydd åt äfven de största fartyg, användes som krigshamn och trafikeras af de till Rio de Janeiro norr ifrån kommande ångfartygen. Vid södra änden af kanalen, vid Araruama-lagunen, ligger Cidade do Cabo Frio, som anlades redan 1575, har god hamn och stora saliner, men aldrig har kunnat komma sig upp till följd af sitt osunda läge. Cabot [kä'b*t] l. Caboto [kabåtå], Giovanni och Sebastiano, tvenne upptäcktsresande. Den förre föddes troligen i Genova omkr. 1420, blef sedan naturaliserad i Venezia och kom till Bristol omkr. 1472, där han bosatte sig som köpman och dog omkr. 1498. Den senare, son till föregående, föddes i Bristol 1474. Det är möjligt, men ej bevisligt, att Sebastiano var med på den färd, som fadern företog i maj 1497 efter att af engelska regeringen året förut ha erhållit fullmakt att uppsöka "öar, länder m. m., okända för de kristna folken". På denna färd upptäcktes 24 juni den ö, som sedermera kallats Cape Breton samt Nova Scotia, men som då erhöll benämningen "Terra de prima vista". 1498 företogs en ny expedition till dessa trakter. Dessa båda färder utgingo från Bristol, hvarifrån åtskilliga liknande expeditioner utsändes under det följande decenniet, men det kan ej utredas, hvilken andel C. hade däri. Sebastiano (se porträtt) nämnes först 1512, då hans kartografiska insikter anlitades af Henrik VIII. Missnöjd med dennes bristande uppmuntran, begaf sig C. nämnda år till Spanien, där han 1515 blef "piloto real". Han kallades ock till medlem af det indiska rådet. Äfven nu

blef C. missnöjd och återvände till England, där
han synes ha deltagit i förberedelserna till en
expedition, men begaf sig 1519 åter till Spanien, där
han af Karl V utnämndes till storlots. Efter att
några år ha sysslat med undersökningar öfver
kompassens af Columbus först observerade variationer,
trädde han 1526 i spetsen för en af Sevilla-köpmän
utrustad expedition till Syd-Amerika, afsedd att
grunda ett spanskt välde på världsdelens östra kust.
Efter fleråriga förfelade ansträngningar återvände
han 1530 till Spanien, dömdes till fängelse och
förvisning för pliktförsummelser, men återfick 1533 sin
förra ställning. De följande åren upptogos af några
smärre resor samt af hans tjänsteplikter som
lotsexaminator i Sevilla. 1547 kallades han af Edvard
VI till England, där han blef ett slags högste chef
för Englands sjöväsende samt styresman för
"Company of merchant adventurers", hvilket kompani
utsände bl. a. den första nordöstpassageexpeditionen
(se Willoughby, H.). Han dog sannolikt på
hösten 1557. Jfr Arber, "First three english books
on America" (1885), Weare, "Cabot's discovery of
North America" (1897), Beazley, "J. and S.
Cabot" (1898), samt Harrisses arbeten.
G. Stg.

Cabotage [kabåta*], fr., Kabotage,
handelssjöfart vid kusterna. Se Kustfart.

Caboto. Se Cabot.

Cabo Verde, portugisiska namnet på Kap Verde.

Cabra, kretsstad i spanska prov. Córdoba, i en

Tryckt d. 14/9 05

Ord, som saknas under C, torde sökas under K.

4 b. 30