Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Calamariidæ ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sekundär ved och tillväxt utåt. Den omfattar två
familjer, Calamariaceæ, hvars förnämsta typ är
Calamites (se d. o.), och Protocalamariaceæ,
representerad genom Asterocalamites (se d. o.).
A. G. N.
Calamariidæ, zool. Se Calamaria.
Calamatta, Luigi, italiensk kopparstickare,
f. 1802, kom 1822 till Paris, blef 1837 professor
i Bruxelles och sedermera i Milano, där han dog
1869. Till en början graverade han efter moderna
mästare, t. ex. Ingres (Ludvig XIII:s bön, ett
exemplar i nationalmuseum), Ary Scheffer och Delaroche,
samt utgaf åtskilliga porträtt, af hvilka hans blad efter
Napoleon I:s dödsmask är det mest bekanta. Senare
vände han sig till de äldre italienske mästarna: Rafael
(Freden, Madonna da Foligno), Leonardo da Vinci
(Mona Lisa Gioconda), Giulio Romano m. fl.
Calame [kalam], Alexandre, schweizisk
landskapsmålare, lärjunge af Diday, f. 1810, d.
1864 i Mentone, vann utomordentligt bifall genom
sina färg- och fantasirika framställningar af
alpvärlden. De fyra dagstiderna och De fyra
årstiderna, åtta landskap, räknas till hans mest
betydande arbeten. Hans uppfattning af alpnaturen
utmärker sig för storhet och käckhet. För sin
stora popularitet hade han emellertid att tacka
förnämligast sina litografier och raderingar. I Berlins
nationalgalleri och flera museer i Tyskland är C.
godt representerad. Han var mycket ansedd och
eftersökt äfven som lärare. Bland hans lärjungar
var Edvard Bergh. Jfr E. Rambert, "A. Calame,
sa vie et son oeuvre" (1884). [**ligatur oe]
(G–g N.)
Calamianes, en till Filippinerna hörande ögrupp,
mellan Palawan och Mindoro, består af de större
öarna Linapacan, Barragon l. Calamian och
Busuanga samt de mindre Coron Pequeña, Iloë och
Cuyos-öarna, med en sammanlagd areal af 1,600
kvkm. Öarna äro delvis bergiga och mycket bördiga,
men osunda. Hufvudprodukter äro kokosnötter, ris,
kaffe, sockerrör, tobak. På Calamians nordkust
ligger hufvudorten, Culion. Befolkningen består af
tagaler, malajer, kineser och blandade. Med norra
delen af Palawan bildar ögruppen provinsen C.,
3,452 kvkm. Omkr. 15,000 inv.
Calamin, miner. Se Kalamin.
Calamintha Lam., bot., växtsläkte af fam.
Labiatæ, utaf hvilket i Sverige finnes en art, C. acinos
(harmynta), en liten, på torra ställen lefvande
ört med små, vanligen violetta blommor i talrika
kransar. Af C. alpina Lam. erhålles det som medel
mot bröstsjukdomar bland Alpernas befolkning
berömda schweizerteet.
G. A. (G. L–m.)
Calamites Suckow, paleobot., ett till de
fräken-artade kärlkryptogamernas klass (Equisetales) och
kalamariacéernas familj (Calamariaceæ) hörande
släkte från devoniska, stenkols- och permiska
perioderna, hvars lämningar i synnerhet äro vanliga i
de produktiva stenkolsbäddarnas mellersta och öfre
afdelning. Från ett underjordiskt krypande eller
uppstigande ledadt rhizom, hvars från lederna
utgående krans- eller knippevis ställda birötter
nedträngde i den sumpiga marken, uppstego de raka
stammarna, hvilka stundom voro trädartade, ända
till 20–30 meter höga. De voro ledade, med
ihåliga mellanleder (internodier), skilda genom en
tvärvägg (diafragma) vid leden, samt uppburo vid
lederna grenar, efter hvilkas ställning man särskilt
olika undersläkten. Än (Calamitina eller
Calamophyllites) voro grenarna vid leden tättställda,
bildande en krans, men endast förekommande vid vissa
leder, skilda genom ett bestämdt antal internodier,
än (Eucalamites) förekomma glest, men regelbundet
ställda grenar vid hvarje led, än åter
(Stylocalamites) äro grenarna sparsamma, enstaka, utgående
från sinsemellan aflägsna leder. De grenar, som utgå
från rhizomen, tilltaga hastigt i tjocklek uppåt och äro
därför vid basen omvändt kägelformade, hvilket
stundom föranledt förväxling mellan bas och stamspets.
Grenarna, som själfva äro ledade, uppburo vid
lederna de kransställda, ennerviga bladen, hvilka än
äro smala, framåtriktade (Asterophyllites, se d. o.),
än äro utbredda i samma
plan (Annularia, fig. 1).
Dessa båda typer
uppfattades förr som
särskilda släkten; hos den
senare äro bladen vid
basen stundom med
hvarandra förenade, ehuru i
mindre grad än hos
Equisetum; vid
stammens tillväxt i tjocklek
blifva dock bladen
fullständigt åtskilda.
Bladbärande grenar af
Calamites sammanfattas
stundom under benämningen
Calamocladus. Med
hänsyn till stammarnas
anatomiska byggnad kan
Calamites jämföras med en
Equisetum, hvars
kärlknippen tänkas hafva
 |
|
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
