Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Calamariidæ ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ax med tättställda, alternerande, uppåtböjda
bladkransar, hos hvilka sättet för sporangiernas
anhäftning ännu ej kunnat konstateras.
A. G. N.
Calamitina, palebot. Se Calamites.
Calamocladus, paleobot. Se Calamites.
Calamodendron, paleobot. Se Calamites.
Calamodus, zool. Se Kärrsångarsläktet.
Calamoherpe, zool. Se <sp>Kärrsångarsläktet</sP>.
Calamophyllites, paleobot. Se Calamites.
Calamopora Goldf., paleont., paleozoiskt
korallsläkte, synonymt med Favosites.
Calamostachys, paleobot. Se Calamites.
Calampelis, bot. Se Eccremocarpus.
Calamus (lat., grek. kalamos), strå, rör, stängel;
skrifrör hos greker och romare.
Calamus, bot. 1. Rotting, Calamus L.,
växtsläkte af fam. Palmæ. Det innefattar
palmer, inhemska i de tropiska delarna af Asien och
Australien. De hafva icke, såsom de öfriga palmerna,
någon krona af blad i stammens spets; i stället
sitta bladen, som äro parbladiga, taggiga och
utlöpande i ett taggigt klänge, spridda utefter
stammen. Stammen är grenig och smal – högst 0,3
dm. tjock –, men ofta mycket lång, ända till 150
m. Medelst denna stam samt klängena klättra dessa
växter uppefter och emellan trädstammarna samt
göra därigenom skogarna nästan ogenomträngliga.
De från det yttre hyllet frigjorda stammarna af C.
Rotang L. m. fl. arter nyttjas, under namn af
rotting eller spanskt rör, till käppar, stolar m. m.
Frukterna af C. Draco Willd. lämna ett slags
drakblod. – 2. Ett slags stam (se d. o.).
Ldt. (G. L–m.)
Calanca-dalen, en 25 km. lång sidodal till
Mesocco-dalen, i Rhätiska alperna, i schweiziska
kantonen Graubünden. En stor del af invånarna,
som utgöra ett antal af 1,444 (1901), göra
utvandringar till främmande länder för att såsom murare,
sotare, glasmästare o. s. v. förtjäna sitt uppehälle.
Calanda, kalkberg i schweiziska kantonen
Graubünden, mellan Rhen och Tamina. 2,808 m. högt.
Calando (it., af calare, sjunka), mus., aftagande
i tonstyrka och tillika i hastighet.
Calandra, zool. Se Kornborraren.
Calandrelli, Giuseppe, italiensk
naturvetenskapsman, f. 1749, d. 1827 i Rom, professor
i matematik vid collegio romano i Rom och direktor för
observatoriet vid denna anstalt, skref en mängd
uppsatser i astronomi, mekanik och fysik.
Calandrelli, Alexander, tysk bildhuggare,
f. 1834 i Berlin, son af en dit inflyttad stenskärare
Giovanni C. (d. 1852), var lärjunge af
konstakademien därstädes 1848–52, sedermera hos Fr.
Drake och F. A. Fischer. Han utförde först smärre
figurer och öfvergick småningom till större, dels att
börja med i silfver till uppsatser och minnesskänker,
dels i brons, såsom en stod af Cornelius (förhallen
i Altes museum i Berlin) och general Yorks staty, till
Fredrik Vilhelm III:s monument i Köln. Han har
dessutom utfört Fredrik Vilhelm IV:s ryttarstod
framför nationalgalleriet i Berlin samt andra
monumentala verk i Berlin och annorstädes i Tyskland.
Död i Berlin 1903.
G–g N.
Calandrinia, bot. Se Portulacaceæ.
Calandrone [-dråne], it., mus., ett flöjtliknande
instrument, som begagnas af den italienska allmogen.
Calanus, zool. Se Fisk-åt.
Calappa, zool., ett till krabbornas afdelning
hörande kräftdjurssläkte, med mer eller mindre
cirkelformig ryggsköld, som saknar tornlika utskott, men
baktill har laterala utvidgningar, under hvilka de
sista fotparen kunna döljas. "Händerna" äro mycket
stora, så att de kunna täcka kroppens hela främre
hälft. Släktet omfattar ett tiotal arter, som till
största delen tillhöra Indiska oceanen. Medelhafvet
har en art, C. granulata L.
A. Sg.*
Calarassi, krigsv., benämning på kavalleriet vid
Rumäniens territoriella trupper (se Rumänien,
försvarsväsende).
Calas [kala’s], Jean, fransk martyr, f. 1698 i
Lacaparède, nära Chartres, af protestantiska
föräldrar, idkade stora handelsaffärer i Toulouse. 13
okt. 1761 fann man en af hans söner hängande död
i ett varumagasin. Sonen hade på sista tiden varit
svårmodig, men enär han uppgafs hafva öfvergått
eller åtminstone tänkt öfvergå till katolicismen,
begagnade sig det fanatiska katolska prästerskapet af
denna omständighet till att beskylla fadern för att
af religiösa motiv ha mördat sin son. Hela familjen
kastades i fängelse, och C. själf blef trots bedyrandet
af sin oskuld af parlamentet i Toulouse dömd att
rådbråkas. Domen verkställdes där 9 mars 1762.
Hans egendom konfiskerades, och hans barn insattes
i kloster. Änkan med en son for därpå till Genêve.
Voltaire antog sig emellertid inom kort denna sak
och bragte processen till allmänhetens kännedom
genom skriften "Sur la tolérance à cause de la mort
de Jean C." En revision företogs, och C. samt hans
familj förklarades oskyldiga af parlamentet i Paris,
hvarefter den konfiskerade egendomen återställdes
samt 30,000 louisdorer öfverlämnades till familjen
såsom gåfva från Ludvig XV. Se Coquerel, "J. C.
et sa famille" (2:a uppl. 1870), och E. Hertz,
"Voltaire und die französische". Jfr Voltaire.
Calascibelta [-*i-], stad i italienska prov.
Caltanissetta (Sicilien), med pittoreskt läge 478 m. ö. h.,
på en bergskägla, midtemot Castrogiovanni. 9,022
inv. (1901). Spannmåls- och olivodling samt
silkesmaskafvel bedrifvas i stor skala.
Calascione [-a*åne] l. Colascione, ett i
Italien brukligt stränginstrument, som har likhet med
en mandolin.
Calata, en i början af 1500-talet bruklig
italiensk och spansk dans i stillsamt tempo och 2/4 takt.
Calatafimi, stad i italienska prov. Trapani
(Sicilien), s. v. om Palermo. 11,426 inv. (1901).
Förträfflig ost. I närheten ruiner af det gamla Segesta,
som 828 förstördes af sarasenerna. Vid C. vann
Garibaldi 15 maj 1860 en seger öfver de
neapolitanska trupperna under Landi.
Calatanisetta, prov. och stad på Sicilien. Se
Caltanissetta.
Calatayud, stad i spanska prov. Zaragoza
(Aragonien), vid floden Jalon, 522 m. ö. h. 11,526 inv.
(1900). Siden- och läderfabrikation. Det byggdes
af araberna, 3 km. v. om forntidens Bilbilis,
Martialis’ födelseort. Staden, genom hvilken järnvägen
till Madrid går och i hvilken flera vägar
sammanlöpa, skyddas af ett fort.
Calathea, bot. Se Marantaceæ.
Calatrava, fordom fast slott i spanska prov.
Ciudad Real (Nya Kastilien), vid floden Guadiana. Där
stiftades Calatrava-orden.
Calatrava, don José Maria, spansk statsman,
Ord, som saknas under C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
