975-976 (Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Calamites - Calamitina - Calamocladus - Calamodendron - Calamodus - Calamoherpe - Calamophyllites - Calamopora - Calamostachys - Calampelis - Calamus (skrifrör) - Calamus (botanik) - Calanca-dalen - Calanda - Calando - Calandra - Calandrelli, Giuseppe - Calandrelli, Alexander - Calandrinia - Calandrone - Calanus - Calappa - Calarassi - Calas, Jean - Calascibelta - Calascione l. Colascione - Calata - Calatafimi - Calatanisetta - Calatayud - Calathea - Calatrava (slott) - Calatrava, don José Maria

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

ax med tättställda, alternerande, uppåtböjda bladkransar, hos hvilka sättet för sporangiernas anhäftning ännu ej kunnat konstateras. A. G. N. Calamitina, palebot. Se Calamites. Calamocladus, paleobot. Se Calamites. Calamodendron, paleobot. Se Calamites. Calamodus, zool. Se Kärrsångarsläktet. Calamoherpe, zool. Se Kärrsångarsläktet</sP>. Calamophyllites, paleobot. Se Calamites. Calamopora Goldf., paleont., paleozoiskt korallsläkte, synonymt med Favosites. Calamostachys, paleobot. Se Calamites. Calampelis, bot. Se Eccremocarpus. Calamus (lat., grek. kalamos), strå, rör, stängel; skrifrör hos greker och romare. Calamus, bot. 1. Rotting, Calamus L., växtsläkte af fam. Palmæ. Det innefattar palmer, inhemska i de tropiska delarna af Asien och Australien. De hafva icke, såsom de öfriga palmerna, någon krona af blad i stammens spets; i stället sitta bladen, som äro parbladiga, taggiga och utlöpande i ett taggigt klänge, spridda utefter stammen. Stammen är grenig och smal -- högst 0,3 dm. tjock --, men ofta mycket lång, ända till 150 m. Medelst denna stam samt klängena klättra dessa växter uppefter och emellan trädstammarna samt göra därigenom skogarna nästan ogenomträngliga. De från det yttre hyllet frigjorda stammarna af C. Rotang L. m. fl. arter nyttjas, under namn af rotting eller spanskt rör, till käppar, stolar m. m. Frukterna af C. Draco Willd. lämna ett slags drakblod. -- 2. Ett slags stam (se d. o.). Ldt. (G. L--m.) Calanca-dalen, en 25 km. lång sidodal till Mesocco-dalen, i Rhätiska alperna, i schweiziska kantonen Graubünden. En stor del af invånarna, som utgöra ett antal af 1,444 (1901), göra utvandringar till främmande länder för att såsom murare, sotare, glasmästare o. s. v. förtjäna sitt uppehälle. Calanda, kalkberg i schweiziska kantonen Graubünden, mellan Rhen och Tamina. 2,808 m. högt. Calando (it., af calare, sjunka), mus., aftagande i tonstyrka och tillika i hastighet. Calandra, zool. Se Kornborraren. Calandrelli, Giuseppe, italiensk naturvetenskapsman, f. 1749, d. 1827 i Rom, professor i matematik vid collegio romano i Rom och direktor för observatoriet vid denna anstalt, skref en mängd uppsatser i astronomi, mekanik och fysik. Calandrelli, Alexander, tysk bildhuggare, f. 1834 i Berlin, son af en dit inflyttad stenskärare Giovanni C. (d. 1852), var lärjunge af konstakademien därstädes 1848--52, sedermera hos Fr. Drake och F. A. Fischer. Han utförde först smärre figurer och öfvergick småningom till större, dels att börja med i silfver till uppsatser och minnesskänker, dels i brons, såsom en stod af Cornelius (förhallen i Altes museum i Berlin) och general Yorks staty, till Fredrik Vilhelm III:s monument i Köln. Han har dessutom utfört Fredrik Vilhelm IV:s ryttarstod framför nationalgalleriet i Berlin samt andra monumentala verk i Berlin och annorstädes i Tyskland. Död i Berlin 1903. G--g N. Calandrinia, bot. Se Portulacaceæ. Calandrone [-dråne], it., mus., ett flöjtliknande instrument, som begagnas af den italienska allmogen. Calanus, zool. Se Fisk-åt. Calappa, zool., ett till krabbornas afdelning hörande kräftdjurssläkte, med mer eller mindre cirkelformig ryggsköld, som saknar tornlika utskott, men baktill har laterala utvidgningar, under hvilka de sista fotparen kunna döljas. "Händerna" äro mycket stora, så att de kunna täcka kroppens hela främre hälft. Släktet omfattar ett tiotal arter, som till största delen tillhöra Indiska oceanen. Medelhafvet har en art, C. granulata L. A. Sg.* Calarassi, krigsv., benämning på kavalleriet vid Rumäniens territoriella trupper (se Rumänien, försvarsväsende). Calas [kala's], Jean, fransk martyr, f. 1698 i Lacaparède, nära Chartres, af protestantiska föräldrar, idkade stora handelsaffärer i Toulouse. 13 okt. 1761 fann man en af hans söner hängande död i ett varumagasin. Sonen hade på sista tiden varit svårmodig, men enär han uppgafs hafva öfvergått eller åtminstone tänkt öfvergå till katolicismen, begagnade sig det fanatiska katolska prästerskapet af denna omständighet till att beskylla fadern för att af religiösa motiv ha mördat sin son. Hela familjen kastades i fängelse, och C. själf blef trots bedyrandet af sin oskuld af parlamentet i Toulouse dömd att rådbråkas. Domen verkställdes där 9 mars 1762. Hans egendom konfiskerades, och hans barn insattes i kloster. Änkan med en son for därpå till Genêve. Voltaire antog sig emellertid inom kort denna sak och bragte processen till allmänhetens kännedom genom skriften "Sur la tolérance à cause de la mort de Jean C." En revision företogs, och C. samt hans familj förklarades oskyldiga af parlamentet i Paris, hvarefter den konfiskerade egendomen återställdes samt 30,000 louisdorer öfverlämnades till familjen såsom gåfva från Ludvig XV. Se Coquerel, "J. C. et sa famille" (2:a uppl. 1870), och E. Hertz, "Voltaire und die französische". Jfr Voltaire. Calascibelta [-*i-], stad i italienska prov. Caltanissetta (Sicilien), med pittoreskt läge 478 m. ö. h., på en bergskägla, midtemot Castrogiovanni. 9,022 inv. (1901). Spannmåls- och olivodling samt silkesmaskafvel bedrifvas i stor skala. Calascione [-a*åne] l. Colascione, ett i Italien brukligt stränginstrument, som har likhet med en mandolin. Calata, en i början af 1500-talet bruklig italiensk och spansk dans i stillsamt tempo och 2/4 takt. Calatafimi, stad i italienska prov. Trapani (Sicilien), s. v. om Palermo. 11,426 inv. (1901). Förträfflig ost. I närheten ruiner af det gamla Segesta, som 828 förstördes af sarasenerna. Vid C. vann Garibaldi 15 maj 1860 en seger öfver de neapolitanska trupperna under Landi. Calatanisetta, prov. och stad på Sicilien. Se Caltanissetta. Calatayud, stad i spanska prov. Zaragoza (Aragonien), vid floden Jalon, 522 m. ö. h. 11,526 inv. (1900). Siden- och läderfabrikation. Det byggdes af araberna, 3 km. v. om forntidens Bilbilis, Martialis' födelseort. Staden, genom hvilken järnvägen till Madrid går och i hvilken flera vägar sammanlöpa, skyddas af ett fort. Calathea, bot. Se Marantaceæ. Calatrava, fordom fast slott i spanska prov. Ciudad Real (Nya Kastilien), vid floden Guadiana. Där stiftades Calatrava-orden. Calatrava, don José Maria, spansk statsman, Ord, som saknas under C, torde sökas under K.

		Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti / 975-976 (1905) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|