Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti / 979-980 (1905) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Calamariidæ ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i den. Den liknar alldeles en europeisk stad och har
en mängd ståtliga, ofta i grekisk stil byggda
palatsliknande hus, prydda med pelare och ofta omgifna
af trädgårdar. Båda dessa stadsdelar äro skilda från
floden genom en mer än 3 km. lång gata eller kaj
(eng. the Strand), vid eller i närheten af hvilken
ligga tullhus, posthus, stadshus samt vice konungens
palats, alla i hvita staden. Parallellt med "the
Strand" gå tre andra stora gator genom staden i
hela dess längd från n. till s., ehuru de ha olika
namn för olika partier. Af tvärgatorna från ö. till v.
äro de förnämsta "Bow bazar street" och "Machooa
bazar street". S. v. om den egentliga staden och
skild från den genom en stor park, kallad Maidan,
ligger fästningen Fort William, anlagd af lord Clive

Situationsplan af Calcutta.

och fullbordad 1773. Den har stora kaserner, tyghus
och rum för 25,000 man. Af stadens öfriga
byggnader äro de förnämsta: vicekonungens palats,
grundlagdt 1804, Bengalens bank, stadshuset, högsta
domstolen, S:t Pauls katedral samt den efter lord Metcalfe
uppkallade Metcalfe hall med offentligt bibliotek.
Af andra sevärdheter märkas Ochterlony-monumentet
och en staty af lord Roberts, rest 1898. I den svarta
staden, som förr mest bestod af bambuhyddor, men
som genom framdragande af nya stora gator gjorts
både vackrare och sundare, ligga hindutemplen och
moskéerna. C. saknar alldeles minnesmärken af
indisk byggnadskonst. – I C. residerar en
anglikansk biskop, som lyder under ärkebiskopen i
Canterbury. Nästan alla engelska sekter samt andra
protestantiska kyrkor såväl som den katolska och den
armeniska hafva tempel där. Af bildningsanstalter
märkas: universitetet, grundadt 1857 (som är endast
ett examensinstitut utan föreläsningar), det storartade
museet, grundadt 1866, med värdefulla
naturhistoriska samlingar, armenian college, Madrasah college
(en persisk-arabisk skola), city college (för hinduer),
Doveton college, Duff college, free sanscrit college,
medical college, sanscrit college, presidency college,
S:t Xavier’s college och civil engineering college
jämte många lägre och mellanskolor för européer och
infödingar. Bland lärda sällskap må nämnas
"asiatic society of Bengal", stiftadt 1784, samt "medical
and physical society" och "agricultural and
horticultural society". C:s botaniska trädgård är en af
de största i världen. C. är en mycket betydande
handelsstad och torde, sedan nu Tibet öppnats för
engelsk handel, möjligen återtaga första platsen bland
Indiens handelsstäder, som det förr förlorat till
Bombay. Huglis djup medgifver fartyg om högst 6 m.
djupgående att komma fram till staden, om än
segelfarten är farlig i följd af flodens sandbankar. Stora
fartyg lägga därför mest till vid Diamond harbour,
63 km. nedanför C. Mycket liflig är flodfarten
uppför Ganges och Brahmaputra. C. står i regelmässig
ångbåtsförbindelse med London och andra europeiska
städer, med Colombo, Madras m. fl. asiatiska
hamnar. Denna förbindelse upprätthålles af
"peninsular and oriental company", "British India steam
navigation company", "messageries maritimes" och
österrikiska Lloyd, hvarjämte andra ångbåtsbolag
deltaga i enbart varutransporten dit. Sjöfarten på
C. omfattade under året 1901–02 1,499
ankommande fartyg om 2,₉ mill. ton och 1,504 afgående
om 2,₉ mill. ton. Af ankommande fartyg voro 919
engelska, 79 tyska, 5 norska, men intet svenskt.
C:s hela utrikeshandel hade 1900–01 ett värde af
860,₂ mill. rupier. De viktigaste exportvarorna äro
jute och jutesäckar, opium, te, ris och annan
spannmål, indigo, gummi, hudar, salpeter, kol och
bomull. Införseln omfattar bomulls- och yllevaror,
kläder, glasvaror, kemikalier, socker, petroleum etc.
– Järnvägar sammanbinda C. med Indiens andra
delar. Från Howrah utgår "east indian railway"
till nordvästra Indien, och från Sealdah, en östlig
förstad, utgå järnvägar dels till hamnen Canning vid
mynningsarmen Matlah, dels till Himalaya
(kurorten Darjiling), hvarjämte en annan bana leder åt
v., till Bombay, med förgrening utefter östra kusten
af halfön. – Industrien är mångsidig, viktigast äro
jutespinnerierna och juteväfverierna,
papperstillverkningen och indigoberedningen.

C:s historia går tillbaka till 1686, då engelska
köpmän anlade ett faktori vid Sutanati, en by vid
Hugli, inom det nuv. C:s område. Efter en
närbelägen, åt gudinnan Kali helgad ort, vid namn
Kali-Ghata, fick platsen sitt namn C. 1696 anlades ett
fäste, det äldre Fort William, och 1700 köpte
ostindiska kompaniet af Aurangzibs son Asim formligen
byarna Sutanati, Kali-Ghata och Gobindpur,
hvarefter den nya stadsanläggningen hastigt växte, trots
dess osunda läge. 1756 intogs C. af naboben af
Bengalen, Suraj-ud-Dowlah, som i den s. k. "Svarta
hålan" instängde 146 fångar, af hvilka 123 dogo
på en natt. Staden återtogs i jan. 1757 af öfverste
Clive. 1773 blef den det brittiska väldets i Indien
hufvudstad. I dec. 1883 öppnades i C. den första
internationella utställningen i Indien.
J. F. N.

Ord, som saknas under C, torde sökas under K.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>