som förblifvit föga kända och omtalade. Han har blifvit kallad "den lille franske Rembrandt". Han "målade, till fasa för sin lärare Cogniet, långt före Millet tiggare, landstrykare, käringar, trasiga barn, korteligen allt fattigt och fult samt 'lika dåliga landskap som Corot', senare förtjusande interiörer med mödrar och barn, duktiga porträtt och stilleben, till en början i kraftiga färger, längre fram i beslöjade grå och bruna toner, liksom holländaren Israels". Representerad i Luxembourgmuseet af 4 småtaflor. G--g N. Caltabellotta, stad uti italienska prov. Girgenti (Sicilien), vid kustfloden C., 11 km. från hafvet, vid ett sarasenskt kastell (Kalaat el-Ballut, "korkekarnas kastell"). 7,214 inv. (1901). På ett 2 km. s. ö. om staden beläget klipputsprång ligger kapellet S:ta Maria a Monte Vergine, där sannolikt forntidens Triokala låg, hvilket under slafupproret var ett af slafvarnas förnämsta stöd. Caltagirone [-djiråne], stad i italienska prov. Catania (Sicilien), i en fruktbar trakt, 628 m. ö. h. 44,879 inv. (1901). C. är biskopssäte, har ståtliga palats, ett gymnasium, ett lyceum, en teknisk och en åkerbruksskola. Viktigaste industrien är tillverkning af terrakottavaror. Caltanissetta (Calatanisetta). 1. Italiensk provins på Sicilien, vid Medelhafvet. 3,273 kvkm. 339,443 inv. (1904), 104 på 1 kvkm. Landet är uppfylldt af berg, men fruktbart. Boskapsskötseln är ansenlig. Ett stort antal svafvelgrufvor och förträfflig krukmakarlera finnas. -- 2. Stad och hufvudort i nämnda provins, vid floden Salso, 570 m. ö. h. 43,303 inv. (1901). Biskopssäte. C. har ett gammalt slott och en katedral med berömda fresker, ett biskopligt seminarium, ett lyceum, ett gymnasium, en teknisk och en bergsskola samt mycket besökta marknader. I närheten besegrade regeringstrupperna (under Pepe) 2 sept. 1820 de upproriske palermitanerna. Trakten omkring C. är märkvärdig i antikvariskt hänseende. C. har svafvelgrufvor och mineralkällor. Caltha palustris, Kabbeleka, Kabbelök, Kalfleka, bot., fam. Ranunculaceæ, är en af våra mest i ögonen fallande vårväxter, i otalig mängd prydande alla bäck- och sjöstränder med sina stora, gula blommor, hvilka sakna foder. Liksom alla till nämnda familj hörande växter utmärker den sig genom skarp smak och ratas därför af boskapen; de på honung rika blommorna besökas mycket af bin. En odlad form har fyllda blommor. Jfr Capparidaceæ. S. A. (G. L--m.)

Caltha.

Caluire-et-Cuire
[kaluīr-e-kuīr], kommun i
franska dep. Rhône, vid
Saône och järnvägen Lyon--Trévoux. 10,597 inv.
(1901). C. har ett fort, metallgjuteri och
lerkärlstillverkning i stor skala.

Calumet [kalymä'], fr., egentl. en rörsort, som
användes till pipor; fredspipa (se d. o.).

Calunga, bot. Se Simaba.

Calw, stad. Se Kalw.

Calvados [kalvadå's], depart. i Frankrike
(Normandie), mellan mynningarna af Seine och Vire. 5,692
kvkm. 410,178 inv. (1901). Landet genomflytes af
Orne m. fl. smärre floder. Utanför kusten ligger en
rad af klippor, som, enligt sägnen, fått namnet
"Rochers de C." efter ett där 1588 strandadt skepp,
tillhörande den s. k. stora armadan; efter dem blef
sedan departementet uppkalladt. Jordmånen är
bördig. Vid kusten idkas betydligt ostron-, mussel- och
hummerfiske. Ladugårdsskötsel, särskildt smör- och
osttillverkning, är hufvudnäring. Departementet är
indeladt i 6 arrondissemang: Caen, Bayeux, Falaise,
Lisieux, Pont l'évêque och Vire. Hufvudstad är
Caen.

Calwagen, Ernst Gottfrid,
läroboksförfattare, skolman, f. 7 mars 1829 i Härnösand, blef
student i Uppsala 1847, filos. doktor 1854 och, efter
lärarförordnanden i Norrland, adjunkt vid nya
elementarskolan i Stockholm 1859. Han befordrades
där till hufvudlärare i tyska 1870 och till lektor i
tyska och engelska språken 1892. Han tog 1895
afsked och var 1896--1902 ledamot af skolans
direktion. C. var ledamot af kommittén för
uppgörande af plan för likformig uppställning af
grammatiska läroböcker 1878--81. Han företog utrikes
resor för språkstudier 1866 och 1883--84. För både
den högre och den lägre skolundervisningen i tyska
och engelska har C. utarbetat hjälpredor, af hvilka
de tyska länge varit på sitt område härskande
inom svenska läroverken. Här må nämnas Tysk
språklära (1874; 14:e uppl. 1903), Tysk
elementarbok (s. å.; 7:e uppl. 1891), Tysk läsebok (1876;
7:e uppl. 1898), Engelsk språklära (1882; 5:e uppl.
1895), Engelsk elementar- och läsebok (1887; 4:e
uppl. 1903), öfningar i tyskt och engelskt talspråk
samt öfversättningsöfningar till bägge språken.

Calvaire [kalvär], Bénédictines de notre dame du
C. (af lat. calvaria, hufvudskål,
"hufvudskalleplats"), Kalvaria-orden, en nunneorden,
stiftad 1617 af Antoinette af Orléans. Ordens regler
utgöra en sammansmältning af benediktinernas och
franciskanernas.

Calvé, Emma, fransk operasångerska, f. 1864
(eller 1862), åtnjöt sångundervisning af fru Marchesi
och debuterade 1882 i Bruxelles såsom Margareta
i Gounods "Faust". Hon uppträdde i Paris 1884
och därefter fem år i Italien, företog med framgång
konstresor till London och Amerika i början af
1890-talet och är sedan 1893 engagerad vid opéra
comique i Paris. Där har hon bl. a. kreerat
Santuzza och Sapho samt vunnit ryktbarhet som Carmen,
med hvilken roll hon våren 1905 företog en turné
i Tyskland.

Calverley [kä'lv*li], Charles Stuart, engelsk
författare, f. 1831 i Worcestershire, d. 1884,
graduerades 1856 och var en tid fellow vid sitt college i
Cambridge, men flyttade 1865 till London, där han
tillbragte de sjutton sista åren af sitt lif som invalid
på grund af ett fall på isen. Af hans dikter är det
framför allt de satiriska och parodiska, som vunnit
popularitet, särskildt de båda samlingarna Verses
and translations (1862, många uppl.) och Fly leaves
(1872, många upplagor), hvilka oupphörligt utgifvas

Ord, som saknas under C, torde sökas under K.